Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal. Genom att synliggöra lärandet ville jag fördjupa förståelsen för litteratursamtalets roll i utvecklingen av elevers läsförmåga. Jag valde en fenomenografisk forskningsansats vilket gav vissa förutbestämda val av metoder. Datainsamlingen bestod av 13 ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med elever i skolår 1. Eleverna valdes ut på grund av sin tidigare erfarenhet av litteratursamtal. Med hjälp av den fenomenografiska analysen kategoriserade jag datamaterialet och konstruerade fem beskrivningskategorier, vilka utgör mitt utfallsrum. Resultatet från min studie visar att elever har uppfattningen av att de genom litteratursamtal kan lära sig läsa, memorera text, förstå text, förstå verkligheten samt lära sig lära. Tidigare studier bekräftar elevernas uppfattningar av lärandets bredd, något som kan utnyttjas i skolan. Litteratursamtalet tränar alla de färdigheter och förmågor som krävs enligt de styrdokument som reglerar verksamheten. Eleverna lär sig att avkoda såväl som att tolka och värdera både text och verklighet. Dessutom lär de sig att reflektera över lärprocessen. Litteratursamtalet skapar helt enkelt möjligheter att utveckla elevers läsförmåga, något som är nödvändigt för att vända den negativa trenden och förbättra resultaten i svensk skola.

<p>Syftet med min uppsats har varit att ta reda på om pojkars och flickors läsförmåga skiljer sig åt under årskurs ett. Jag har observerat elevernas läsnivå, läshastighet och lässtrategier. Därefter har jag ställt intervjufrågor för att undersöka deras läsförståelse samt tolknings- och reflektionsförmåga.</p><p>Resultatet har jag analyserat och jämfört med PIRLS- och PISAundersökningen gjorda på elever från årskurs tre och uppåt. Syftet var att undersöka om skillnaden i läsförmåga mellan pojkar och flickor finns redan från årskurs ett eller om skillnaden uppstår senare.</p><p>Resultatet visar inte på några större skillnader mellan pojkar och flickors läsförmåga i årskurs ett. Därav kan man dra slutsatsen att skillnaderna mellan pojkars och flickors läsförmåga uppstår senare.</p>

Studien var av interventionskaraktär och byggde på Vygotskijs sociokulturella teori. Syftet med studien var att undersöka om intensiv lästräning, utifrån den reciproka modellen, kan förbättra hos läsningen hos gymnasieelever. De frågeställningar som studien utgick från var följande: Förbättras läsningen hos gymnasieelever efter lästräning enligt den reciproka modellen? Finns det skillnader i resultat mellan undervisningsgrupper, skola, studieinriktning och kön, på pre-testen samt post-testen? Är verbal mediering ett effektivt sätt att förmedla lässtrategier? Studiens ansats var kvantitativ då den byggde på utfallet från den genomförda interventionen. Standardiserade och normerade test användes för att mäta elevernas utgångsnivå före inter–ventionen samt efter avslutad intervention för att se om det skett någon utveckling. Det som mättes var avkodningsförmåga, semantisk och syntaktisk förmåga, läshastighet samt slutligen läsförståelse. Fem klasser från två skolor deltog i studien och det totala antalet elever uppgick till 51 stycken. Klasserna delades upp i fyra grupper varav en blev kontrollgrupp. Eleverna kom från både studie- och yrkesförberedande program. Elevernas resultat i stanine på pre- och post-testen räknades samman för att få ett medelvärde i gruppen. Dessa medelvärden var grundvalen för att se om det skett någon utveckling i grupperna samt för att kunna jämföra dem. Även lägsta och högsta staninevärdena i grupperna på pre- och post-testen togs ut för att visa på spridningen av förmågorna i grupperna samt visa på eventuell utveckling. Likaså en jämförelse mellan skola, program och kön gjordes för att se om det var någon skillnad i utveckling efter genomförd intervention. Resultaten visade att samtliga grupper, kontrollgruppen inkluderad, utvecklat sin förmåga angående avkodning, semantisk och syntaktisk förmåga samt läs–hastighet. Två av grupperna som deltog i interventionen gick bakåt på testen i läsförståelse, vilket även var fallet för kontrollgruppen. Det var endast en grupp som utvecklade samtliga förmågor. Vid jämförelsen mellan skolor, inriktning och kön kan man se att det förekom skillnader i utveckling.

Huvudfokus i denna studie är läsförmåga, språkförmåga och textrörlighet. Begreppet textrörlighet betyder kortfattat hur en elev tolkar och rör sig i en text. I studien intervjuas fem högstadielever samt fem gymnasielever. Högstadieeleverna läser svenska och gymnasieeleverna svenska som andraspråk. I elevintervjuerna får eleverna läsa och tolka en skönlitterär text: Berg som vita elefanter av Ernest Hemingway. Utifrån intervjuer med eleverna om texten dras slutsatser om elevernas textrörlighet genom en analysmodell baserad på Langer (1995) och Libergs m.fl. (2012) forskning som sedan relateras till elevernas språk- och läsförmåga.I Studien intervjuades högstadieelever samt gymnasieelever i svenska respektive svenska som andraspråk. Båda elevgrupperna läste enligt grundskolans läroplan och dess kursplaner då eleverna som läser svenska som andraspråk läser på gymnasiets introduktionsprogram och saknar gymnasiebehörighet. Studien visade att formuleringarna i svenska och svenska som andraspråks kursplaner i princip är identiska vilket ifrågasätts i studien då eleverna har olika språk- och läsförmågor.Studien undersöker läsning på djupet utifrån en analysmodell, något som endast går att uppnå genom djupare intervjuer med respondenter. En kvalitativ studie med ett mindre material ger studien möjlighet att undersöka textrörlighet och läsförmåga på djupet. Studien kan då även upptäcka möjliga samband och variationer som vanligtvis inte kan upptäckas när man talar med en elev i ett annat forum än i en djupintervju.Resultatet av studien var att högstadieeleverna, som läser svenska, läste med en högre grad av textrörlighet och därmed hade en högre läsförmåga än gymnasieeleverna som läser svenska som andraspråk. Detta mynnar ut i att studien ifrågasätter kursplanernas formuleringar.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsättning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende på typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat språk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jämte pedagogiska insatser har lett till en allt bättre språklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning och ett minskande glapp till jämnåriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och läsförmåga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp. Barnen var mellan sju och elva år gamla. Fonologiskt, komplext och visuellt arbetsminne samt ordavkodning, nonordsavkodning och läsförståelse prövades. Resultaten visade ingen övergripande skillnad mellan grupperna gällande läsförmåga. Barn med CI presterade lägre än de andra grupperna gällande fonologiskt arbetsminne medan barn med HA presterade lägre än barnen med normal hörsel. Inga övriga signifikanta skillnader avseende visuellt eller komplext arbetsminne noterades. Starka positiva korrelationer mellan fonologiskt respektive komplext arbetsminne och de olika aspekterna av läsförmåga noterades hos såväl barn med CI som normalhörande barn men inte hos barn med hörapparat. Barn med normal hörsel uppvisade även en signifikant korrelation mellan visuellt arbetsminne och läsförståelse, något som inte observerades hos barn med CI. Studiens resultat indikerar att barn med CI eller HA i de lägre skolåldrarna uppnår samma nivå när det gäller läsutvecklingen som barn med normal hörsel Vidare indikerar resultaten på att barn med CI tar sig an läsning på liknande sätt som barn med normal hörsel.

Den här studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där vi valt att intervjua fyra stycken lärare. Syftet med studien är att synliggöra några lärares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i årskurs 3. Frågeställningarna berör hur lärarna ser på de negativa resultaten och om de upplever någon förändring i elevers läsförmåga. Utifrån detta har då lärarna förändrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och på vilket sätt i sådant fall? Frågorna berör även om de negativa resultaten påverkar lärarnas självkänsla. Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förändring i elevers läsförmåga. Flera orsaker lyfts fram, då främst hur samhället har förändrats med en mångkulturell och multimodal miljö. Vilket i sin tur ställer andra krav på skolans sätt att undervisa inom läsning än vad som tidigare gjorts. Lärarna menar att den nya läroplanen från 2011 stödjer de arbetssätt som behövs för att bygga en större medvetenhet kring läsundervisningen, dock är en slutsats att skolan behöver utvecklas vidare för att ge alla elever den hjälp och stöd de är berättigade till.

The topic of this bachelor thesis is the promotion of easy-to-read fiction for 10-12 year old children in public libraries. The number of easy-to-read fiction books is increasing on the book market. This can be expected to affect the public library. The hypotheses for the study are: 1) Public libraries expose easy-to-read fiction and use it in their reading promotion activities and, 2) The acquisition of easy-to-read books and the use of easy-to-read books in reading promotion activities have increased over the last five years. A self-completion questionnaire was distributed to 44 public libraries in Sweden. The response was analyzed using quantitative data analysis, qualitative data analysis and content analysis. The analysis show that public libraries expose easy-to-read fiction and it is included to a great extent in book talks. An increase in the acquisition of easy-to-read books has been experienced as well as in the extent to which they are recommended to readers.

Att kunna läsa är avgörande för att bli en aktiv samhällsmedborgare. Enligt PISA-undersökningen från 2009 når var femte elev inte upp till kraven i läsförståelse och denna andel är ännu högre för elever med annat modersmål än svenska. Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera betydelsefulla faktorer för att andraspråkselever i förskoleklass och årskurs 1-3 ska utveckla sin läsförmåga på andraspråket svenska. Den frågeställning som studien tar sin utgångspunkt i och som besvaras i resultatet är: Vilka faktorer är betydelsefulla för att andraspråkselever i förskoleklass och årskurs 1-3 ska utveckla sin läsförmåga på andraspråket svenska? För att finna relevant material har ett antal kriterier fastställts och ett urval har gjorts. Materialet har sedan analyserats och jämförts. Studiens analys består av både internationell och nationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, böcker och en avhandling. Resultatet visar att ordförråd, fonologisk medvetenhet, strategianvändning, bakgrundskunskaper, textens påverkan, interaktion mellan lärare och elev samt lustfyllt och meningsfullt lärande är betydelsefulla faktorer för läsutveckling hos andraspråkselever.

Förskoleklass ska ses som en bro mellan förskolan och skolan, men existerar denna bro i verkligheten? Tidigare forskning visar på att lärarna i förskoleklass och lärarna i grundskolan inte arbetat systematiskt för att främja elevers långsiktiga kunskapsutveckling. Syftet med denna studie är att se vad forskning säger om läsinlärning och läsförståelse i förskoleklass och årskurs 1. Även belysa hur övergångarna mellan stadierna förskola, förskoleklass och årskurs 1 påverkar för att främja ett långsiktigt lärande för elever. Mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur arbetar lärare för att gynna elevers utveckling inom läsinlärning och läsförståelse i förskoleklass och årskurs 1? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt 17 vetenskapliga studier om läsinlärning, läsförståelse och övergångar. Vårt resultat visar för att främja elevers läsinlärning och läsförståelse behövs det olika strategier som kan hjälpa elever att förstå texter. Det behövs bra samarbeten mellan de olika stadierna förskola, förskoleklass och årskurs 1. Ett samarbete som tar till vara på elevers tidigare kunskaper, för att främja deras långsiktiga lärande inom läsinlärning och läsförståelse. Utifrån vår litteraturstudie resulterar detta i förslag på vidare forskning kring hur lärarna tar tillvara på elevernas tidigare kunskaper.

Läsförståelsen hos svenska elever har försämrats under en längre tid, vilket internationella kunskapsmätningar visat. Forskningsläget visar på strukturerad läsförståelseundervisning som ett led mot en god läsförståelse. Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka huruvida forskning visar att högläsning och textsamtal kan bidra till att elever och studenter utvecklar en god läsförståelse. Litteraturstudiens empiri består av internationell forskning om högläsning och textsamtals effekter för läsförståelse samt studier som belyser hur lärare kan arbeta med högläsning och textsamtal för att främja läsförståelsen. Det redogörs för studier som behandlar elevgrupper från förskola till universitet. Resultatet visade att läsning i gemenskap och textsamtal hade positiv inverkan på elevernas läsförståelse samt vikten av att använda sig av läsförståelsestrategier. Vidare visar resultatet att elevers läsförståelse i grundskola och gymnasium främjas av att läraren aktivt arbetar med högläsning medan det varierar i resultatet för äldre studenter. Resultatet synliggör att lärares arbete med elevers läsförståelse har en betydande roll. Fortsatt forskning inom ämnet hade kunnat vara att undersöka hur verksamma lärare använder sig av högläsning i sin undervisning och vad som ligger bakom deras val av användandet eller icke användandet av högläsning.