Ensamhet och bristen på tillhörighet bland människor i det moderna samhället är ett utbrett och växande problem. Strävan efter individualitet och självuppfyllelse präglar individer i det moderna individuella samhället – ett samhälle där friheten och möjligheterna även genererar i rädsla, ångest, otrygghet och existentiell ensamhet (Bauman, 2002). Längtan efter gemenskap och samhörighet, efter en koppling till kollektivet leder människan till ett sökande som ibland kan bli livsfarligt. Syftet med denna studie har varit att belysa samt få en ökad förståelse för den process som sker då individer i det moderna samhället söker sig till kända farliga grupperingar såsom sekter genom att besvara frågeställningarna: varför lockades de tidigare sektmedlemmarna till sekten? Hur upplevdes tiden i sekten av de tidigare medlemmarna? Hur kan ett sektmedlemskap förstås med utgångspunkt i teorier gällande tillhörighet och trygghet i det individualiserade samhället? Det teoretiska ramverk som tillämpats vid analysen av empirin är Zygmunt Baumans (2002) teori om det individualiserade samhället, Anthony Giddens (1999; 2010) teorier om ontologisk trygghet och försvagningen av traditioner i den globaliserade skenande världen, Robert Putnams (2001) teori om avsaknaden av kollektivet samt David Riesmans (1999) teori om den moderna människan som gruppstyrd. Metoden är kvalitativ och empirin utgörs av massmedieprodukter i form av inspelade intervjuer tillgängliga via internet. Resultatet av studien visar att människor söker sig till sekter då erbjudandet om tillhörighet, gemenskap och svar på existentiella frågor lockar mer än de fria valen. Sektmedlemskapet medförde dock efter en tid ett större lidande än det tidigare sökandet och den existentiella ångesten gjorde, vilket fick medlemmarna att sakna det de först ville komma ifrån – det enskilt betungande identitetssökandet. Resultatet utifrån denna studie pekar dock på att kollektivet alltid är starkare än den enskilda individen. / Loneliness and the lack of belonging among people in the modern society is a widespread and growing problem. The pursuit of individuality and self-fulfillment characterizes individuals in the modern individual society – a society where freedom and opportunity also generates anxiety, insecurity and existential loneliness (Bauman, 2002). The longing for community and togetherness, a connection to the collective, leads the individual towards a search that sometimes become dangerous. The purpose of this study has been to elucidate and gain a greater understanding of the process that occurs when individuals in modern society decides to join known dangerous groups such as cults by answering the research questions: why were the former cult members attracted to the cult? How was the time in the cult experienced by the former members? How can a cult membership be understood on the basis of theories of belonging and security in the individualized society? The theoretical framework used in the analysis of the empiricism is Zygmunt Bauman's (2002) theory about the individualized society, Anthony Gidden's (1999; 2010) theories of ontological security and the weakening of traditions in a globalized world, Robert Putnam's (2001) theory of the absence of the collective and David Riesman's (1999) theory of the individual as group controlled. The method is qualitative, and the empiricism consists of mass media products in the form of recorded interviews available on the Internet. The results of the study show that people join cults when the offer of belongingness, fellowship and answers to existential questions attract more than free elections. However, the cult membership, after a while, caused more suffering than the previous search and existential anxiety did, which caused the members to miss what they first wanted to escape from - the burdensome individual identity search. However, according to this study the result shows that the collective is always stronger than the individual.

Satsningen på trygghetsbostäder ligger i en ökad utmaning av äldre som upplever otrygghet eller isolering i sina hem. Kraven för att kunna flytta till ett trygghetsboende är att den äldre ska ha fyllt 70 år, ha stöd av hemtjänst och uppleva sig otrygg eller isolerad. Få studier berör vad som påverkar äldre att vilja flytta till ett trygghetsboende och hur de sedan upplever boendet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar äldres val av att flytta till ett trygghetsboende och hur de sedan upplever det att bo där. Empirin har samlats in via en kvalitativ studie I form av halvstrukturerade intervjuer med äldre boende på ett trygghetsboende. För att analysera empirin har Nahemow och Lawtons (1973) ekologiska modell använts. Resultatet visar på att äldre väljer att flytta på grund av otillgängliga bostäder, ensamhet, nedsatt hälsotillstånd och begränsad rörelseförmåga. Valet av trygghetsboende som boendeform grundar sig i närheten till andra äldre och omsorgspersonal, tillgängliga utrymmen och gemensamma aktiviteter. Upplevelsen av boendet varierar beroende på den äldres erfarenhet, personlighet och förmåga. De flesta äldre upplever sig självständigare, tryggare och i mindre utsträckning ensamma i deras hem på trygghetsboendet. / The investment in social housing lies in an increased challenge of older people who experience insecurity or isolation in their homes. The requirements for moving to a social housing are that the elderly must have reached the age of 70, have support from home care and feel unsafe or isolated. Few studies are about why the elderly want to move to a social housing and how they then experience the accommodation. The aim of this study is to investigate what factors affect older people's choice of moving to a social housing and how they then experience it to live there. The empirical data has been collected through a qualitative study in the form of semi-structured interviews with elderly residents in a social housing. Nahemow and Lawton's (1973) ecological model has been used to analyze the empirical data. The results show that older people choose to move due to inaccessible housing, loneliness and reduced health status and mobility. The choice of social housing as a form of housing is based on the closeness of other elderly and care staff, accessible spaces and joint activities. The experience of the accommodation varies depending on the experience, personality and ability of the elderly. Most elderly find themselves more independent, safer and feeling less alone in their homes in the social housing.

Bakgrund: Ensamhet definieras som en tillvaro utan gemenskap och trygghet. Ibland är ensamheten självvald. Det finns olika faktorer som har betydelse för elevers upplevelse av ensamhet. Skolsköterskan har en viktig roll med att uppmärksamma, arbeta förebyggande, hälsofrämjande så väl som att stötta elever som känner sig ensamma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av högstadieelevers ensamhet. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Åtta intervjuer med skolsköterskor blev analyserade. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom åtta kategorier: Ensamhet uppmärksammas i hälsosamtalet, Elever uttrycker att ensamhetskänsla kan vara svår att beskriva, Kontaktnätet kan uppmärksamma ensamhet, Ensamhet kan visa sig på olika sätt, Elever har olika behov gällande ensamhet, Omgivningen har betydelse för hur eleven blir uppmärksammad, Internet kan skapa både en gemenskap och en ensamhet, Känslan av ensamhet mellan flickor och pojkar. Slutsats: Hälsosamtalet var en viktig del i att uppmärksamma elever som verkade ensamma. Det var betydelsefullt för eleverna att de fick vara med och påverka skolmiljön för att minska känslan av ensamhet. Skolsköterskan tillsammans med föräldrar och annan personal har en viktig roll i att stötta elever i skolan. / Background: Loneliness is defined as being without community and security. Sometimes loneliness is self-elected. There are circumstances that are important to young students experience of loneliness. The school nurse has an important role to pay attention to and work on prevention and health promotion and to support students who feel lonely. Aim: The aim of this study was to describe school nurses perceptions of high school students loneliness. Method: The data material was analyzed with an qualitative content analysis. Eight interviews with school nurses were analyzed. Results: From the analysis of the data material eight categories emerged: Loneliness is noticed in the health conversation, Students express that feeling of loneliness can be difficult to describe, The contact network can pay attention to loneliness, Loneliness can manifest in different ways, Students have different needs regarding loneliness, The environment is important for how the student is noticed, The internet can create both a community and a feeling of loneliness, The feeling of loneliness between girls and boys. Conclusion: The health dialogues is an important part of drawing attention to students who seems lonely. It is important for students to be able to influence the school environment in order to reduce the feeling of loneliness. The school nurse, together with parents and other staff, has an important role in supporting students in the school.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Antalet äldre i Sverige blir fler och medellivslängden ökar. Meningsfulla aktiviteter, balans mellan förmågor och utmaningar samt positiv livssyn framkom som förutsättningar för att uppnå hälsa hos äldre. När äldre beskriver lycka påtalas ofta barn. Ohälsa i form av ensamhet och social isolering kan skapa lidande för äldre. Problem: Flytt till vårdboende kan vara fyllt med oro och skapa ensamhet. Ensamhet är en hälsorisk. I samband med ökat vårdbehov kan äldres sociala kontakter minska vilket kan leda till nedstämdhet. I förlängningen kan nedstämdhet generera social isolering som kan leda till ohälsa. Syfte: Att skapa en översikt om hur äldre på vårdboende påverkas av möten med barn i IGP. Metod: Sex kvalitativa, fyra kvantitativa samt två mixed-method artiklar analyserades i en allmän litteraturöversikt. Resultat: Tillfredsställelse och förbättrad livskvalitet främjades vid interaktioner med barn. Barnens närvaro genererade energi och minskade agitationer. Sociala samspelet mellan barn och äldre ökade efter hand. Intag av läkemedel minskade när äldre vistades med barnen. Högljudda och livliga barn genererade ibland stress hos de äldre. Slutsatser: Möten över generationsgränser kan bidra till stärkt hälsa och livskvalitet hos äldre. Barnens närvaro bidrog till ökad energi och minskad användning av läkemedel. Interaktionen mellan deltagarna ökade under intergenerationsprogrammet. / Background: The number of elderly people in Sweden is increasing and their life span increases. Meaningful activities, challenges, balance between abilities and a positive view of life, emerged as prerequisites for achieving health of the elderly. When elders describe happiness, children are often a part of it. Illness in shape of loneliness and social isolation can create suffering for elderly people. Problem: Moving into a nursing home can create illness in shape of anxiety and loneliness. Loneliness is a health risk. In connection with an increased need for care, the social contacts of the elderly may decrease, which may lead to depression. In the long run, depression can generate social isolation that can lead to illness. Aim: To create an overview of how the elderly in nursing homes are affected by meetings with children in IGP. Method: Six qualitative, four quantitative and two mixed-methods-articles has been analyzed in a common literature review. Result: Satisfaction and increased quality of life was promoted by interaction with children. The presence of the children created energy and declined agitations. Social bonding between children and adults increased over time. The use of medications decreased when the elderly got to interact with children. Loudly and lively children was sometimes generating stress. Conclusions: Meetings over generations can maintain health and quality of life. The presence of children contributed with increased energy and less use of medications. Interaction between the participants increased during the intergenerational program.

Coronapandemin har medfört strikta regler om social distansering och isolering i ett försök att minska spridningen av COVID-19. Individer ombeds att arbeta hemifrån och inte träffa närstående. Forskning visar att individer upplever ensamhet som mest när den är ofrivillig, förutsättningar som den rådande pandemin har skapat. Syftet är därför att undersöka hur individer upplever samt hanterar ensamhet under pandemin. Studien bygger på ett bekvämlighetsurval där de tio deltagarnas intervjuer har analyserats med en induktiv tematisk analys. I analysen identifierades åtta teman; ​egenskaper​, ​vikten av att ta sitt ansvar,​ ​ensamhet som ett mentalt tillstånd​, ​distraktioner​, ​saknad av det gamla livet,​ ​oväntad personlig utveckling​, ​färre sociala utbyten samt ​ökad kvalité av befintliga relationer.​ Resultatet visar att påtvingade förändringar i det sociala livet som skapar flertalet ofrivilligt ensamma stunder påverkar deltagarna mest negativt. Samtliga deltagare menade att ensamhet är ett mentalt tillstånd som kräver distraktioner för att känslorna inte ska bli för påfrestande för psyket. Distraktionerna inkluderade både självständiga och sociala aktiviteter, något som stämmer överens med befintlig forskning om copingstrategier vid kronisk ensamhet. Deltagarna upplever sig dock inte som kroniskt ensamma på grund av pandemin, även om antalet ofrivilligt ensamma stunder har ökat, samt menar att social isolering bara är en av pandemins många aspekter. Slutsatsen är att det inte enbart är ensamhet som leder till att individer kan må dåligt under en världspandemi samt att framtida forskning bör fokusera på hur friska unga och vuxna påverkas av perioder av isolering då fältet domineras av geriatriska studier. / The corona pandemic has led to strict rules regarding social distancing and isolation in an attempt to reduce the spread of COVID-19. Individuals are asked to work from home and not see their close ones. Research shows that individuals experience loneliness the most when it’s involuntary, conditions that the prevailing pandemic has created. The purpose is therefore to investigate how individuals experience and deal with loneliness during the pandemic. The study is based on a convenience sample where the ten participants' interviews have been analyzed with an inductive thematic analysis. In the analysis eight themes were identified; ​characteristics, the importance of taking responsibility, loneliness as a mental state, distractions, missing the old life, unexpected personal growth, fewer socialexchangesa​ndbetterqualityofexistingrelationships.​Theresultsshowthat forced changes in the social life that create a lot of involuntarily lonely moments affect the participants most negatively. All participants also defined loneliness as a mental state that requires distractions so the emotions do not become too stressful for the psyche. The distractions included both independent and social activities, which is consistent with existing research on coping strategies for chronic loneliness. However, the participants do not feel chronically lonely due to the pandemic, even though the amount of involuntary lonely moments has increased, and believe that social isolation is just one of the many aspects of the pandemic. The conclusion is that it’s not only loneliness that leads to individuals feeling unwell during a world pandemic and that future research should focus on how healthy young people and adults are affected by periods of isolation since the field is dominated by geriatric studies.

Culture has been shown to influence the experience of loneliness. Studies have shown that young adults are especially prone to experiencing loneliness. The aim of this mixed-methods study was to investigate if young adults from an individualistic culture experience loneliness differently compared to young adults from a collectivistic culture. Eighty participants from Sweden and 80 participants from India aged 18-30 answered De Jong Gierveld Loneliness Scale (DJGLS) and Lubben Social Network Scale (LSNS-R) through an online survey which together with additional demographics provided the quantitative data. Six semi-structured interviews (three from each culture) provided the qualitative data, exploring how the participants described their experiences of loneliness and its connection to culture. Young adults from India reported significantly higher levels of social isolation and social loneliness compared to young adults from Sweden. No significant difference was found in emotional loneliness. Thematic analysis of the qualitative data provided a deeper insight into these findings, and the qualitative results are discussed in light of the quantitative. Three main themes emerged: descriptions of loneliness, young adulthood as a stage in life where loneliness might be high, and cultural values that affect the experience of loneliness. / Kultur har visat sig ha en påverkan på upplevelsen av ensamhet. Studier har visat att unga vuxna är en åldersgrupp som löper särskilt hög risk för ensamhet. Syftet med denna mixed-methods-studie var att undersöka om unga vuxna från en individualistisk kultur upplever ensamhet annorlunda än unga vuxna från en kollektivistisk kultur. Åttio deltagare från Sverige och 80 deltagare från Indien svarade på De Jong Gierveld Loneliness Scale (DJGLS) och Lubben Social Network Scale (LSNS-R) genom en webb-baserad enkät, som tillsammans med kompletterande demografisk information resulterade i den kvantitativa datan. Sex semi-strukturerade intervjuer (tre från varje kultur) resulterade i den kvalitativa datan, där deltagarnas egna beskrivningar av ensamhet och dess koppling till kultur utforskades. Unga vuxna från Indien rapporterade signifikant högre nivåer av social isolering och social ensamhet jämfört med unga vuxna från Sverige. Ingen signifikant skillnad sågs i emotionell ensamhet. Tematisk analys av den kvalitativa datan gav en djupare förståelse för dessa resultat, och de kvalitativa resultaten diskuteras i relation till de kvantitativa. Tre huvudsakliga teman framkom: beskrivningar av ensamhet, ung vuxen ålder som en tid i livet där ensamheten kan vara hög och kulturella värderingar som påverkar upplevelsen av ensamhet.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan personlighetsdrag och ensamhet enligt definitionen av femfaktormodellen, och bringa klarhet i om denna association beror på könstillhörighet eller invandrarstatus. För att beskriva sambandet mellan personlighetsdrag och ensamhet har Kindling-hypotesen anammats. Kortfattat beskriver Kindling-hypotesen att oönskade  personlighetsdrag kan lämna “psykologiska ärr” på en individs personlighet, som i sin tur intensifierar upplevd ensamhet. Totalt inkluderades 171 respondenter i studien (i åldrarna 18-36; 71,3 % var kvinnor, och 28,7 % män).  Resultaten påvisade att det fanns en positiv association mellan neuroticism och ensamhet, och en negativ association mellan samvetsgrannhet och ensamhet. Slutsatsen som kunde dras från studien är att neuroticism samt samvetsgrannhet har en roll i relation till ensamhet. / The purpose of this study was to examine the relationship between personality traits according to the Big Five model of personality and loneliness, and bring to light whether this association is moderated by gender or immigrant status. In order to describe the relation between personality traits and loneliness, the Kindling Effect has been used. Briefly, the Kindling Effect describes how unwanted personality traits can leave “psychological scars” in an individual’s personality, which in turn intensifies perceived loneliness. 171 respondents were included in a survey (aged 18-46; 71.3 % were women and 28,7 % men). The results showed that there was a positive association between neuroticism and loneliness, and a negative association between extraversion and loneliness. These results suggest that extraversion and neuroticism plays an important role in relation to loneliness.

The current study deals with the topic of partner relationships with a special focus on the fear of being single. Although it has been introduced still quite recently, it seems it can predict settling for less in relationships in sense of expressing interest in low-quality mates and lower likelihood of initiating the dissolution of a less satisfying relationship. The first part of this paper aims to explore phenomena of partner relationships and singlehood and to conduct a review of the current research on the topic of the fear of being single. The empirical research examines the association between fear of being single and demographic characteristics, personality traits (the Big Five model) and feelings of loneliness using the Fear of Being Single Scale (Spielmann et al. 2013), whose first Czech translation is introduced, the NEO Five-Factor Inventory (Hřebíčková & Urbánek, 2001) and the UCLA Loneliness Scale (Russel, 1993; Kumstátová, 2014). The study participants include 247 Czech adults. Women and involuntary singles reported significantly higher level of the fear of being single than men and voluntary singles respectively. Also the fear of being single proved to be significantly negatively correlated with Openness to Experience, Consciousness and Extraversion and significantly positively...

The COVID-19 pandemic has extensively impacted upon society and limited opportunities for social interaction due to government regulations. University students have been required to adapt to a transition from classroom to online based learning, with a subsequent loss of resources and study-specific venues for social interaction. In general, university students are identified as being at increased risk of experiencing mental health issues; social isolation and loneliness incurred as a result of the COVID-19 pandemic can further contribute to students’ vulnerability. The present study explores student attitudes concerning the transition to online studies using the theoretical foundation of Challenge and Threat states, and examines the utility of Written Emotional Disclosure to improve student coping. The study was undertaken with 45 students (23 women, 22 men; aged between 18-35 years) attending Umeå University. Data were collected during the completion of an online based expressive writing intervention. Participants were instructed to write about their experience of the transition to online studies, and reflect upon how they could develop strategies to cope with possible academic difficulties. Participants also reported levels of general anxiety, positive and negative affect, emotional and social loneliness, challenge, threat, worry, and confidence. Data analysis revealed that students’ reporting heightened levels of general anxiety as well as emotional loneliness were more likely to experience the transition as threatening and were more prone to excessive worry. No statistically significant intervention effects were found. Limitations of the present study are discussed and future research is proposed. / COVID-19-pandemin har påverkat samhället i stor utsträckning och de införda restriktionerna har begränsat möjligheterna till social interaktion. Universitetsstudenter har varit tvungna att ställa om till onlinestudier, med förlust av resurser och studiespecifika sociala sammanhang som följd. Universitetsstudenter är en riskgrupp när det kommer till mental ohälsa; social isolering och ensamhet till följd av COVID-19-pandemin kan ytterligare bidra till elevernas sårbarhet. Denna studie har undersökt studenters attityder gentemot övergången till onlinestudier utifrån teorin om Challenge- and Threat states och om Written Emotional Disclosure kan förbättra studenternas coping. Undersökningen genomfördes med 45 studenter (23 kvinnor, 22 män, i åldern 18-35 år) som studerade vid Umeå universitet. Data samlades in genom en onlinebaserad skrivövning. Deltagarna instruerades att skriva om sina erfarenheter av övergången till onlinestudier och reflektera över hur de kunde utveckla strategier för att hantera eventuella svårigheter. Deltagarna rapporterade också nivåer av positiva och negativa affekter, emotionell och social ensamhet, challenge, threat, oro och självförtroende. Analyser visade på att studenter med högre nivåer av ångest och emotionell ensamhet var mer benägna att uppleva övergången till onlinestudier som mer hotfull och oroade sig i högre utsträckning kring densamma. Inga statistiskt signifikanta interventionseffekter hittades. Denna studies begränsningar diskuteras och fokus för framtida forskningsområden föreslås

The aim of this study was to describe and analyze how elderly care staff in two municipalities, one bigger and one smaller, works to notice mental illness amongst elders, as well as how to relate loneliness to mental illness. Apart from that- we also want to describe how the elderly care staff work to provide solidarity and psychological wellbeing among the elderly.    Through previous research we have found out that mental illness is a comprehensive problem amongst elders. Yet there is a big lack of research. In order to achieve the aim of the study we used seven semi structured interviews which is based on qualitative methods. Apart from that we used theoretical perspectives like KASAM, identity and loneliness to analyze the results. The results of this study show that existential and relational loneliness is one of the main causes of mental illness. Also, lost identity and reduced community are fundamental factors to mental illness.    At last, the study shows that more knowledge and therefore more resources are needed for the staff to provide psychological wellbeing among the elderly.