Studiens syfte var att få fördjupad förståelse av och ökad kunskap om läsundervisningen för elever med en intellektuell funktionsnedsättning som läser inom särskolan. Detta genom att undersöka vilka erfarenheter, tankar och strategier som finns runt läsundervisning hos speciallärare inom särskolan. Studien har en kvalitativ forskningsansats och datainsamlingen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av 13 speciallärare som arbetar med läsundervisning inom särskolan. De resultat som vi i studien fann visade på att de intervjuade speciallärarnas arbete med läsundervisningen innehöll både avkodning och arbete med läsförståelse där dessa hade olika tyngdpunkt över tid. I arbetet med läsundervisning fanns en rad faktorer som lyftes fram vara av särskild vikt: tid, elevens motivation, att läraren knöt an till elevens intresseområden, relationen mellan lärare och elev, flexibla och kreativa lärare, samspel i gruppen, använda sig av olika metoder och att medvetet arbete runt läsförståelse. Genom de svar vi fått i våra intervjuer träder ett arbete fram som i hög grad är individuellt anpassat även om detta sker i grupp. Att detta i hög grad utgår från ett relationellt förhållningssätt, där specialläraren i sitt arbete är flexibel och kreativ i sin läsundervisning.

Inledning Idag är det svårt att finna konsensus gällande vilka modeller och lässtrategier som är mest främjande för elevers läsförståelseutveckling. Att undervisa i läsförståelse blir därför ett komplext område för lärare eftersom det kan vara svårt att välja vad undervisningen ska innehålla för att elevernas läsförståelse ska utvecklas. Då det finns många modeller och lässtrategier att välja bland idag, krävs det att lärare är väl medvetna om vad varje modell och lässtrategi utvecklar. Utifrån detta har tanken väckts om hur viktigt det är att lärare reflekterar kring sina val av lässtrategier för att utveckla elevernas läsförståelse. Det är betydelsefullt att lärare reflekterar kring sina val gällande läsförståelseundervisning, eftersom samhället idag ställer stora krav på människors läsförståelseförmåga för att kunna medverka i samhället. Syfte Syftet med studien är att undersöka lärares reflektioner kring arbetet med att utveckla elevers läsförståelse med hjälp av lässtrategier. • Hur reflekterar lärare kring sina val för att utveckla läsförståelse före, under och efter undervisning? • Vad innehåller lärares reflektioner kring undervisning i läsförståelse? Metod Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod med hjälp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsverktyg. De kvalitativa intervjuerna genomfördes med sex verksamma lärare med behörighet i ämnet svenska, inom årskurserna F-3. Resultat Studien visar att lärare har svårt för att reflektera på djupet angående sina val av innehåll i undervisningen. Anledningen till svårigheterna med att reflektera på djupet är att lärarna anser att de har för lite tid till att reflektera kring sin egen undervisning. Det här medför att de vanligtvis reflekterar enskilt om elevernas läsförståelseutveckling istället för tillsammans med andra kollegor. Resultatet visar att de deltagande lärarna i studien reflekterar över mål och syfte med läsförståelseundervisningen. Lärarna hänvisar också till att de reflekterar över hur varje elevs behov kan tillgodoses i undervisningen. Resultatet visar också att lärarna i studien ofta förlitar sig på sin egen erfarenhet när de reflekterar över val av lässtrategier i undervisningen.

Att kunna läsa samt att förstå vad man läser är en viktig och grundläggande förmåga i dagens samhälle och i skolan. Syftet med litteraturstudien är därför att granska hur forskning beskriver relationen mellan lässtrategimetoder och elevers läsförmåga i ämnet svenska för åldrarna 6–10 år. Studien tar sin utgångspunkt i frågeställningarna: Vad är läsförmåga? Vilka lässtrategimetoder beskrivs? Vilken påverkan har lässtrategimetodernas påverkan på elevernas läsförmåga? Hur används lässtrategimetoderna i undervisningen? Studiens material består av både internationella och nationella publikationer mellan åren 1984 och 2016. I denna litteraturstudie görs kopplingar mellan resultatet och den sociokulturella teorin samt den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att eleverna utvecklar läsförmåga genom undervisning om lässtrategimetoder och lässtrategier. Undervisningen om lässtrategimetoder är explicit, det är läraren som modellerar och visar för att eleverna sedan ska kunna tillämpa dem själva.

InledningIdag är det svårt att finna konsensus gällande vilka modeller och lässtrategier som är mest främjande för elevers läsförståelseutveckling. Att undervisa i läsförståelse blir därför ett komplext område för lärare eftersom det kan vara svårt att välja vad undervisningen ska innehålla för att elevernas läsförståelse ska utvecklas. Då det finns många modeller och lässtrategier att välja bland idag, krävs det att lärare är väl medvetna om vad varje modell och lässtrategi utvecklar. Utifrån detta har tanken väckts om hur viktigt det är att lärare reflekterar kring sina val av lässtrategier för att utveckla elevernas läsförståelse. Det är betydelsefullt att lärare reflekterar kring sina val gällande läsförståelseundervisning, eftersom samhället idag ställer stora krav på människors läsförståelseförmåga för att kunna medverka i samhället.SyfteSyftet med studien är att undersöka lärares reflektioner kring arbetet med att utveckla elevers läsförståelse med hjälp av lässtrategier.• Hur reflekterar lärare kring sina val för att utveckla läsförståelse före, under och efter undervisning?• Vad innehåller lärares reflektioner kring undervisning i läsförståelse?MetodStudien har genomförts utifrån en kvalitativ metod med hjälp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsverktyg. De kvalitativa intervjuerna genomfördes med sex verksamma lärare med behörighet i ämnet svenska, inom årskurserna F-3.ResultatStudien visar att lärare har svårt för att reflektera på djupet angående sina val av innehåll i undervisningen. Anledningen till svårigheterna med att reflektera på djupet är att lärarna anser att de har för lite tid till att reflektera kring sin egen undervisning. Det här medför att de vanligtvis reflekterar enskilt om elevernas läsförståelseutveckling istället för tillsammans med andra kollegor. Resultatet visar att de deltagande lärarna i studien reflekterar över mål och syfte med läsförståelseundervisningen. Lärarna hänvisar också till att de reflekterar över hur varje elevs behov kan tillgodoses i undervisningen. Resultatet visar också att lärarna i studien ofta förlitar sig på sin egen erfarenhet när de reflekterar över val av lässtrategier i undervisningen.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur lärare säger sig arbeta med högläsning och läsförståelse i lågstadiet. Detta undersöktes utifrån frågeställningarna som var hur lärarna anser att högläsning främjar läsförståelse, hur lärarna säger sig arbeta med högläsning i sin undervisning och vilka övriga positiva effekter lärarna anser att högläsning har för eleverna. Jag har skrivit detta arbete baserat på det sociokulturella perspektivet och undersökt frågeställningarna utifrån mailintervjuer med fem lärare. Resultatet visade att lärarna använder sig mycket av högläsning för att utveckla elevernas läsförståelse. Alla lärare jag intervjuat svarade att de använder sig av En läsande klass och tillhörande karaktärer. Lärarna tycker att högläsning gynnar eleverna för att de får ett större ordförråd, får höra text som är över deras nivå och får samtala kring texten vilket bidrar till ökad läsförståelse.

Vi skriver denna uppsats om högläsning och boksamtal med verktyget En läsande klass. En läsande klass är ett verktyg som innehåller olika strategier som kan gynna elevers läsförståelse. De fem strategier som finns till materialet En läsande klass är spågumman, reportern, konstnären, detektiven och cowboyen. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur En läsande klass används och fungerar i klassrummet. Ett delsyfte är även att jämföra webbplatsen för En läsande klass med hur lärarna använder sig av materialet i skolan. I bakgrunden berättar vi om hur En läsande klass är utformat. Vår undersökning bygger på tre teorier: sociokulturellt perspektiv, pragmatism och multimodalitet. I avsnittet Tidigare forskning berör vi högläsning, boksamtal, högläsning och boksamtal i kombination samt multimodalitet.   Vår undersökning är en kvalitativ studie där fenomenologi och multimodal textanalys används som analysmetoder. I studien genomför vi fyra intervjuer med lärare i årskurserna 1–3 för att ta del av deras erfarenheter och tankar kring En läsande klass som bygger på högläsning och boksamtal. Studien genomförs på tre skolor i Mellansverige. Intervjuerna består av semistrukturerade frågor vilket betyder att respondenten ges tid och utrymme för att reflektera. I vår multimodala textanalys analyserar vi webbplatsens olika delar för En läsande klass där vi ser på webbplatsens uppbyggnad och struktur. I vår resultat- och analysdel gör vi en sammanfattning av intervjuerna som vi genomfört och jämför respondenternas svar med varandra.   Studien visar att respondenterna använder delar från En läsande klass men att de inte använder hela materialet. Samtliga respondenter använder sig av de strategier som finns i materialet En läsande klass under högläsning och boksamtal. Strategierna kan därmed ses som det mest centrala i vår undersökning. Avslutningsvis för vi en diskussion där vi tar upp respondenternas uttalanden. Slutsatsen är att samtliga respondenter använder sig av En läsande klass i olika utsträckning men en gemensam faktor är att alla använder sig av de fem strategierna på olika arbetssätt.

För att eleverna ska kunna verka i samhället är språkförmågan viktig och vikten av att kunna läsa är av stor betydelse. Språket är ett redskap för att tänka, kommunicera samt lära och det är ingen överdrift att säga att förmågan att läsa och skriva är en förutsättning för i princip allt lärande. Undersökningar utförda av PISA 2015 har visat på att 15-åringars kunskap i läsförståelse i Sverige har förbättrats, men det gick inte att specifikt säga vad förbättringarna berodde på. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka strategier som är gynnsamma för de elever som är i början av sin läsutveckling. Detta genom att besvara frågeställningarna: Vilka lässtrategier kan elever använda för att gynna sin läsförståelse? Vilka lässtrategier kan lärare använda i undervisningen som kan gynna elevers läsförståelse? För att besvara frågeställningarna för studien har vi analyserat resultaten i de vetenskapliga studier om läsförståelse och lässtrategier som vi systematiskt tagit fram. Vårt resultat visar att lässtrategier som att förutspå och ställa frågor till texten  måste aktivt läras ut för att gynna elevers läsförståelse, men att lärare saknar kunskap i hur de kan arbeta med strategierna. Resultatet har även visat på ett behov av vidare forskning i hur digitala verktyg kan användas i undervisningen av lässtrategier.

I detta examensarbete har vi undersökt vad behöriga svensklärare har för uppfattning om begreppet lässtrategi samt hur de undervisar om och använder sig av de olika strategierna i klassrummet. Vår studie utgår ifrån en kvalitativ metod där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer har samlat in fem verksamma lärares uppfattningar om lässtrategiers betydelse för läsförståelse. Arbetets teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella- och det kognitivistiska perspektivet. Det insamlade materialet har sammanställts och analyserats mot bakgrund av dessa perspektiv. Resultatet visar att lärarna anser att lässtrategier är en viktig faktor för att eleverna ska utveckla en fördjupad läsförståelse. De poängterar också att det är en pågående process som måste få ta tid. De strategier som lyfts fram som särskilt gynnsamma är de som bygger på ett socialt samspel där högläsning och textsamtal får ta stor plats och där stödet från den sociala kontexten på sikt hjälper eleven att utveckla de kognitiva förmågorna. Andra faktorer som lyfts fram är förmågan att kunna formulera och besvara frågor kring texten, att kunna sammanfatta och återberätta, att kunna göra kopplingar till andra texter och egna erfarenheter samt att kunna läsa på, mellan och bortom raderna. I resultatet betonas också behovet av att skilja på läsflyt och läsförståelse.

I detta examensarbete beskrivs en kvalitativ undersökning av två läromedel i geografi. Läromedlen har undersökt utifrån vilka lässtrategier som tränas genom arbete med elev­uppgifterna. Uppgifterna placeras i en av de tre läskulturerna centripetalläsande, alltså uppgifter som rör texten i sig. Centrifugalläsande när uppgifterna leder till att eleverna gör kopplingar från texten till sig själva, andra texter eller omvärlden samt metaperspektiviserande då de kräver att eleven reflekterar kring sitt eget läsande och lärande (Liberg, Eklund 2005). Uppgifterna inom den centripetalläsande kategorin delas vidare upp enligt vilken av fyra läsförståelsestrategier som övas; att göra förutsägelser, identifiera centrala ord och begrepp, ställa frågor och sammanfatta. Resultatet visar att den stora majoriteten av uppgifter rör sig inom den centripetala läskulturen och då främst uppgifter rörande begreppskunskap och frågor till texten. De meta-perspektiviserande uppgifterna är extremt få medan det finns något fler inom den centrifugala läskulturen. Frågorna inom denna kultur domineras av uppgifter där läsaren ombeds koppla textens innehåll till den egna verkligheten.   Nyckelord: Läromedelsanalys, grundskola åk 4-6, läsförståelse, läskulturer, lässtrategier

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur sambandet mellan lässtrategin inferensläsning och elevers läsförståelseutveckling presenteras genom tidigare forskning. Studien inriktar sig mot undervisning inom svenskämnet för årskurs F-3. Vidare belyser studien hur läraren genom språkutvecklande arbetssätt kan bidra till att utveckla elevernas läsförståelse. Läsutvecklingen lägger grunden för fortsatt kunskapsutveckling och är ett av skolans viktiga uppdrag. Lässtrategin inferensläsning kan utgöra en viktig del av identitetsskapandet eftersom eleverna genom strategin kopplar textens handling till egna erfarenheter och känslomässiga tillstånd. Alla elever får idag inte det stöd de behöver för att utveckla sin läsförståelse. Elever har dessutom olika förutsättningar att lära, vilket i sin tur ställer höga krav på lärarens kompetens och förmåga att anpassa undervisningen så att alla elever ges möjlighet att nå kunskapsmålen. Resultatet av det analyserade forskningsmaterialet visar sig knyta an till den sociokulturella teorin som belyser vikten av interaktion mellan lärare och elev. Datainsamlingen har skett genom informationssökningar i olika databaser. Det material som undersökts består både av nationella och internationella vetenskapliga artiklar och journaler. Avgränsningar som tillämpats vid informationssökningen är bland annat att den undersökta forskningen ska vara av aktuellt publikationsår samt att den behandlar en åldersgrupp som är relevant i förhållande till studiens syfte, vilket presenteras närmre i urvalet. I analysen av det undersökta materialet framkommer likheter och skillnader kring relationen mellan inferensläsning och läsförståelseutveckling. I studiens bakgrund förankras även litteratur som är relevant för studiens syfte samt kopplingar till svenska skolans styrdokument. Resultatet av studien visar att elevers läsförståelse utvecklas när lässtrategin inferensläsning undervisas genom dialogisk högläsning, frågeställningar och textsamtal. För att språk och läsförståelseutveckling ska ske är elevernas motivation samt interaktionen mellan lärare och elev avgörande.