Med en gul termos som sällskap får man följa med på en resa genom det svenska landskapet. Essän beskriver observationer och spekulativa tankegångar, vilka fungerar som tankepelare i den konstnärliga praktiken. En stor del av essän består av fotografier på många av de platser och objekt som nämns, samt dokumentation på några konstverk som utgår ifrån dem. Människans perspektiv på sin omgivning skiljer sig anmärkningsvärt från det perspektiv hon sedan organiserar sin omgivning efter. Få människor är kapabla att varken gå i en spikrak linje eller rita en spikrakt streck. Trots det är våra omgivningar och det platser vi har ordnat åt oss ofta geometriska. Och desto högre hastighet människan ska röra sig i desto rakare blir vägen. Essän hänvisar till hjulet som den stora anledningen till att den raka linjen ofta prioriteras. Termosen hamnar på platser där den raka linjen är enkel att peka ut, platser på vilka dess existens är mindre tydlig och platser där den raka linjen och hjulet aldrig skulle fylla en funktion. Essän ger förklaringar till varför de platser som den gula termosen hamnar på under resan ser ut som de gör, både vad gäller geologiska förklaringar och människans påverkan.

Att kommuner uppmuntrar en medborgarledd utveckling av offentliga rum är en internationell trend som även syns i Sverige. Det kan finnas många anledningar till att kommunen väljer att uppmuntra den här typen av initiativ, ofta handlar det om platsmarknadsföring eller att stärka medborgarnas inflytande i sin stad. Denna studie har undersökt tre olika fall av medborgarledd utveckling av det offentliga rummet. Uppsatsens syfte är att utifrån ett kommunikativt planeringsteoretiskt perspektiv undersöka och utveckla kunskap om den kommunala stadsplanerings handlingsutrymme för att möjliggöra för medborgarledd utveckling av det offentliga rummet. Det ligger även inom studiens ram att undersöka planerarens roll i att skapa utrymme för medborgarledd utveckling. Utifrån den övergripande forskningsfrågan Hur går det att förstå medborgarledd utveckling i det offentliga rummet utifrån kommunikativ planeringsteori? behandlas fyra fokusområden; förutsättningar, interaktion, resultat och planerarens roll. Detta är en kvalitativ studie där den medborgarledda utvecklingen i det offentliga rummet beskrivits utifrån sju intervjuer, fyra planerare och 3 medborgare. Den kommunikativa planeringsteorin används som teoretiskt perspektiv vilket också påverkat forskningsfrågornas utformning. Slutsatsen är att den kommunikativa planeringsteorin fungerar väl som verktyg för att analysera och förstå den medborgarledda utvecklingen i det offentliga rummet. Studien har gett ytterligare kunskap om det handlingsutrymme som kommun och medborgare har för att möjliggöra medborgarledda initiativ. Studien visar att det i de undersökta fallen fanns ett handlingsutrymme och att det gick att utvidga detta. Samtidigt stod klart att det fanns gränser för vad som är möjligt att göra. Den kommunikativa planeringsteorin betonar vikten av en dialog, gemensamma intressen och självständighet. Det är förhållanden som återfinns i denna studie.

Syftet med denna uppsats var att undersöka valet och upplevelsen av tåg som färdmedel vid en semesterresa. Intresset för tågsemester har ökat markant de senaste åren, därför ämnade studien få en större förståelse för tågtransport. Studien var kvalitativ, sju resenärer i åldern 50–80 år som under de senaste åren genomfört en tågsemester intervjuades. Genomgående resonemang och motiv bakom valet av tåg som färdmedel var dels en miljömedvetenhet men också ett sökande efter den resemodellen och det äventyret långväga tågtransport ger. Transporten var således av experientiell karaktär, det fanns ett värde i själva i transporten. Vidare möjliggjorde tågtransporten möten med både människor och landskap, något som uppskattades av resenärerna. Landskapet upplevdes genom ”travel glance”, den filmiska vyn en immobil passagerare får i ett mobilt färdmedel. Travel glance, resvägens klimatförändringar och ett stort transportansvar gjorde att tågtransporten kändes påtaglig med följden att tåget upplevdes som en plats med lokala anspelningar. Den största skillnaden till andra färdmedel var skillnaden till flyg, tåget upplevdes mer som en plats medan flygplanet mer som en icke-plats. Flygplanet har färre lokala anspelningar. Att tåget var en plats var något som resenärerna värdesatte. Upplevelsen av tåg som färdmedel var positiv, tågtransporten tillförde värde till semesterns helhetsupplevelse.

SammanfattningDenna fallstudie syftar till att undersöka den postmoderna abstrakta skulpturen som ett intressant fenomeninom området byggd miljö och den offentliga nutidskonsten. Genom vår frågeställning undersöker vimänniskors uppfattning om vad en plop art är och hur den passar in i den miljön där den står.För att undersöka detta riktar vi vår studie mot ett enskilt objekt som är konstverket Points of view påKonsthallstorget i Malmö. Det gör vi genom att skapa ett “case” - en enfallsstudie, då offentlig konst ochplats är olika, med olika förutsättningar och egenskaper för varje ny kombination. Med en enfallsstudie villvi visa på hur man kan tänka kring ett enskilt objekt och plats, men också som vägvisande för hur man kanse på andra plop arts och platser där dessa kan komma i fråga.Vårt mål är att kunna skapa en kunskapsgrundatt stå på, för att blir medvetna, motiverade och kunniga i dessa frågor kring konst och miljö för vårtframtida arbete som stadsplanerare.Vi sammanställer teorier som är relevanta kring det offentliga rummet, den offentliga konsten och denabstrakta skulpturen - begreppet “plop art”- och använder dessa i utveckling kring våra resonemang iempirin, det vill säga, resultatet av vår undersökning.Vår undersökning gör vi genom analys av artiklar och litteratur samt empiriska intervjuer. Dessa empiriskabevis väger vi sedan samman med teorin i ett uppbyggande av helheten kring denna fallstudie i kapitel 4. Idetta kapitel är avsikten att se konstverket utifrån människors upplevelser av Points of view och plats, samtmänniskans samspel med plats och konstverk.Här kan vi konstatera att den allmänna uppfattningen skiljer sig från så väl den i media upphåsadekritiken mot detta verk, såväl som flertalet författares uppfattning inom den konstkritiska teorin ochsamhällsdebatten. De negativa omdömen som har fällts av flertalet konstkritiker, bekräftas inte avallmänheten; ej heller den uppfattningen att gemene man på något sätt skulle uppfatta Points of view som enprovokation. Trots detta sammanfaller teorier med litteratur och intervjuer kring en gemensam nämnare. Detalar alla om platsen som en yta i behov av utsmyckning.I de slutsatser vi dragit från empiri och analys, redogör vi för svaren till våra frågeställningar om människorsuppfattningar om konstverk och miljö. Vi funderar över hur konsten och Points of view är en del av ensamhällelig progress. Historiskt sett har större samhällsomvandlingar ofta varit kontroversiella och utsattsför kritik, vid en första start. Kanske är detta en naturlig “fas”, att genomgå vid nya förändringar i byggd ochoffentlig miljö. Men också om konsten som det moderna sättet att marknadsföra staden, - s.k. city branding.I vår avslutande diskussion, utvecklar vi och bygger vidare på dessa tankar. utifrån empiri, analys, teori ochegna reflektioner.Med litteratur som bland annat resonerar kring Lefebvres rumsliga teorier, Gehls kvalitetskriterier, Kwonskonstteorier, Panofskys analys för konstverk, artiklar som visar på upprörda debatter och intervjuer medallmänheten, hoppas vi kunna bjuda dig som läsare på en intressant tur i vår vardagliga miljö - stadsrummetmed den postmoderna konsten som riktmärke.Trevlig läsning!Ämnesord: Offentlig plats, Offentlig konst, Plats, Platsspecifik, Kulturpolitik, Plop art, Stadsplanering,Kritik, Postmodernism. / This case study aims to investigate the postmodern abstract sculpture as an interesting phenomenon, in the area of built environment and public contemporary art. Through our questions, we examine people’s perception of what a plop art is and how it fits into the environment in which it stands.To investigate this, we direct our study towards an object of art called Points of view at Konsthallstorget in Malmö. We do this by creating a ”case” - a one-case study, since public art and place constitutes different conditions prerequisites and characteristics for each new combination. With a one-case study, we want to show how one can think about an individual work of art, and place, but also as a guide for how to look at other plop arts and places where these might be considered. Our goal is to be able to create a knowledge base, to become aware, motivated and knowledgeable about these issues regarding art and the environment for our future work as urban planners.We compile theories that are relevant to the public space, the public art and the abstract sculpture - the concept of ”plop art” - and use these in development about our reasoning in the empiric, that is, the result of our investigation.We explore our case through research in articles and literature as well as empirical interviews. We then combine these empirical evidence with the theory in building up the totality of this case study in chapter 4. In this chapter, the intention is to see this work of art based on people’s experiences of Points of view and place, as well as human interaction with the place and the work of art in this case.In this, we can conclude that the general perception differs from both the criticism raised in the media, as well as the opinion of most authors within the art-critical theory and social debate. The negative judgements made by most art critics are not confirmed by the public; nor the notion that the people in some way would perceive Points of view as a provocation. Despite this, theories coincide with literature and interviews about a common denominator. They all talk about the place as an area in need of embellishment.In the conclusions, we present the answers to our questions about people’s perceptions of artwork and the environment. We think about how art, and particularly Points of view, are part of a social progress. At a first start, major societal transformations have often been controversial and subject to criticism. Perhaps this is a natural ”phase”, to undergo new changes in the built and public environment. Also, we draw conclusions about the art as the modern way of marketing the city. In our closing discussion, we develop our results on empirics, analysis, theory and own reflections.With literature that, among other things, argues about Lefebvre’s spatial theories, Gehl’s quality criterias, Kwon’s theories of art, Panofsky’s analysis for artworks, excited articles that debates the rise of the Points of view and interviews with the general public, we hope to invite you as a reader on an interesting tour in our everyday environment - the urban space with the postmodern art as a benchmark.Enjoyable reading!Keywords: Public space, Public art, Place, Site specificity, Cultural policy, Plop art, Urban planning, Criticism, Post modernism.

För att vinna ett krig med så få förluster som möjligt måste stridskrafterna samordnas inom ramen för en gemensam operation. Trots att det är det effektivaste sättet är det inte det enklaste. När stridskrafter sammanförs och samordnas på den operativa nivån, varvid mål, medel, metoder, tid och rum skall balanseras uppstår problem utifrån stridskrafternas särarter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skillnaden i synen på samordning påverkar möjligheterna till samordning. Resultatet i uppsatsen visar att det är flygstridskrafterna som är den stridskraft som tydligast skiljer sig från övriga genom luftens natur stridskraftens egenskaper och synen på hur stridskraften skall användas inom ramen för den gemensamma operationen. Problem uppstår särskilt när det råder brist på resurser och för att den operativa nivån inte skall bli överflödig, måste det råda balans mellan mål, medel och metod på den operativa nivån.

Denna uppsats handlar om Arvika i västra Värmland som bland annat är känt för sitt rika kulturliv. Kultur är ett differentierat begrepp som har olika definitioner beroende på vad man syftar på och vem man frågar. Uppsatsens syfte är att utskilja om det finns en officiell bild av Arvikas kultur och om äldre och unga personer har en annan bild för att förstå om kulturen har betydelse för platsens identitet. Resultatet blev att bilderna till viss del ser olika ut men även att de liknar varandra. Bilden av Arvikas kultur är ofta estetisk men olika individer snarare än olika grupper hade skilda åsikter om vad de definierar som kultur samt hur de identifierar sig med den och platsen. / This senior essay is about the town of Arvika, in Western Värmland, Sweden. Arvika is famous, among other things, for its rich cultural life. Culture is a difficult concept that has many meanings depending on who you ask. The paper tries to highlight or draw out the official perceptions of Arvika´s culture and whether the elderly and the young inhabitants have a different image and perception of Arvika´s culture. The essay examines the importance of culture for the (place) identity of Arvika. The study found out that the official and ”popular” images of Arvika on the whole are similar, but diverse as well. The images of Arvka´s culture are often aesthetic. The differences are individual rather than age or group related.

Inom Norra Älvsborgs Länssjukhus och Uddevalla sjukhus sjukvård (NU-sjukvården) jobbar idag ca 150 sjuksköterskor i ambulanserna och enligt 2014 års statistik så uppgår de prioriterade 1-4 uppdragen till 58 000 uppdrag/år. Ökad befolkning och allt fler multisjuka innebär ökat tryck på ambulansverksamheten då allmänheten förväntar sig att snabbt bli omhändertagen och få vård när de upplever sig akut sjuka. För att ambulanssjuksköterskan ska ha möjlighet att göra kvalificerade bedömningar och ta rätt beslut krävs ett väl utvecklat beslutsstöd. Beslutstöd och riktlinjer är avgörande för att patienten prioriteras rätt och får den vård som  dennes hälsotillstånd kräver. Denna studie önskar undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelser av patientsäkra bedömningar avseende vård på plats och bedömning av vårdnivå. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor med olika kompetenser och från olika ambulansområden i NU-sjukvården. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet påvisar att ambulanssjuksköterskan är övervägande nöjd med behandlingsriktlinjer och tycker att de känns frikostiga, men att de saknar viss medicinskteknisk utrustning. Det framkom även önskemål om ökat stöd av läkare i sina prehospitala bedömningar. Övervägande del av ambulanssjuksköterskorna i studien önskar förnyade behandlingsriktlinjer och digitala patientjournaler,   det   senare   för   att   tidseffektivisera   arbetet   och   göra   det   mer patientsäkert.  Att  bedöma  på  plats  och  ändra  vårdnivå  anses  inte  vara  något  stort problem  för  patienten  om  det  bygger  på  information  och  lugnt  bemötande  med noggrann genomgång av vitalparametrar samt ibland hjälp till annan vårdnivå.

I Sverige drabbas cirka 30 000 personer av stroke varje år. Stroke kan vara ett livshotande tillstånd med hög mortalitet samt är den främsta orsaken till neurologiskt handikapp och kan innebära ett livslång lidande. Tidigare forskning visar att tiden från symtomdebut till trombolysbehandling har stor betydelse för att minska de neurologiska skadorna hos patienter som drabbas av stroke. Dock saknas det studier som undersöker tidsåtgången prehospitalt vad gäller ambulanssjukvårdens tid på plats hos patienten.  Studien syftade till att genom journalgranskning undersöka de dokumenterade åtgärderna och tiden på plats som ambulanssjukvården spenderat hos patienter med stroke. En kvantitativ ansats med retroperspektiv journalgranskning valdes som metod. Utgångsmaterial var uppföljningsprotokoll från röntgenavdelningen där 137 patienter fått trombolysbehandling under 2014 och 2015. Efter exklusionskriterier granskades 121 journaler. Med bakgrund av internationella riktlinjer valdes 15 minuter som riktvärde av tid på plats för jämförande. Resultatet visade att ambulanspersonalen i snitt spenderar 19,5 (2-54) minuter på plats hos patienter som drabbats av stroke och fått trombolysbehandling. Studien fann ingen signifikant skillnad av antal dokumenterade åtgärder hos patienter där sjuksköterskan spenderat mindre än 15 minuter respektive mer än 15 minuter. Utifrån medeltiden hos de granskade fallen i studien samt att det saknas specifika tidsmål i nationella riktlinjer ges rekommendationen att införa specifika tidsmål i riktlinjer samt att begränsa åtgärder på plats hos patienten till att säkra och stabilisera ABC samt att genomföra AKUT-test.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den offentliga platsen beskrivs i plan- och styrdokument samt undersöka hur den används i verkligheten. För att ta reda på detta har Uppsala kommuns stadskärna använts som exempel, och i studien har en dokumentanalys av plan- och styrdokument som framtagits av Uppsala kommun genomförts. Utöver dokumentanalysen som metod har komplementerande fältobservationer av tre stycken gallerior i Uppsalas stadskärna utförts. Anledningen till att gallerior valts som studieobjekt är att den offentliga platsen alltmer kommit att innebära en kommersialiserad plats. Detta tillsammans med den nyliberala planeringens inflytande och teorin om en ny form av platser – pseudo-offentliga platser. Slutsatsen som dras av dokumentanalysen och de komplementerande fältobservationerna är att de teoretiska begreppen om rätten till staden och nyliberal planering kan ibland förefalla vara kontrasterande visar ändå undersökningen att begreppet om rätten till staden både finns representerat i den faktiska användningen av galleriorna då människor använder gallerior på andra sätt än för att ägna sig åt konsumtion samt går att urskilja vid analys av Uppsala kommuns plan- och styrdokument. Samma sak gäller begreppet nyliberal planering, i plan- och styrdokumenten finns det avsnitt som tydligt visar på hur planeringen influerats av nyliberalismen.

Ofta i media står det att tjejer måste våga ta mer plats, detta förekommer bland annat i sammanhang som handlar om pop-/rockmusik. Att ta plats kan göras på flera olika sätt, både audiellt, kroppsligt och kunskapsmässigt men också rumsligt (Björck, 2011). Uppdelningen i musik mellan vilka som spelar vilka instrument är heller inte jämn mellan tjejer och killar (Olofsson 2012; Bladh 2008; Jacobson, 2013). Denna uppsats handlar om ensembleundervisning i gymnasiet utifrån ett genusperspektiv med fokus på platstagande men också bemötande lärare–elev. Empirin har tagits fram med hjälp av deltagande observation samt filmning av ensemblelektioner och uppspel. Resultatet visar att skillnaden i kroppsligt och kunskapsmässigt platstagande skilde mycket bland eleverna men inte generellt mellan könen. I audiellt platstagande var det dock en viss skillnad, tjejerna tog där för sig mindre genom att de generellt hade lägre ljudvolym eller spelade försiktigare. En viktig aspekt av resultatet att ta med i framtiden är att det gör skillnad att jobba med jämställdhet, att alla ska ta plats, och att elever får både manliga och kvinnliga förebilder för att inte instrument eller genrer ska kopplas ihop med kön, vilket det delvis gör idag. Skolan som observerades i denna undersökning har gjort just det, jobbat på ett medvetet sätt kring könsroller.