No description available.

This study examines work relations on a real estate agency. My interest is to examine how real estate agents apprehend their work relations, and how a recession can affect these relations. Previous research shows that the occurrence of competition in groups decreases the motivation to cooperate. A different research illustrates that reward interdependence is important to performance, and that task interdependence drives observed cooperative behavior. The study contained six interviews with real estate agents working on commission. The result of the present study shows that the employees are in general happy with both cooperation and the occurrence of competition. The reason to the occurrence of competition in the group is the reward system, which the employees would want to contain a fixed part in order to feel secure. Further, the results show that the employees would like their boss to distribute more feedback, and that the recession has affected the work relations in several ways. Now, the employees communicate and cooperate more, while the competition is more remarkable. The spirit among employees has been more strained as a result of low sale. The conclusion is that the real estate agents overall find their work relations satisfying, and that the present reward system is to prefer if they want to preserve these relations.

Syfte: Syftet är att med en nyckeltalsanalys undersöka om och i så fall hur den rådande finanskrisen har påverkat företag inom sällanköps- och dagligvarubranschen. Vi ska även undersöka om lågkonjunkturen slagit till på samma sätt mot små företag som mot stora. Metod: Vår uppsats bygger på en kvantitativ undersökning av företag inom branscherna sällanköp och dagligvaror. De nyckeltal som vi samlat in kommer från SIX AB. Vi har undersökt sex nyckeltal som mäter företagens tillväxt, finansiella balans och lönsamhet. Företagen har delats in i stora respektive små med avseende på deras börsvärde. Resultatet bygger på de genomsnittliga nyckeltalen för stora och små företag och redovisas i diagram. I samband med diagrammen analyserar vi de förändringar vi kan urskilja de tre senaste åren. Resultat & slutsats: Vår uppsats bekräftar det som teorierna och tidigare forskning kommit fram till: sällanköpsbranschen påverkas negativt i högre grad än dagligvarubranschen av en fallande konjunktur. Det mest påtagliga resultatet ser vi när vi analyserar de tre nyckeltalen som mäter företagens lönsamhet. Företagen inom sällanköpsbranschen har kraftigt försämrat dessa nyckeltal och allra värst ser det ut för de små företagen. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatta studier är att göra en likvärdig studie när krisen har lagt sig. Det var under hösten 2008 som Sverige på allvar började påverkas av krisen och vi är fortfarande mitt uppe i den. En annan intressant inriktning skulle kunna vara att undersöka hur aktiens kurs har påverkats under krisen och jämföra det med förändringarna i nyckeltalen. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till att verifiera att tidigare forskning och teorier kring de företag studien omfattar fortfarande är aktuella under lågkonjunkturen 2008.

Nej

Syftet med denna studie är att diskutera de etiskt och miljömässigt präglade kärnvärdena vid skapandet av såväl nya som etablerade varumärken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumärket i samband med den rådande lågkonjunkturen (2008-2009). Ur ett kommunikativt såväl som ur ett samhälleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fått ökad fokus på varumärken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumärke, eller uppehålla sin tidigare status, är en utmaning för företaget. Dagens samhällsintresse är riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lågkonjunktur. Företag bör enligt många ta ansvar för sitt handlande och produktionsloppet bör kunna representeras av företaget och dess värderingar. Företagets trovärdighet blir viktigare i turbulenta tider, som idag då lågkonjunktur råder. Lågkonjunktur och ett ökat miljöintresse är sammanlänkade och i den rådande finanskrisen är en varumärkesstrategi inom detta område enligt studiens informanter enkel affärslogik. Ett varumärke som väljer att identifiera sig genom etik och socialt ansvar bör sträva efter att göra trovärdigheten till en central del i dess varumärkesstrategi.

År 2008 hamnade världen i kris till följd av omfattande utlåning i USA. Krisen spred sig vidare till Europa och den europeiska krisen har kommit att kallas statsskuldskrisen. Flertalet europeiska länder har högre skulder än de kan hantera och riskerar konkurs. Dessa länder kämpar med sin ekonomi vilket har en negativ effekt på euron och har spridit en oro till övriga länder i Europa. Vid oroligheter, speciellt lågkonjunktur, minskar importen och följaktligen exporten inom Europa. Sverige är ett exportberoende land, exporten står för hälften av BNP varav 40 % går till Europa. Genom Sveriges beroendeställning vill vi beskriva hur företag med betydande export till Europa har agerat på den osäkra marknaden. Vår frågeställning är således: Hur ledningen i ett exportföretag handlar strategiskt på en svikande marknad? Syftet med studien är att beskriva det strategiska handlandet i tillverkande företag som exporterar till Europa. Rapporten ska bidra med en förståelse kring strategiskt handlande samt en begreppsutveckling. Rapporten är utförd som en kvalitativ studie, eftersom vårt syfte är att beskriva. För att insamla vårt empiriska material har vi genomfört besöksintervjuer. Resultatet av rapporten visar att de studerande företagen har använt sig av en offensiv differentierad strategi. De har sökt finna nya marknader för att skapa en trygghet. Företagens strategiska agerande har inte varit välplanerat utan kan beskrivas som konjunkturellt handlande.

Förra årets rapport från Ekobrottsmyndigheten visar att ekonomisk brottslighet tenderaratt bli vanligare under finanskrisen och att brotten ökar snabbt. Den ekonomiskabrottsligheten blir mer internationell och komplex och brott anmäls i en starkt ökad grad.Ekonomisk brottslighet ställer allmänt höga krav på olika myndigheter som arbetar medbrottsbekämpning, men i en sådan situation som vi befinner oss idag ställs ännu högrekrav på dessa myndigheter och inte minst på revisorer. Revisorer som redan har högakrav på sig i samband med revisionspliktens avskaffande måste nu vara ännu meruppmärksamma på företags redovisningar. Med utgångspunkt från dennaproblemdiskussion har vi valt att undersöka om ekonomisk brottslighet ökar ilågkonjunktur eller om det är så att kontrollerna förändrats. Dessutom har vi valt attundersöka hur man kan bli bättre på att förebygga ekonomisk brottslighet.Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod i form av fem intervjuer. Vihar intervjuat en jurist på Ackordcentralen som arbetar med konkurser. En intervjugenomfördes även med en eko-revisor samt med Ulf Sandlund på Forensic Services, somarbetar med ekonomiska oegentligheter. Dessutom genomfördes två intervjuer medrevisorer från Ernst & Young och KPMG. Vid dessa intervjuer har vi fört diskussionerkring ekonomisk brottslighet i lågkonjunktur och vilken roll de har i detbrottsförebyggande arbete med ekonomisk brottslighet. Vi har i uppsatsen varitnoggranna med att nå en hög validitet så att vårt resultat som vi kommer fram tillstämmer överens med verkligheten. Syftet med studien är att beskriva den ekonomiskabrottslighetens utveckling och att bidra med kunskap om arbetet mot ekonomiskbrottslighet.Vi har av studien kommit fram till att det inte går att konstatera att den ekonomiskabrottsligheten ökar i lågkonjunktur. Den ekonomiska brottsligheten har blivituppmärksammas mer idag av samhället på grund av ökad antal konkurser och på grundav allt hårdare kontroller i takt med globaliseringen. Vad gäller frågan hur man kan blibättre på att förebygga ekonomisk brottslighet så har vi kommit fram till att det är viktigtatt se över företagets ekonomiska ställning när ett företag får likviditetsproblem och attdet är viktigt att bygga upp hårdare interna kontrollrutiner för att förebygga attekonomiska oegentligheter förekommer. Det är också av stor vikt att företaget förmedla ihela organisationen att det finns kontroller och att de dessutom ökar kunskapen blandanställda om följder av ekonomisk brottslighet samt att de jobba aktivt med etiska frågor.

Denna c-uppsats är skriven 2010 då vi befinner oss i en lågkonjunktur. Vid genomgång av tidigare forskning om Human Resource funktionen fann vi att det inte har gjorts någon forskning om HR-funktionen i en lågkonjunktur. Vi fann även att relativt lite forskning har gjorts om HR-funktionens framtida roll vilket är de två utgångspunkterna i denna uppsats. Utifrån dessa utgångspunkter blev det av vikt att undersöka HR-personalens syn gällande HR-funktionens roll och arbetssätt. Den här uppsatsen är av kvalitativ art med en kvalitativ innehållsanalys. Med en kvalitativ innehållsanalys har materialet kodats utifrån intervjuguiden för att vidare tolka mönster och sammanhang som finns i dessa koder. De teorier som används i uppsatsen handlar om värdeskapande HR och Otto Granbergs olika rolltyper. Teorierna är inte utgångspunkter utan vi har valt att ansluta oss till dessa under arbetets gång. Värdeskapande HR är en modell som presenterar ett antal kriterier som bör uppfyllas för att främja ett värdeskapande HR arbete. De olika rolltyperna illustrerar HR-personal och dess syn på personalfrågor.Resultatet visar att majoriteten av intervjupersonerna inte ser någon förändring av HR-funktionens roll och arbetssätt i en lågkonjunktur. Vidare visar resultatet att HR fokuserar på att backa upp chefer, arbeta strategiskt och ekonomiskt. En del av HR-funktionens roll blir därmed att bidra till att uppnå affärsmål, kunna verksamheten och se vilka förutsättningar den har. I framtiden tror intervjupersonerna sig kunna se företag med slimmade HR-funktioner och med en personal som har en bred kompetens. I diskussionen för vi ett resonemang om att HRs roll och arbetssätt har förändrats i en lågkonjunktur, vilket är i motsats till intervjupersonernas uppfattningar. Vidare diskuterar vi utifrån teori och tidigare forskning vad detta innebär för HR-funktionen. Vi diskuterar även framtiden för HR-funktionen där vi ser att den går mot en professionalisering.

<p>Med bakgrund i rådande finanskris och lågkonjunktur behandlar denna studie problematiken kring värdering till verkligt värde och den specifika tillgång som fokuseras är förvaltningsfastigheter. Syftet med studien är att öka insikten i hur fastighetsbolag värderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde i den aktuella finansiella krisen och lågkonjunkturen samt att synliggöra osäkerheten som finns i tillämpade värderingsmetoder. För att uppfylla syftet har en fallstudiebaserad metod använts, vilken inkluderar tre noterade fastighetsbolag. Som ett analysverktyg och ett ytterligare perspektiv på problematiken i studien har även två sakkunniga i form av en revisor och en redovisningsspecialist inkluderats. Insamlingen av empiri har skett genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och analysen har genomförts med hjälp av en komparativ analysmetod. Referensramens roll för att uppfylla syftet består av tre komponenter där den första syftar till att ge en teoretisk bas till studien medan de andra två använts som ett verktyg för att besvara studiens två frågeställningar. Den sammanfattande slutsatsen av hela studien är att den uppdagade problematiken kring värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde i rådande finanskris och lågkonjunktur bottnar i brister avseende transparensen i redovisningsinformationen. Studien har vidare genererat en intressant hypotes att det skulle kunna finnas ett samband mellan hur hög belåningsgrad ett fastighetsbolag har och hur mycket det väljer att skriva ned sina fastigheter.</p>

<p>Denna uppsats handlar om jobbcoachers arbete. Syftet är att beskriva och analysera hur jobbcoacher upplever sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter av möten med sina klienter, samt på vilket sätt lågkonjunkturen och ökad arbetslöshet påverkar deras arbete med arbetslösa människor. Tidigare forskning visar bland annat att ändamålet med coaching är att öka klienternas tänkande i samband med att fatta beslut, tydliggöra deras kompetens och ge nya möjligheter för att anta en livsstilsförändring eller yrkesförändring. Sju intervjuer gjordes med jobbcoacher som arbetar inom olika företag där några är underkonsulter med egna företag och några är anställda inom både statliga och privata företag. Resultatet av föreliggande studie visar att samarbetet mellan jobbcoachen och klienten är det viktigaste inom jobbcoaching, vilket enligt respondenterna bygger på tillit och förtroende. Jobbcoacher har också ett stort handlingsutrymme som innebär att de kan utforma sitt arbetssätt och påverka det slag av service efter sina klienters behov, vilket respondenterna uttrycker som individanpassad hjälp. Respondenterna menar också att de arbetar med att finna praktiska lösningar på klienternas problem och att bearbeta känslor som exempelvis rädsla, för att ge klienterna mer makt att hantera sin nuvarande situation. Vidare visar resultatet att jobbcoacherna upplever viss begränsning inom sitt yrke som exempelvis den ökande arbetslösheten, i och med att jobbcoachernas arbete ofta är relaterade till att stötta klienten till nytt jobb. Slutsatsen är att jobbcoachernas arbetssätt har förändrats sedan finanskrisens början, då de i större utsträckning än tidigare föreslår utbildningar för att klienterna ska kunna bygga på sin kompetens under lågkonjunkturen.</p>