Our aim of this study was to investigate barriers and opportunities for people with mental disorders getting in to the labor market. This from experiences by people whose daily job contains work rehabilitation for this group in particular. On the basis of five qualitative interviews the results showed that prejudices towards people with mental disorders are a barrier for them to get a wage labor. Furthermore the results showed that low self-esteem within the target group and also high educational demands becomes a barrier to a wage labor. The results also showed that to focus on the healthy aspects may serve as an opportunity for people with mental disorders to get in to the labor market and be able to have a paid job. Another opportunity for this particular group consists of getting a subsidized employment. An increased knowledge among employers about the difficulties and strengths people with mental disorders may have to execute a job, can also serve as an opportunity for them to get an employment. / Vi har haft som syfte att undersöka hinder och möjligheter för personer som har ett psykiskt funktionshinder att få tillträde på den reguljära arbetsmarkanden. Detta utifrån upplevelser hos personer vars arbetsroll har inslag av arbetlivssinriktad rehabilitering för vår undersökta målgrupp.  Studien grundade sig på fem stycken kvalitativa intervjuer och resultaten visade på att fördomar som finns mot personer med ett psykiskt funktionshinder kan utgöra ett hinder för dem att få ett lönearbete. Vidare kunde även hinder kopplas till låg självkänsla hos målgruppen samt ökade krav till högre utbildning för att kunna få ett lönearbete. Resultaten visade även på att ha fokus på det friska i sig kan utgöra en möjlighet till lönearbete för personer med ett psykiskt funktionshinder. En annan möjlighet för den här målgruppen utgjordes av att få en anställning med lönebidrag.  En ökad kunskap bland arbetsgivare om vilka svårigheter samt styrkor personer med ett psykiskt funktionshinder kan ha i förhållande till att utföra ett arbete, kan också utgöra en möjlighet för dessa personer att få en anställning.

Den ideella sektorn är byggd på ideellt engagemang och volontärer som jobbar utan ersättning. Inom dessa organisationer finns det dock ofta avlönade nyckelpersoner som innehar en ledande position. Om det är lönen eller att hjälpa stödsökande människor som motiverar ledarna är ännu inte utforskat. I tidigare forskning görs i regel en dikotom uppdelning av inre och yttre motivationsfaktorer. I förhållande till denna uppdelning kan ledarnas lön ses som något som ger dem extern motivation men samtidigt arbetar de tillsammans med oavlönade människor – ofta med det explicita syftet att skapa en bättre värld – vilket brukar kopplas till intern motivation. Med bakgrund av denna dubbelhet i ledarnas roll syftar denna uppsats till att problematisera den dikotoma uppdelningen i förhållande till motivation genom att undersöka hur ledarna förhåller sig till motivation. Urvalet består av tio kvinnliga ledare inom ideella organisationer som alla är avlönade för sitt arbete. Med hjälp kvalitativa intervjuer och en hermeneutisk tolkningsgrund har syftet besvarats, och sedan analyserats i en fördjupad analys utifrån begrepp om emotioners betydelse i arbete samt organisationsteori. Studiens resultat visar att det finns ett dilemma mellan frihet och ansvar som ledarna förhåller sig till. Ledarna är starkt motiverade av att göra gott, men drivkraften möjliggörs av den ekonomiska ersättningen och båda har således betydelse för motivationen. Ytterligare ett fynd är att motivationen kan ha negativa konsekvenser. Resultatet visar att dikotomier som intern och extern motivation, egoism och altruism, inte på ett rättvisande sätt speglar den sociala verkligheten för dessa ledare. Snarare smälter olika motivationsaspekter samman: studiens slutsats är att ledarna motiveras av frihet som medför ansvar och att denna motivation är långt mer komplicerad än vad som föreslås i uppdelningen inre och yttre.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få en djup förståelse för en liten grupp audiovisuella kreatörers kreativitet i relation till deras arbetsförhållanden. Resultatet är användbart för forskning inom kreativitet, inom arbete med fokus på kultur- och kreativarbete, samt användbart för aktörer inom branschen. Det genomfördes djupintervjuer på fem audiovisuella kreatörer med fokus på deras utbildnings- och arbetsbana, nuvarande arbetssituation, konstnärliga identitet och framtidsplaner. Analysprocessen består av associationer mellan respondenternas svar, tidigare forskning och alienationsteori. Resultatetet styrker tidigare forskning kring ett existerande spänningsfält eller dualism mellan kreativitet och lönearbete och att respondenterna positionerar sig i detta spänningsfält beroende på sin konstnärliga identitet och motivation. Resultatet ger även kunskap om arbetsförhållanden inom kulturella och kreativa näringar. I diskussionen sammanfattas resultatet utifrån forskningsfrågorna och det föreslås att samarbete och gemenskap, kreativ frihet, ekonomisk frihet och stabila arbetsförhållanden är faktorer som skapar utrymme för kreativt utlopp via arbetet. Studien ger upphov till forskning kring hur konstnärlig identitet formas till att bli entreprenöriell kontra symbolisk-rekreationell. Ett annat förslag till fortsatt forskning är Covid 19-pandemins kortvariga och långvariga konsekvenser på livebranschen.

Working with children who suffer from mental illness requires skills of objectivity and professionalism and the ability to handle patients’ as well as one’s own feelings. How the counsellors manage their emotions affects both their own wellbeing and the quality of the treatment they provide. Since the mental illness in society is increasing, the challenge to address the mental illness becomes even more difficult and the importance of the counsellor’s wellbeing and competence grows. Therefore, this study aimed to examine how counsellors experience the encounters with patients and how they handle the emotions that arise. Based on Hochschilds theory of emotional labour and semi-structured interviews with six counsellors working in five different units in Stockholm the study has shown that the counsellors can experience a variation of different emotions. The counsellors worked with these emotions by changing, hiding, or showing them physically or verbally, all depending on what impact it may have on the therapeutic alliance. Additionally, strategies such as sharing feelings with colleagues, distract oneself from work-related conversations and time for reflection has been identified. Further research suggests bringing more focus to the organizational context and the emotional work towards colleagues.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur sjuksköterskor hanterar emotioner. Studien gjordes för att ge läsaren en större insikt i hur sjuksköterskor hanterar emotioner i arbetslivet och om arbetet går ut över den privata sfären. Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat åtta sjuksköterskor i olika åldrar och där vi utgått från frågeställningar kopplade till den teoretiska referensramen. I studien har vi använt oss av ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval för att välja ut våra respondenter. I vår teoretiska referensram har vi utgått från några olika teorier och modeller såsom emotionellt lönearbete, Goffmans dramaturgiska perspektiv, krav- kontroll- och stödmodellen, work life balance och gränshanteringsstrategier. Vi använde oss sedan av dessa för att analysera det empiriska materialet vi samlat in genom intervjuerna. Resultatet av vår studie har visat att det är svårt för sjuksköterskor att släppa arbetet genom de administrativa uppgifter som följer med utanför arbetet, men att det allra svåraste är att lämna den emotionella delen av arbetet när de kommer hem för dagen. Det visade sig även att det sociala stödet som sjuksköterskor upplever från kollegor och chefer i många fall väger upp för den bristande kontrollen och de höga kraven från arbetsplatsen.

Trots rapporterad uppskattning av daglig verksamhet för dess sociala och psykiska effekter uppvisar deltagare missnöje med att inte få tillräckligt med ekonomisk ersättning för sin sysselsättning. Tidigare forskning har funnit uttryck för en lönearbetesdiskurs bland deltagare i daglig verksamhet. Det uttryckta missnöjet och beskriven lönearbetesdiskurs tas fasta på och bildar utgångspunkten för denna uppsats. Syftet är att undersöka hur deltagare i daglig verksamhet förhåller sig till sin sysselsättning och värdet på den egna aktiviteten i relation till lönearbete. Sju deltagare intervjuades och en kvalitativ tematisering gjordes av materialet. Empirin analyserades med hjälp av Gramscis hegemonibegrepp och Marx arbetsdefinition. Resultaten visar hur deltagare uppvisar ambivalens inför förståelsen av sin sysselsättning som arbete. De sociala och psykologiska effekterna krockar med lönearbetsdiskursen genom det uttryckta behovet av att få ekonomisk ersättning för sin sysselsättning. Trots säkrad inkomst från försäkringssystemet beskrivs behovet att få ekonomisk ersättning för daglig verksamhet som avgörande för deltagarnas uppfattning om den egna sysselsättningens värde. Slutsatsen är att även om en alternativ arbetsdefinition kan skymtas i deltagarnas berättelser trängs denna uppfattning ut av den hegemoniska lönearbetsdiskursen. / Although reports show that participants appreciate Swedish day activity centers for its social and psychological effects, participants also express dissatisfaction with not getting enough financial compensation for their occupation. Previous research has found display of a wage labor discourse among participants in day activity centers. Together, the expressed dissatisfaction and the wage labor discourse form the starting point for this study. The aim for this study is to explore how participants in day activity centers relate to the value of their occupation in relation to wage labor. Seven participants were interviewed and a qualitative thematization was made. The findings were analyzed using Gramsci's concept of hegemony and the definition of work by Marx. The findings demonstrate how participants display ambivalence in their understanding of their occupation as work. The social and psychological effects of the occupation collide with the wage labor discourse through the expressed need for financial compensation for their occupation. Even though the participants’ income is secured through the insurance system, the need for financial compensation through occupation is still described as vital in the participants' perception of the value of their occupation. The conclusion is that, although an alternative definition of work can be seen in the accounts of the participants, this definition gets suppressed by the hegemony of the wage labor discourse.

Denna studie har haft som mål att undersöka hur tjänstemän inom myndigheterarbetar med sina känslor, inom deras arbete med enskilda individer, som ofta är iutsatta situationer. Vi vill med detta kunna svara på frågeställningar kring hurdessa tjänstemän arbetar med sina emotioner, men även om det kan uppståmotstridiga krav i arbetet och hur eventuella konsekvenser av dessa hanteras.Arbetet presenteras som kvalitativt, och har inslag av både deduktivt ochinduktivt tillvägagångssätt, med infallsvinklar av socialkonstruktivism ochhermeneutiska tankegångar. I utförandet av studien har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuform med sammanlagt tio respondenter från tre olikamyndigheter, vilka är Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen ochSocialpsykiatrin. I arbetet har en bild av tjänstemannen växt fram, där det finnsbehov av att finna balans mellan empati och distansering gentemot enskildaindivider. Förutom detta framställs den administrativa delen som något somtynger ner motivationen och skapar stress, medan det kollegiala stödet ger enpositiv inverkan på arbetet. / This study has had its goal to see how official workers within governmentexercise of public authority, work with their emotions, when meeting withpeople in difficult circumstances. The aim is then to be able to answer suchquestions as “how do official workers deal with their emotions?”, but also ifthere can be cases where conflicts might occur within the worker and how theyhandle such consequences. This study is of quality nature, with hints of bothdeduction and induction practice, with social constructivism as approach andhermeneutics perspective. In the empirical gathering of information we haveused semi-structured interviews with a total of ten informants from threedifferent government organizations, consisting of Employment service, Socialservice center and Social psychiatry. Through this work a clearer portrait of theofficial worker has appeared, as a human in great need to find a balance betweenempathy and distance towards individuals. Apart from this the administrativepart of the work is what’s experienced as the anchor that weighs downmotivation and creates stress, while the positive aspect against this is with thesupport that comes from co-workers.

Sjukhuskuratorer har samtal med patienter som lider till exempel av depression, ångest eller andra besvär orsakade av psykosociala faktorer så som stress, livskriser eller alkohol. I denna studie ställdes frågan vilka effekter det patientnära arbetet kan ha för sjukhuskuratorn. Syftet var att utifrån ett emotionsteoretiskt perspektiv undersöka hur sjukhuskuratorer upplever att de påverkas av det patientnära arbetet. I studien ställdes frågan vad sjukhuskuratorer upplever att det patientnära arbetet har för effekter för dem själva och hur sjukhuskuratorer hanterar det som uppkommer i det patientnära arbetet. Tidigare forskning har visat att andra yrkesgrupper på området, exempelvis sjuksköterskor och terapeuter i allmänhet, påverkas av att använda ett härbärgerande förhållningsätt. I denna studie intervjuades fyra sjukhuskuratorer om deras tankar och känslor kring arbetets effekter. Resultatet analyserades med hjälp av Hochschilds begrepp emotionellt lönearbete och Goffmans begrepp om främre och bakre region. Resultatet visar att det patientnära arbetet hade effekter. Sjukhuskuratorerna tog med sig tankar och känslor från det patientnära arbetet i den främre till den bakre regionen. Sjukhuskuratorerna hanterade det som uppkommit i det patientnära arbetet vid samtal med kollegor och handledning och när de fick stunder för sig själva. Samtliga sjukhuskuratorer ansåg att det patientnära arbetet har gjort dem mindre sociala, samt att det skapat ett behov av ensamhet och självreflektion. / Hospital social workers have patients suffering from a range of symptoms, amongst these are depression, distress or other disorders caused by psychosocial factors, such as stress, a life crisis or alcohol. In this study the question was asked what effects the patient-care can have for the hospital social worker. The purpose of this research study was to examine from the perspective of emotion theory, how hospital social workers felt they were affected by the patient-care. Our research questions were what effects the hospital social workers see that the patient-care have for themselves, and how the hospital social workers deal with what emerges from the patient-care. Earlier research has shown that other occupational groups, such as nurses and therapists in general, are affected by harbouring what arises in the patient-care. Four interviews with hospital social workers conducted about their thoughts and feelings on the effects of the job. The result has been analyzed with Hochschild’s notion of emotional labour and Goffman’s concepts front stage and back stage. The results show that the job does affect the worker. The hospital workers harbour thoughts and feelings that emerge in the patient-care on the front stage, until they are able to deal with it in different regions on the back stage through colleges, guidance and by themselves. All of our interviewed hospital social workers deemed that they had become less social due to the nature of the patient care. In addition they also thought that it had created a need of seclusion and self-reflection.

Normativt brukar lönearbetet idag ses som ett levnadssätt och en självklarhet. Denna uppsats handlar om de diskursiva uttrycken om lönearbetsnormen mellan 2017-2021. Syftet har varit att synliggöra och förstå hur lönearbetsnormen skapas och reproduceras i den politiska diskursen. Detta har besvarats med frågeställningarna; ‘på vilka sätt framställs lönearbetet och hur stärks lönearbetsnormen i den politiska diskursen’ samt ‘vilka motstånd mot lönearbetsnormen finns i den politiska diskursen ochhur bemöts dessa’. För att genomföra detta har uppsatsen en kvalitativ metod med ett diskursanalytiskt angreppssätt samt använt tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten har varit Ernesto Laclau ochChantal Mouffes diskursteori, vilket kompletteras med Herbert Marcuse begrepp det endimensionella tänkandet. Materialet för uppsatsen består av 43 riksdagsprotokoll samt riksdagspartiernas senaste valmanifest och partiprogram. Uppsatsens resultat visar att lönearbetsnormen diskursivt framställs och stärks genom kopplingar till två huvudsakliga områden. I relation till samhället knyts lönearbetet tillatt vara politikens viktigaste uppgift, samhällskontraktet och integration samt förhindrandet av utanförskap. I relation till människan sägs lönearbetet ge tillfredsställelse, mening med livet, god hälsa och ekonomiska förmåner. Vidare resultat är att motstånd mot lönearbetsnormen motiveras utifrån två avseenden; människor hälsa och miljöns påverkan. Men det är svårt och ovanligt att motstånd ges, samt att dess bemötanden är kraftfulla, undvikande och reproducerande av lönearbetsnormen. En övergripande slutsats är att lönearbetsnormen i det rådande systemet kan förstås som historiskt förankrad, hegemonisk och reflekterande av det endimensionella tänkandet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka yrkesverksamma kuratorers och prästers upplevelser och erfarenheter av att arbeta under tystnadsplikt. Utgångspunkten är att synliggöra och diskutera prästernas absoluta tystnadsplikt jämfört med kuratorernas tystnadsplikt som har vissa undantag. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter, tre från respektive yrkesgrupp. Empirin har sedan analyserats utifrån Hochschilds teori om emotionellt lönearbete samt Lazarus och Folkmans teori om coping. Studiens resultat visar att de olika typerna av tystnadsplikt både har för- och nackdelar och där stor vikt läggs vid de förväntningar som fanns innan de yrkesverksamma tog sig an rollen som kurator respektive präst. Båda yrkesgrupperna är nöjda med hur deras tystnadsplikt är utformad och de har funnit strategier för att hantera problem och känslor som kan uppstå relaterat till deras respektive tystnadsplikt. / The purpose of this qualitative study is to investigate the experiences of professional curators and priests in working under confidentiality. The starting point is to make visible and discuss the priests' absolute confidentiality compared to the curators' confidentiality, which has certain exceptions. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with six respondents, three from each professional group. The empirical data has then been analyzed based on Hochschild's theory of emotional labor and Lazarus and Folkman's theory of coping. The results of the study show that the different types of confidentiality both have advantages and disadvantages, and where great emphasis is placed on the expectations that existed before the professionals took on the role of curator or priest. Both professional groups are satisfied with how their confidentiality is designed and they have found strategies to deal with problems and feelings that may arise related to their respective confidentiality.