Den här uppsatsen handlar om hur stadsplanering användes i sekelskiftets Kiruna som medelför att forma arbetares moral och känsla av gemenskap. Kiruna grundades år 1900 av LKAB som var den styrande aktören i processen. Undersökningen handlar om den moral somstadsplanen skulle förmedla till arbetare, både som individer och som social klass. Som en deli detta identifieras några av de moraliska, politiska och sociala problem som stadsplaneringenförväntades lösa. Kirunas stadsplan var den första i norden av sitt slag att realiseras och denutformades efter en för sekelskiftet ny estetik. Gatunätet var inspirerat av medeltidensslingrande gatumönster och estetiken förknippas med jugend och Arts & Crafts rörelsen.Dessa var en del av en socialutopisk rörelse som ville motverka de negativa sociala ochmoraliska konsekvenser de identifierade i det framväxande kapitalistiska samhället.Undersökningen visar att syftet med gatusystemets utformning skulle skapa starkgemenskap och lojalitet som inte grundade sig på klasskänsla. Att ge staden en vissutformning skulle leda till att höja arbetarens moral. Plantager och trädgårdar var något somprioriterades även i det första planeringsstadiet då närhet till naturen ansågs ha en positivinverkan. Målet var att få lugna, lojala arbetare, som var självständiga och hade god moral.Jag menar att tidigare forskning har förbisett Per Olof Hallmans roll. Konsekvensen bliratt det stora området av privata tomter som LKAB sålde till arbetare för att bygga egna hempå har tolkats som ointresse ifrån bolaget och en ovilja att ta det ekonomiska ansvaret. Genomatt utgå ifrån Hallmans bidrag till stadsplaneringen kommer jag visa att detta var en del av ettstörre projekt för att forma arbetarens moral.

Previous studies have suggested that Davis tube (DT) experiment can used to study wet low intensitymagnetic separation (WLIMS) for magnetic iron ores. But DT process has never been used to mapWLIMS process, specifically in a geometallurgical framework. This thesis work is a step towardsfulfilling this gap by studying the Davis tube experiment performed on 13 different samples fromLeveäniemi iron ore deposit. The methodology adapted to map WLIMS concentrate quality includesstudy and analysis of feed, DT and WLIMS. Analyses were made using experimental data, processingdata using some analytical tools, some data-processing tools and post processing tools. For coveringthe geometallurgical aspect the analysis was done for both elements and minerals. The results fromthis study has reviled that DT can be used to predict WLIMS concentrate quality to an acceptablelevel of confidence. Furthermore, results show that a combination of DT and WLIMS informationproduce very accurate and highly reliable models for predicting and mapping WLIMS concentratequality. This work serves as the first step towards studying an unexplored field pertaining to magneticiron ore concentrate and has opened door to possible future work that could take this work a stepfurther. Supplementing this study with more data from different sample is required not only tovalidate the model but also to make it better. A better modal mineralogy of the samples is needed tounlock the full potentials of mineralogical modelling approach used in this work. / <p>I am a graduate from the of Erasmus Mundus masters in Georesource Engineering, 2017.</p> / Primary Resource Efficiency by Enhanced Prediction (PREP)

No description available.

Making an application user-friendly is a key goal when it comes to the experience it intends to deliver. There are numerous factors that have to be taken into account when a design is developed. One of those is simplicity. The application has to be simple enough to ensure the expected user experience. This is often solved by applying instructions. To what extent does the application have to mediate instructions of functionality to the user? That question is the underlying purpose of this thesis. The thesis studies three common ways of presenting instructions to arrive at a concluding result: the use of a popup window, an added information button to the design or relying on the design to present itself. The gathered results show a need for instructions to ensure a user-friendly environment. A further analysis of the results concludes that presenting instructions using an information button is the most prominent option.

This thesis concerns an energy audit of LKAB Logistics. According toswedish law a company the size of LKAB are required to make an energyaudit every four year. LKAB Logistics mainly transports refined ironore products between mines and harbours along the train track"Malmbanan". They also store iron ore products and load boats in theharbours in Narvik and Luleå. These kinds of operations have a highdemand for energy. This demand is met mostly with electricity.However, oil, gas, diesel and district heating are also consumed tomeet the energy demand. In total LKAB Logistics consume around 191GWh, where roughly 75% is of electricity. With such high demand,savings around 1-2% makes a significant difference, and there areopportunities and incentives to improve energy efficiency.Implementing staff that are responsible for energy work, makinginvestments in new electrical motors and more energy-efficient windowsare a few examples. Higher priority on energy saving and continuedprogress for a more efficient work place will most likely benefit thecompany's environmental goals and economy. / EU:s officiella mål är att effektivisera energianvändningen med 20% till 2020. För att nå målet togs2012 ett direktiv, ”Energy Efficiency Directive”, i bruk som ställer vissa energieffektiviseringskrav påmedlemsstaterna. Sverige har, som en del av direktivkraven, infört lagen om energikartläggning istora företag (EKL). Syftet med lagen är att främja ökad energieffektivitet i stora företag. LKAB fallerunder detta lagkrav och då verksamheten är så pass omfattande finns det behov av att kartlägga delarseparat. Den senaste energikartläggningen av logistiken gjordes 2011 men då anläggningarna ochnyttjandet har ändrat förutsättningarna efterfrågades en ny kartläggning.LKAB Logistiks ansvarar främst för LKAB:s tågtransport av järnmalm och förädladejärnmalmprodukter och har idag 433 anställda. År 2017 transporterades 27,3 miljoner tonjärnmalmsprodukter på Malmbanan som sträcker sig 50 mil mellan malmhamnarna i Narvik ochLuleå. Utöver transport lagrar och lastar LKAB Logistik produkter i malmhamnarna.LKAB planerar öka sin produktion och samtidigt möta de interna energi- och miljömålen vilketkräver effektiviseringar. Examensarbetet syftar till att ge LKAB Logistik en nulägesbild avenergikonsumtion, koldioxidutsläpp och kostnad tillsammans med åtgärder och förslag på hur de skaenergieffektivisera i respektive dotterbolag (MTAB, LLL, LLN). Arbetet är utfört på samtligaverksamhetsorter inom LKAB Logistik. Kiruna, Svappavaara, Malmberget, Luleå och Narvik.Kartläggningen bygger på mätningar i verksamheten, antaganden samt schablonberäkningar.Antaganden har utförts i rimligaste mån möjligt utifrån tidigare erfarenhet, underlag och kunskap.Mycket av utrustningen som var installerad vid förra energikartläggningen är samma, vilketrättfärdigat vidare antaganden. Åtgärder och investeringar som föreslås bygger på studier, intervjuermed anställda samt lönsamhetskalkyler enligt payoff-metoden och livscykelkostnadsanalys.Under 2017 förbrukade hela LKAB Logistik cirka 191 GWh energi, vilket motsvarar drygt 5 500villors årliga energikonsumtion. De energibärare som används är elkraft, eldningsolja, gasol,fjärrvärme och diesel, där elkraft står för en majoritet av energikonsumtionen (~80%). Underkartläggningen framkom att de största förbrukarna av elkraft är tågtransporter, transportband ochelpannor för uppvärmning av varmvattenbassänger. IORE-loken som drar vagnarna medjärnmalmsprodukter återmatar cirka 25 % av använd elkraft till nätet via elbroms. Dock krävsfortfarande mycket elkraft för att driva de 8 000 ton tunga tåg-seten (~66 GWh). För de övrigaenergikällorna visade sig olja till uppvärmning av vatten samt tjockolja, värme för uppvärmning avlokaler och diesel till lok vara stora energiförbrukare. Dock inte i storleksordning av de betydandeelkraftförbrukarna.Vidare framkom det i energikartläggningen att användningen av eldningsolja vid Narvik och Uddebooljedepå i Luleå samt lokdiesel vid terminalerna står för en majoritet av LKAB Logistikskoldioxidutsläpp.Effektiviseringsåtgärder som föreslogs var bland annat införandet av energihandläggare ochenergivärdar, byte av elmotorer och oljepannor, utbyte av lysrörsarmatur, installation av energiglas,extratank till diesellok samt nya mätpunkter.Den högst prioriterade åtgärden i samtliga verksamhetsorter är införandet av energihandläggare ochenergivärdar. Detta då det sannolikt kommer skapa bättre rutiner kring energiarbetet i verksamheten,vilket är det mest kostnadseffektiva sättet att minska sin energikonsumtion. Det blir också lättare attskapa god dokumentation och kommunikation mellan anställda och ledningsgrupp vad gällerenergiarbetet, vilket möjliggör uppföljning av tidigare åtgärdsförslag och vidare arbete.Projektet kom också fram till att eftersom LKAB Logistik:s verksamhet har behov av mycket elkraftberor åtgärdskostnaderna i stor utsträckning på elpris. Volatila variabler påverkar tillförlitligheten iberäkningarna och elpriset kan variera kraftigt från år till år. Lönsamheten i de föreslagnainvesteringarna kommer därför variera efter detta. Dock spår energimyndigheten att elpriset kommerstiga i jämn takt fram till år 2035, vilket skulle göra åtgärderna lönsammare över tid. Det skapardessutom ytterligare incitament att effektivisera.LKAB Logistik primära fokus har alltid varit tidseffektiv transport av högkvalitativajärnmalmsprodukter och energieffektiviseringsarbete har tidigare inte prioriterats särskilt högt dåenergipriserna varit låga. Under de senaste åren har energi- och miljöarbete dock blivit allt viktigare.Om LKAB Logistik tar fram ett kontinuerligt och pålitligt energiledningssystem vilket inkluderarbland annat utförande av rekommenderade effektiviseringsåtgärder, rekrytering av ansvarig ochkunnig personal kan de spara många megawattimmar, kronor och ton koldioxidutsläpp utan att tummapå tidseffektiv transport.

Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram bedömningsgrunder för ekologisk status av ytvatten. Vid bedömning av ekologisk ytvattenstatus tas hänsyn till så kallade särskilt förorenade ämnen (SFÄ), ett av dessa ämnen är uran. Enligt Miljöbalkens andra kapitel om allmänna hänsynsregler ska en verksamhetsutövare motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön. LKAB är ett statligt ägt gruvbolag som bedriver brytning och förädling av järnmalm i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Denna studie gäller LKABs verksamhet i Kiruna. Gruvbrytningen och förädlingen av järnmalm är vattenkrävande processer. Vatten som pumpas upp från gruvan går till processen och huvuddelen av vattnet recirkulerar inom verken. Utgående vatten från verk går till dammarna och vidare till klarningsmagasin. Från klarningsmagasinet returpumpas sedan delar av vattnet tillbaka till processen. Överskottsvatten bräddas efter sedimentering och klarning. Bräddningen sker till sjön Mettä Rakkurijärvi och vidare till Kalix älv via Rakkurisystemet. Det vatten som bräddas har uranhalter överskridande gällande bedömningsgrunder för särskilt förorenade ämnen (SFÄ). På grund av detta ligger det i LKABs intresse att undersöka uran i LKABs process, detta för att i förlängningen eventuellt kunna minska de förhöjda halterna i recipienten. Uran är ett radioaktivt metalliskt grundämne som tillhör gruppen aktiniderna i periodiska systemet och ett redoxelement på grund av dess förmåga att byta oxidationstal. De vanligaste förekommande oxidationstalen för uran i kemiska föreningar är (IV) och (VI). Ett ämnes biotillgänglighet och egenskaper i ett vatten styrs till viss del av vilken speciering ämnet har, partikulär, kolloidal eller löst fas. I oxiderade miljöer kontrolleras den totala urankoncentrationen av U(VI) och mobiliteten relateras till kolloidala fraktionerna. I vatten med högt karbonatinnehåll förekommer uran ofta som uran-karbonatkomplex vilket gör uran mer mobilt och minskar dess förmåga att adsorberas på andra partiklar. Komplexbildning och sorption därmed två viktiga processer som påverkar urans mobilitet och biotillgänglighet. Tidigare utredningar har visat på att uranyljonerna som finns i processvattnet främst förekommer som de lösta komplexen Ca2UO2(CO3)3(aq) och CaUO2(CO3)32- och att den höga halten av karbonater och kalcium i LKABs processvatten påverkar den kemiska specieringen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur halten uran i vattnet förändras i processen från gruva till dammar. För att uppnå målet har studien strukturerats utifrån följande frågeställningar: • På vilka platser i processen syns förändringar i uranhalten och kan det förklaras av den teori som finns om urans biogeokemi i vatten? • Ses samband mellan uranhalten och andra ämnen eller parametrar i processen och kan dessa förklaras av den teori som finns om urans biogeokemi i vatten? Denna studie är en sammanställning och utvärdering av befintliga mätdata som LKAB insamlat under tidsperioden 2015-2019. Förslag på fortsatt arbete är att utföra adsorptionsmodelleringar för uran i processvattnet. Vidare skulle en ytterligare avgränsning av detta arbete kunna utföras, till exempel att enbart kolla på anrikningsverk eller dammar där det enligt denna studie sker förändringar i uranhalten / Waterface-Environmental Forensics

På LKAB:s anläggning i Kiruna finns det tre kulsinterverk med tillhörande avgaspannor som tar tillvara på värmen i avgaserna från kulsinterverken. Dessa avgaspannor är huvudproducenterna av värme i det interna fjärrvärmesystemet som består av åtta olika flödeskretsar som är sammankopplade med värmeväxlare. För att balansera värmeproduktionen i systemet mot konsumtionen finns det oljepannor utplacerade i systemet som förbränner olja när det finns för lite tillgång på värme från avgaspannorna. Vid de tillfällen då värmeproduktionen är för hög i avgaspannorna finns det möjlighet att kyla bort överskottet mot ett klarvattensystem via tre kylvärmeväxlare som är placerade på flödeskretsarna i direkt anslutning till respektive avgaspanna. På grund av komplexiteten i systemet förekommer det att värme kyls bort i kylvärmeväxlarna samtidigt som det förbränns olja i systemet. Målet med examensarbetet är att finna åtgärder som kan minska mängden olja som förbränns samtidigt som det kyls bort värme från avgaspannorna. På grund av komplexiteten i systemet undersöks endast de tre flödeskretsarna i direkt anslutning till avgaspannorna samt deras koppling mot resterande system. Detta medför att antagandet gjordes att det inte finns några andra begränsningar som påverkar möjligheten att överföra värmen från avgaspannornas fjärrvärmeväxlare till förbrukarna i nätet. För att analysera problemet har timvärden för alla relevanta givare i systemet analyserats för 2018. Den onödiga oljeförbränning som sker samtidigt som det kyls bort värme har tagits fram genom att jämföra mängden som förbränns i hela systemet med summan av den värme som kylts bort vid samma tidpunkt i de tre kylvärmeväxlarna. I början av arbetet framkom att det finns en styrning som är kopplad mot avgaspanna 4 (AP4) som ser till att en del av värmen alltid kyls av mot kylvärmeväxlaren för att säkerställa temperaturen i klarvattensystemet. Enligt uppgift från LKAB gjordes antagandet i detta examensarbete att denna extra tillförsel av värme inte är nödvändig och antas därför vara möjlig att nyttja i fjärrvärmesystemet. Vidare påträffades flödesbegränsningar på sekundärsidan av fjärrvärmeväxlarna. Dessa var en del i styrningen av fjärrvärmeuttaget från avgaspannorna men analys visade att begränsningen hade bidragit till att öka oljeförbränningen i systemet genom att minska möjligheten till uttag av spillvärme. Under 2018 förbrändes 12,03 GWh olja samtidigt som värme kyldes bort från avgaspannorna, vilket motsvarar 67% av den totala oljeförbränningen under samma år. Om den avsiktliga bortkylningen skulle upphöra från AP4 skulle detta kunna minska till 10,75 GWh för 2018. Justering av flödesbegränsningarna som är angivna för fjärrvärmeväxlarnas sekundärflöden får en större betydelse. Om dessa skulle höjas från 320 m3/h till 380 m3/h för avgaspanna 2 och från 480 m3/h respektive 350 m3/h till 530 m3/h för avgaspanna 3 respektive 4 skulle den onödiga oljeförbränningen kunna minska till 5,75 GWh under 2018. Kombineras de två åtgärderna skulle det resultera i att endast 4,96 GWh olja skulle förbrännas under 2018 samtidigt som det kyls bort värme. / At LKAB's site in Kiruna, there are three pellet plants with associated systems for heat recovery that take advantage of the heat in the exhaust gases from the pellet plants. These three heat recovery systems are the main producers of heat for the internal district heating system, which consists of eight different flow circuits connected with heat exchangers. To balance the production of district heating in the system against the consumption, there are oil boilers placed in the system. These burn oil when there is too little heat available from the heat recovery system. On occasions when there is too much heat available at the heat recovery system, is it possible to cool off some heat to the process water system using three cooling heat exchangers. This heat exchangers are directly connected to the flow circuits close to each heat recovery system. Due to the complexity of the system operating situations sometimes occur where heat is cooled away to the process water at the same time as it is burning oil in the district heating system. The aim of the thesis is to find measures that can reduce the amount of oil burned while cooling heat from the heat recovery system. Due to the complexity of the system, only the three flow circuits closest connected to the heat recovery systems will be analyzed. Therefore the assumption was made that there are no other restrictions affecting the possibilities of transferring the heat from the district heating heat exchangers connected to the heat recovery systems to the consumers in the grid. To analyze the problem values for each hour during 2018 have been used for all relevant sensors in the system. The unnecessary oil combustion that has occurred while heat has been cooled off to the process water system has been defined by comparing the amount of oil combustion in the entire system during that time with the sum of the heat that cools of at the same time in the three cooling heat exchangers. At the beginning of the work, it was revealed that there is a control coupled to the flow circuit closest to pellet plant 4 which ensures that part of the heat always cools against the cooling heat exchanger, to ensure temperatures in the process water system. According to information from LKAB, an assumption is made that this heat can be used in the district heating system instead. It was also found flow restrictions on the secondary side of the three district heat exchangers. These restrictions were part of the control of the district heating outlet from the three flow circuits, but analysis showed that these limitations had caused an increase in the oil combustion by reducing the possibilities for extraction of waste heat. In 2018, combustion of oil produced 12.03 GWh heat at the same time as heat was cooled off from the heat recovery system, which corresponds to 67% of total oil combustion during the same year. If the intentional cooling to the process water system from pellet plant 4 ceased, this could be reduced to 10.75 GWh for 2018. Adjustments of the flow restrictions specified for the secondary side of the three district heat exchangers resulted in greater improvements. If these were raised from 320 m3/h to 380 m3/h for pellet plant 2 and from 480 m3/h and 350 m3/h to 530 m3/h for pellet plant 3 and 4, respectively, the unnecessary oil combustion could decrease to 5.75 GWh in 2018. Combining the two measures would result in only 4.96 GWh of oil being burned in 2018 while cooling heat to the process water.

I norra Sverige sker just nu två samhällsomvandlingar som en följd av det statligt ägda bolaget LKAB:s järnmalmsutvinning i området. Dessa samhällsomvandlingar påverkar inte bara platsen och naturen utan också invånarna i området. En stor del av dessa invånare påverkas då de behöver flytta till följd av den fortsattagruvbrytningen som gör att deras hem måste rivas. Syftet med denna uppsats var att analysera informationsbeteendet hos personer som påverkas avsamhällsomvandlingen just på det sättet, på en av gruvorterna - Kiruna, samt att ta reda på hur informationsprocessen runt samhällsomvandlingen kan se ut. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som har, eller kommer behöva flytta. Tillsammans ger de en bild av en situation som innebär att leva under ständig förändring, där både platsen och informationen är föränderlig. I analysen framkom det att informationsdelningen har en ledande aktör och det är LKAB; som delar information via olika kommunikationskanaler och möten. Vidare söker, delar och skapar intervjupersonerna information genom olika informationspraktiker, bland annat då de observerar platsen som är i omvandling.

Asymmetrical conflicts and power relations between extractive industries and Indigenous groups often have devastating consequences for Indigenous peoples. Many Indigenous groups are struggling to maintain their lands as Indigenous perspectives on connection to Country are frequently undervalued or dismissed in favour of extractivist ideologies. While this conflicted interface has been researched in various parts of the world, studies exploring conflicts and power relations with extractive industries from Indigenous perspectives are few. This thesis is an international comparison aiming to illuminate situations of conflict and asymmetrical power relations caused by extractivism on Indigenous lands from new viewpoints. By drawing on two single case studies, the situations for Laevas reindeer herding Sami community in northern Sweden and Adnyamathanha Traditional Owners in South Australia are compared and contrasted. Yarning (a form of interviewing) is used as a method for data collection and in order to stay as true as possible to the research participants’ own words a number of direct quotes are used. The analysis employs peace researcher Johan Galtung’s concepts of cultural and structural violence as analytical tools to further explore the participants’ experiences of interactions with extractive industries and industrial proponents, including governments. In addition, the thesis introduces the concept of extractive violence as a complement to Galtung’s model. Extractive violence is defined as a form of direct violence against people and/or animals and nature caused by extractivism, which predominantly impacts peoples closely connected to land. The concepts of structural and cultural violence are understood as unjust societal structures and racist and discriminating attitudes respectively. A number of main themes could be identified in the research participants’ narratives. However, the most prominent on both continents was connections to Country and the threat that extractive violence posed to these connections. The results show that although the expressions of cultural, structural and extractive violence experienced by the two Indigenous communities varied, the impacts were strikingly similar. Both communities identified extractive violence, supported by structural and cultural violence, as threats to the continuation of their societies and entire cultures. Furthermore, the results suggest that in order to address violence against Indigenous peoples and achieve conflict transformation, Indigenous and decolonising perspectives should be heard and taken into account. / Konflikter och maktrelationer mellan utvinningsindustrier och urfolksgrupper får ofta förödande konsekvenser för urfolken. På grund av assymetriska maktförhållanden mellan urfolk och majoritetssamhällen som råder på de flesta ställen i världen utsätts många urfolk systematiskt för rättighetskränkningar. Många urfolksgrupper kämpar idag för att bevara sina marker eftersom urfolks perspektiv och kopplingar till marken ofta förminskas eller ignoreras när de står i motsättning till extraktiva ideologier. Även om extraktivism och påverkan på urfolk och urfolksgrupper varit fokus för tidigare studier saknas forskning som utgår från urfolkens perspektiv. Denna avhandling är en internationell jämförelse med syfte att, från nya synvinklar, belysa konfliktsituationer och asymmetriska maktrelationer som orsakats av extraktivism på urfolks marker. Avhandlingen jämför och kontrasterar två fallstudier som utförts med Laevas č earru (sameby) i norra Sverige och Adnyamathanha-folket i delstaten South Australia. I fallstudien som utförts tillsammans med Laevas č earru ingår en grupp av totalt sex forskningsdeltagare, fyra män och två kvinnor. Det var dock framför allt två forskningsdeltagare som intervjuades med anledning av den konfliktsituation mellan Laevas č earru och gruvbolaget LKAB, som står i fokus för artikel I i avhandlingen. I den australiska fallstudien, som utförts tillsammans med Adnyamathanha-folket, ingår en grupp av sju forskningsdeltagare bestående av fyra kvinnor och tre män. Denna studie, artikel II, behandlar Adnyamathanhafolkets kamp mot de australiska och sydaustraliska regeringarnas förslag om att inrätta kärnavfallsdepåer på Adnyamathanhas marker. För att inhämta material användes yarning (en typ av intervjumetod) och för att återge forskningsdeltagarnas ord så rättvisande möjligt inkluderades ett antal direktcitat i texterna. För att möjliggöra en mer djupgående analys av forskningsdeltagarnas upplevelser av konflikter med utvinningsindustrier och förespråkare för extraktivism, inklusive regeringar och stater, användes Johan Galtungs modell, känd som Galtungs våldstriangel, som analysverktyg. Galtungs modell innefattar strukturellt, kulturellt och direkt våld. Direkt våld definieras som fysiskt våld eller hot om fysiskt våld, strukturellt våld utgörs av orättvisa och diskriminerande samhällsstrukturer och kulturellt våld är de attityder som får det strukturella och således även det direkta våldet att te sig legitimt. Föreliggande avhandling introducerar även konceptet extraktivt våld som ett komplement till Galtungs modell där xvi det ersätter direkt våld. Jag definierar extraktivt våld som en typ av direkt våld mot människor och/eller djur och natur orsakat av extraktivism som framför allt påverkar människor med starka kopplingar till sina marker. Extraktivism förstås här som alla typer av aktiviteter som extraherar stora mängder av resurser från marker och människor, exempelvis gruvdrift, skogsbruk, fiske, lantbruk och turism. I forskningsdeltagarnas utsagor identifierades ett antal nyckelteman. Dessa teman uppvisade både likheter och skillnader beroende på deltagarnas olika situationer och förutsättningar. Det mest framträdande temat på båda kontinenterna var dock ”connection to Country” eller kopplingar till marken. Båda grupperna beskrev hur marken och deras förhållande till den innefattade historia, kunskap, traditioner och kultur. För Adnyamathanhagruppen var det mest centrala att rädda och bevara heliga platser som hotas av extraktivism och för Laevas č earru sågs renskötseln och bevarandet av markerna för renarnas skull som det mest väsentliga. Avhandlingens resultat visar att även om de former av kulturellt, strukturellt och extraktivt våld som forskningsdeltagarna upplevde varierade, var effekterna av våldet slående lika. Båda grupperna identifierade extraktivt våld, understött av strukturellt och kulturellt våld, som hot mot fortlevnaden av deras samhällen och kulturer. Resultaten pekar även på vikten av att urfolkens perspektiv inkluderas och blir hörda om konflikttransformering mellan utvinningsindustrier och urfolk ska kunna uppnås.

The objective of this thesis has been to analyze whether booms in the iron ore market has any significant effects on local labor markets in certain municipalities in Norrbotten County during the time period 2000-2016. Previous research has established that certain types of booms and busts influenced local labor markets. The analysis was done by using panel data and regression models where the results where compared over non-mining and mining municipalities. The results gave a vague response with both conclusive and inconclusive results over the variables investigated. The main conclusion is that although the mining industry is a big part of local labor markets in Norrbotten County, it is important for firms and policymakers to understand that the mining industry is not the only important factor and that decisions should not be entirely based on the mining industry and its markets. / Målet med denna uppsats var att analysera ifall booms i järnmalmsmarknaden har någon signifikant påverkan på lokala arbetsmarknader i utvalda kommuner i Norrbotten under tidsperioden 2000–2016. Tidigare forskning har fastställt att vissa booms och busts kan influera lokala arbetsmarknader. Analysen har genomförts med paneldata och regressionsmodeller där resultat jämförts mellan gruvkommuner och ickegruvkommuner. Resultaten gav otydliga resultat då vissa var konklusiva medan andra inte var konklusiva. Den huvudsakliga slutsatsen som nåtts är att även om gruvindustrin är en viktig del av de lokala arbetsmarknaderna, är det viktigt för företag och beslutsfattare att förstå att gruvindustrin inte är den enda påverkande faktorn och att framtida beslut och satsningar inte enbart ska baseras kring gruvindustrin och dess marknad.