<p>This paper takes it points of departure in a gender equality perspective and the perceived paradox between the governmental labour market policy and family policy. The first policy area has the aim to put people to work, whereas the other introduces a reform, vårdnadsbidraget, that point in the opposite direction. Which are the problem representations within the two policy areas and are the problem representations concordant or contradictive? From a constructivist perspective, langue is closely related to power through defining and ascribing meaning to reality. Drawing on political documents, speeches and articles formulated within the government, this paper analyzes problem representations through the use of discourse analysis and feminist political theory. The main conclusion of this paper is that there are contradictions within the problem representations, both within and between the two policy areas. The most significant contradiction is that gender equality within labour market policy is formulated around the individual, whilst in family politics it is based on the family as a unit.</p>

<p>The objective of the thesis is to make a stakeholder evaluation of the regularization process that in 2005 gave the right to irregular immigrants in Spain to apply for a legal status. I want to portray how different groups at the labour market experienced the process and identify the factors that contributed to the result. I further want to study if regularization can be seen as an effectual measurement for managing irregular immigration. The methods are qualitative interviews and text analysis combined with evaluation method. The main theories are Venturini’s and Levinson’s suggestions for a successful regularization. Other prominent theories are Soysal’s theory about citizenship, Jordan’s and Düvell’s and Castles theories about irregular immigration. The result shows that the main argument for carrying out the process was to improve the situation at the labour market. The most prominent factors that affected the outcome were the social consensus preceding the process and the prerequisite of having a job contract. The regularization of irregular immigrants had an overall positive outcome but the stringent prerequisites for being regularized together with problems with sanctions of employers probably had a somewhat negative outcome on the result of the regularization.<br /></p>

<p>Att vara mellanchef är på många sätt en utsatt position. Man förväntas hantera krav från både över- och underordnade, samt från sina kollegor som befinner sig på samma nivå. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven från samhället. Vilka är dessa krav? Hur skiljer de sig från varandra? Står de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur påverkar dessa mellanchefer på individnivå? Undersökningen utgår från Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori. Utifrån dessa två grundläggande teorier har vi framställt följande två frågeställningar; Hur förhåller sig mellanchefer till arbetskraven, inflytandet och det sociala stöd de möter i sitt arbete, samt i vilken grad upplever mellanchefer sitt arbete som begripligt, hanterbart och meningsfullt?  Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär, och intervjuer har utförts med mellanchefer inom den offentliga sektorn i en kommun i Sverige. Resultatet visar att mellancheferna har en hög grad av inflytande, höga men relevanta arbetskrav i kombination med starkt socialt emotionellt och instrumentellt stöd. Som komplement till detta framgår en väsentlig dos av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i förhållande till arbetet, alla grundläggande komponenter inom KASAM-teorin.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Eftersom människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha friska och hälsosamma medarbetare. Hälsa är en förutsättning för ett sunt arbetsliv. En god hälsa och välmående ökar prestationen och bör därmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Däremot saknas kunskap kring vilket värde arbetet har för chefer och medarbetare samt hur det praktiskt bedrivs. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur chefer och medarbetare ser på hälsofrämjande arbete. Kvalitativa intervjuer genomfördes med två chefer och sex medarbetare i två olika organisationer. Intervjuerna spelades in på band varefter de transkriberades och tolkades. Resultatet delades in och analyserades utifrån sex olika teman; synen på hälsa och välmående, hälsofrämjande arbete, hälsosamt ledarskap, ansvar och delaktighet, arbetsmiljö samt hälsofrämjande värde. Resultatet visar att de hälsofrämjande insatser som genomförs främst berör den fysiska hälsan. Det framkommer dock, både ur ett chefs- och medarbetarperspektiv, att mer fokus bör läggas på att främja även den psykiska och sociala hälsan. En förutsättning för att lyckas i det hälsofrämjande arbetet är att det finns ett intresse och engagemang hos ledning och chefer då dessa i sin tur påverkar medarbetarna. För att medarbetare ska vara delaktiga i det hälsofrämjande arbetet krävs det att ledning och chefer föregår med gott exempel och själva deltar i arbetet. Det måste finnas en trovärdighet mellan ord och handling eftersom medarbetare inte gör som chefen säger, de gör som chefen gör. Arbetsplatsen kan erbjuda möjligheter och förutsättningar för att främja hälsan. Varje individ måste dock ta eget ansvar för sig själv och sin hälsa. Friska medarbetare resulterar i en mer lönsam organisation i form av ökad trivsel som i sin tur leder till en ökad prestation. Det är således ett win-win-tänkande som både organisation och individ drar fördel av. Den slutsats vi drar är att ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete kräver intresse och delaktighet från samtliga berörda parter, organisation, arbetsplats (grupp), medarbetare (individ) och ledare.</strong></p>

<p>Using data from the Labour Force Survey conducted by Statistics South Africa twice yearly this thesis intend to evaluate the Expanded Public Works Programme regarding its effectiveness in creating employment and raising income in households with participating individuals. The South African labour market is well known for its high rates of unemployment and also its segregation, primarily between black and white people, but also young people are having a hard time finding jobs. In order to fight these problems the South African government has launched the Expanded Public Works Programme(EPWP) which provides low- semi-skilled labour with short term employment, the primary target groups being black and coloured people, women, disabled people and young people. Our findings indicate that the EPWP does not significantly enhance the individual’s probability of being employed, nor does it raise the per capita income of households with participating individuals.</p>

<p>The thesis aims at understanding mechanisms behind knowledge generation and learning in a mature cluster by analysing firms in south-east Sweden engaged in the development and manufacturing of aluminium products. The point of departure is in concepts and assumptions related to spatially concen-trated systems of similar and related firms and industries, such as agglomera-tions, clusters or innovation systems.</p><p>Three sets of empirical analyses have been conducted: a mail survey, a series of in-depth interviews and a register-based analysis. The analyses focus on three themes: inter-firm relations, the embeddedness of the clustered firms in the region, and the role of labour and labour mobility in cluster development. </p><p>It is shown that also in a rather mature and low-tech cluster, firm competi-tiveness rests on continuous knowledge upgrading and innovation. In general terms, firms in this cluster do have business relations with other firms at all different spatial scales. While there are manifold buyer-supplier relations within the cluster, most firms have their most important linkages outside the region. The firms regard themselves as part of a cluster and various mecha-nisms contribute to this. There is a strong sense of trust and loyalty, and this applies in particular to those engaged either in some of the more organized supplier networks or the regional cluster initiative Aluminiumriket. Finally, the cluster does not seem to constitute a very fluid labour market for special-ised skills. Labour mobility between firms in this particular cluster seems to be fairly low.</p>

<p><strong><em><p>Bakgrund</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Vår utgångspunkt, att en hälsosam livsstil är gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebär att vi ser hälsa som en resurs - hälsa kan utnyttjas i positiv bemärkelse för att marknadsföra sig själv.</p><p><strong><em><p>Syfte och frågeställningar</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Studien ämnar skapa insikt i huruvida hälsofrämjande faktorer efterfrågas av arbetsgivare i dagsläget, om efterfrågan kommer att förändras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare.</p><p>Frågeställningarna är:</p><p>- Efterfrågar arbetsgivare hälsofrämjande faktorer vid rekrytering av personal?</p><p>- På vilket sätt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare?</p><p><strong><em><p>Metod</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Kartläggning av registrerade CV:n upplagda på Arbetsförmedlingens webbplats, insända CV:n till en utlyst tjänst samt genomgång av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av två yrkesverksamma rekryterare.</p><p><strong><em><p>Resultat</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Det råder en ojämnvikt mellan tillgång och efterfrågan. Arbetsgivare efterfrågade faktorer som berör livsstilen i låg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nämnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrämjande faktorn att lyfta fram av männen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna.</p><p><strong><em><p>Slutsatser</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Det man väljer att lyfta fram i sin livsstil återger vilka värderingar/värdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumärket. Värdegrunden eller de värderingar en person har fungerar som en katalysator mellan livsstilen och det personliga varumärket. Personlig marknadsföring kommer att bli mer vanligt förekommande i framtiden, både i teorin och i praktiken. Även företag kommer att behöva stärka sitt varumärke. Ur hälsosynpunkt kan detta i sin tur leda till att de företag som satsar aktivt på hälsoarbete kan komma att påverka den framtida rekryteringsprocessen.</p>

This article explores the impact of the internationalised economy on work relationships between German companies and their subsidiaries in Eastern and Central Europe. <br>The author refers to empirical research findings in the field of social sciences that shed light on the interest groups’ scope of participation in international competition for investments.

Community Initiatives are one part of implementing European Employment Strategy in the European Union’s member countries. By the example of the EQUAL-Project „INCLUSION - Integration-Network for Migrants in the Federal State of Brandenburg“, this article critically examines what results such projects can achieve. Following ADAPT and EMPLOYMENT, the initiative EQUAL started in 2001 with the stated mission to promote social integration in working life through fighting against discrimination and exclusion.

Flassbeck’s article proposes to use demand management to enhance growth in Germany in order to increase employment. The author considers this kind of policy to release positive, but merely short-term effects. In the long run, he argues, government measures such as the deregulation of the labour market are necessary strategies for long-term growth.