Due to the cultural preoccupation with romantic love and marriage, little is known about single people (i.e., singles) except that they tend to be stigmatized and to exhibit worse well-being relative to married people. However, these conclusions are largely based on research which has centered the experiences of married people, not singles. Consequently, it remains unclear to what extent singles are actually suffering––that is, to what extent they feel like members of a stigmatized group, as well as to what extent the absence of a romantic bond is responsible for singles’ relatively poorer well-being. Thus, the purpose of this dissertation is twofold: 1) to determine the extent to which singles feel as though they belong to a stigmatized group, and 2) to determine the extent to which singles’ interpersonal relationships may buffer their sense of belonging and well-being. Given the negative cultural attitudes towards singles, I expect that most singles will have a relatively low level of group belonging. Yet, at the same time, I expect that some singles will still be able to meet their belongingness needs through their close interpersonal relationships (i.e., friendships), and that these bonds may support their well-being during singlehood. Consequently, I propose that, on average, singles may exhibit poorer well-being compared to married people, not necessarily because they lack a sense of interpersonal belonging but because they lack a sense of group belonging. Obtaining a more accurate account of singles’ experiences of stigmatization and well-being is essential for identifying the factors that lead to both vulnerability and resiliency in this population. By centering singles’ experiences and applying a belongingness perspective, my research will illuminate multiple pathways to well-being. / Graduate / 2021-07-01

Denna studie syftar till att ta reda på hur utanförskap uttrycks hos rasifierade marginaliserade grupper i Sverige. Genom ett diskursteoretiskt perspektiv i kombination med Goffmans teori om stigmatisering och stereotypisering har denna uppsats undersökt hur tre marginaliserade grupper skrivit och uttryckt sitt egna upplevda utanförskap; samer, afrosvenskar och muslimer i Sverige och deras upplevda utanförskap. Bearbetningen av materialet fokuserade på teman vi kunde utläsa; utanförskap, sammanhållning med majoritetsgruppen, stereotypisering och diskriminering.  Genom att ha studerat hur dessa grupper uttrycker sig via sociala rörelser har diskursanalysen belyst hur dessa medlemmar känner sig rasifierade och exluderade från samhället på en rad olika sätt. Detta har i sin tur gett upphov till reproducering av stigma och stereotyper. Ett diskursteoretiskt perspektiv samt Goffmans teori om stigmatisering och stereotypisering har identifierat en rad mönster som ligger till grund för dessa gruppers upplevda utanförskap. Genom Goffman har vi kunnat identifiera att tribal stigmatisering samt fläckar på den personliga karaktären är två sätt varpå de marginaliserade grupperna uttrycker den stigmatisering och det utanförskap de utsätts för. / This study aims to find out how exclusion is expressed among racialized marginalized groups in Sweden. Through a discourse theoretical perspective in combination with Goffman's theory of stigmatization and stereotyping, this study has examined how three marginalized groups expressed their own perceived exclusion; sami, afro-swedes and muslims in Sweden. The material consists of videos that we have transcribed and analyzed, taken from social movements' websites and social media. The processing of the material focused on themes we found; Exclusion, cohesion with the majority group, stereotyping and discrimination.  By studying how these groups express themselves through social movements, the discourse analysis has shed light on how these members feel racialized and excluded from the Swedish society in a number of different ways. A discourse theoretical perspective and Goffman's theory of stigmatization and stereotyping have identified a number of patterns that form the basis for these groups' perceived exclusion. Through Goffman, we have been able to identify that tribal stigma and blemishes on the personal character are two ways in which the marginalized groups express their stigma and exclusion they are exposed to.

Bakgrund: Transpersoner har betraktats som en marginaliserad och utsatt grupp i samhället. Det har framkommit exempel på diskriminering och stigmatisering från samhällsstrukturer och normer. Både från omgivningen och internaliserat. Vidare har det visat sig leda till att transpersoner löper ökad risk för psykisk ohälsa och missbruk utöver deras transspecifika omvårdnadsbehov. Syfte: Litteraturstudien beskrev transpersoners erfarenheter av bemötandet i hälso- och sjukvården. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Huvudresultat: De mest framträdande fynden i resultatet innefattade kommunikationen mellan vårdgivare och transpersoner. Negativa upplevelser av vårdmöten karaktäriserades av när transpersonerna blev bemötta respektlöst utifrån affirmerat pronomen och identitet. Negativa upplevelser präglades även av vårdpersonalens egna värderingar, där transfobi beskrevs, eller en skillnad i kunskap mellan vårdgivare och transpersonen gällande transhälsa. Resultatet av respektlösheten kunde i sin tur leda till att vården fick minskad kvalité eller uteblev. Goda upplevelser i möten präglades av respekt för individen, kunskap om transhälsa samt acceptans och förståelse. Slutsats: Hur transpersoner bemötts inom hälso- och sjukvården har präglats av positiva och negativa erfarenheter. Att vårdpersonalen haft transhälsorelevanta kunskaper och förmåga att möta transpersonen med ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt har potential att kunna bidra till att öka hälsa och förebygga ohälsa. / Background: Transgender people have been seen as a marginalized and vulnerable group in society. Examples of discrimination and stigmatization have emerged from societal structures and norms. Both from the environment and internalized. Furthermore, it has been shown that transgender people are at increased risk of mental illness and substance abuse in addition to their trans-specific nursing needs. Aim: The literature study described transgender persons experiences of professional-patient relations in health care. Method: The study was a descriptive literature review. Main results: The most prominent findings included communication between caregivers and transgender people. Negative experiences of care meetings were characterized by when the transgender people were treated disrespectfully by not referring to their affirmed pronoun and identity. Negative experiences were also characterized by the care staff's own values, where transphobia was described, as well as a difference in knowledge between caregivers and the transperson regarding transhealth. The result of this disrespect could in turn lead to quality of care being reduced or care being not available. Good experiences in meetings were characterized by respect for the individual, knowledge of transhealth as well as acceptance and understanding. Conclusion: How transgender people have been treated in health care has been characterized by positive and negative experiences. The fact that healthcare staff have had transhealth-relevant knowledge and the ability to meet the transgender person with a holistic and person-centered approach has the potential to contribute to increasing health and preventing ill health.

Bakgrund: Psykisk hälsa är ett tillstånd av välbefinnande där individen kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och bidra till samhället. Inom elitidrotten ställs det höga krav på individen vilket genererar stora fysiska och psykiska påfrestningar för individen. Det gör elitidrottare till en utsatt grupp för psykisk ohälsa och risktagande beteenden. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av psykisk ohälsa hos personer som utövar elitidrott. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Artiklarna hämtades från Cinahl och PsycInfo. Litteraturöversikten är baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Både systematiska och osystematiska sökningar genomfördes vilket resulterade i tolv artiklar. Resultat: Erfarenheterna kring psykisk ohälsa hos elitidrottarna sammanfattades i tre teman: att leva upp till egna och andras förväntningar, bristande kunskap och stöd samt konsekvenser av psykisk ohälsa. Temat egna och andras förväntningar består av två subteman: att förändra sin identitet och att utsättas för stigmatisering. Konklusion: Den psykiska ohälsan inom elitidrotten ökar liksom den gör hos allmänheten i övrigt. Stigmatiseringen och bristen på kunskap kring psykisk ohälsa inom elitidrotten har visat sig vara stor. Det bör därför läggas mer resurser på utveckling och förbättring genom utbildning för att kunna ge bättre stöd till personer som drabbas av psykisk ohälsa inom elitidrotten. / Background: Mental health is a state of well-being where the individual can cope with common stress, be able to work productively and to contribute to society. In the elite sport, there are high demands on the individual, which generates a great physical and mental stress in the individual. It makes elite athletes a vulnerable group for mental ill health and risk-taking behaviors. Aim: The aim was to describe experiences of mental illness among people practicing elite sports. Method: A literature review was conducted. The articles were retrieved from the databases Cinahl and PsycInfo. The literature review was based on qualitative and quantitative articles. Both systematic and unsystematic searches were conducted, resulting in twelve articles. Results: The experiences of mental illness among the elite athletes were summarized in three themes: Living up to one's own and others' expectations, lack of knowledge and support, and consequences of mental illness. The theme, Living up to one's own and others' expectations consists of two sub-themes: to change ones identity and to be subjected to stigmatization. Conclusion: The mental illness in the elite sport increases as well as it does within the general population. The stigmatization as well as the lack of knowledge about mental illness within the elite sport have proved to be great. Therefore, it should be added more resources on education in order to be able to provide better support to people who suffer from mental illness in elite sports.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som kännetecknas av att patienten drabbas av hallucinationer och vanföreställningar. Bristande kunskap och förutfattade meningar om sjukdomen är vanligt förekommande, både inom vården och i samhället, vilket bidrar till stigmatisering av dessa patienter. Sjuksköterskan som har en viktig roll i omvårdnaden kan därför med hjälp av uppdaterad kunskap leda förändringsarbetet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt av tio vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL Complete. Resultat: Resultaten presenterades i tre temaområden; kunskap och yrkeserfarenhet, olika verksamhetsområden och avdelningar samt patienters återhämtning och tillfrisknande vid behandling. Kunskapsbrist och mindre klinisk erfarenhet var det största faktorerna som bidrog till negativa upplevelser bland sjuksköterskor. Upplevelserna kunde skilja sig beroende på vilket vårdverksamhet sjuksköterskan arbetade på. Sammanfattning: Resultatet visade att sjuksköterskor som hade mindre yrkeserfarenhet hade mer negativa upplevelser av vardandet för patienter med schizofreni. De negativa attityderna kan minska om sjuksköterskor oavsett vårdsammanhang, får mer kunskap och utbildning kring sjukdomen. Genom mer kunskap om sjukdomen kan återfall minskas och förebyggas, vilket kan leda till bättre vård och bättre bemötande för patientgruppen. / Background: Schizophrenia is a psychotic illness characterized by the patient suffering from hallucinations and delusions. Lack of knowledge and preconceptions about the disease is common, both in healthcare and in society, which contributes to stigmatization of the patients. The nurse, who has an important role in the nursing care, can therefore with help of the latest research take the leading role in the work for change. Aim: To describe nurses' experience of caring for patients with schizophrenia.Method: A literature review with ten original scientific articles from the databases PubMed and CINAHL Complete. Results: The results were presented in three thematic areas: knowledge and professional experience, various operations and departments as well as patients' recovery during treatment. Lack of knowledge and less clinical experience were the biggest factors that contributed to negative experiences among nurses, the experiences could differ depending on the care activity the nurse practiced. Summary: The results showed that nurses who had less professional experience had more negative experiences when caring for patients with schizophrenia. The negative attitudes can decrease if nurses, regardless of the care context, get more knowledge and training regarding the illness. Through more knowledge about the illness, recurrence can be reduced and prevented, which can lead to improved care and better treatment for the patients.

Vissa sjukdomar för konsekvenser med sig utöver den somatiska bördan. Hepatit C är en av dessa. Detta virus påverkar den drabbades liv på ett sätt som står över den patologiska beskrivningen. Varje år anmäls 2000 fall av hepatit C i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om omfattningen av psykosociala problem hos hepatit C-smittade. Litteraturstudien grundar sig på sju vetenskapliga artiklar. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju olika steg. Som teoretisk referensram har använts Carnevalis modell för ett funktionellt hälsotillstånd i dagligt liv. Resultatet presenteras genom fyra olika teman som identifierades under artikelgranskningen: (1) Stigmatisering av individer med hepatit C, (2) rädsla förknippad med hepatit C, (3) Depressiva symtom förknippade med hepatit C och (4) Bristande socialt stöd vid hepatit. Resultatet pekar på att hepatit C-smittade i stor omfattning upplever psykosociala problem. Detta medför att den smittades livssituation påverkas negativt och därmed minskar dennes möjlighet till att uppleva hälsa. / Certain diseases carry consequences beyond the somatic burden. Hepatitis C is one of them. This virus influences the infected beyond its pathological description. Every year 2000 cases of Hepatitis C are reported in Sweden. The aim of this study was to illuminate the extent and character of psychosocial problems in patients with the diagnosis hepatitis C. The study is based on seven scientific articles. The seven steps for a literature study presented by Goodman inspired the research process. As a theoretical frame of reference Carnevali´s model for a functional and healthy daily life has been used. The analysis resulted in four themes: (1) Stigmatization, (2) fear associated with hepatitis C, (3) depressive symptoms connected with the diagnosis and (4) lack of social support The results indicate that patients with the diagnosis hepatitis C experience psychosocial problems to a larger extent. This also means that these patients are negatively influenced leading to a decreased opportunity to experience health.

Bakgrund   Heteronormativitet kan beskrivas som normativa konstruktioner vilka antyder att andra sexualiteter än heterosexualitet är avvikande. HBTQ är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera personer, intersexpersoner samt andra som avviker från hetero- och cisnormen. Stigmatisering särskiljer personer från samhällets normer och leder till till ett känslomässigt obehag för den utsatta. Det finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning av hur HBTQ-personer upplever sig i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal i syfte att förse vårdpersonal med viktig insikt i en marginaliserad grupps situation. Syfte  Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva HBTQ-personers upplevelser av mötet med hälso-och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 12 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats, två av kvantitativ samt en med mixad metod har analyserats. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av utvalda söktermer. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys.   Resultat I resultatet identifierades fyra huvudkategorier samt åtta subkategorier. Huvudkategorierna var Upplevelser av stigma i mötet med vårdpersonal, Upplevelser av kränkande attityder, Upplevelser av en otrygg vårdmiljö samt Upplevelser av jämlikhet i mötet med vårdpersonal. Upplevelser av stigmatisering samt respektlöst bemötande var huvudsakliga fynd i resultatet. Slutsats Denna litteraturöversikt påvisade HBTQ-personers upplevelser av mötet med hälso-och sjukvårdspersonal där majoriteten av upplevelserna var av negativ karaktär. Upplevelser som tydligt framkom var ett nedvärderande bemötande vars huvudsakliga orsak identifierades bottna i fördomar och bristande kunskap. Med förändrade attityder kan hälso-och sjukvården främja för HBTQ-personers rättigheter till en jämlik vård som möter deras vårdbehov. / Background Heteronormativity can be described as normative constructions that suggest that sexualities other than heterosexuality are deviant. LGBTQ is an umbrella term for lesbian, gay, bisexual, transgender and queer. Stigma separates people from society's norms and contributes to emotional discomfort for the one exposed. There is a need to compile current research on how LGBTQ people experience their encounters with healthcare personnel in order to provide healthcare professionals important insight of a marginalized groups situation.  Aim The aim of this literature review was to describe LGBTQ persons experiences of meetings with healthcare professionals/staff. Method A non-systematic review based on 12 original scientific articles with a qualitative approach, two of quantitative approach and one of mixed method were analyzed. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL using selected search terms. The articles have undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed using an integrated data analysis. Results The results identified four main categories and eight subcategories. The main categories were Experiences of stigma in the encounter with healthcare personnel, Experiences of offensive attitudes, Experiences of an unsafe care environment and Experiences of equality in the encounter with healthcare personnel. The experience of stigmatization as well as disrespectful treatment were the main findings in the results. Conclusions This literature review demonstrated LGBTQ people's experiences of encounters with healthcare professionals, where the majority of the experiences were of a negative nature. Experiences that clearly emerged were a degrading treatment whose underlying cause was identified to be based on prejudice and lack of knowledge. With changed attitudes, the healthcare system can promote the rights of LGBTQ people to equal care that meets their healthcare needs.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem både inom vården samt i samhället. Patienter som lider av psykisk ohälsa lider vanligtvis från somatiska sjukdomar, vilket ofta kräver att de behöver söka vård inom primärvården men även somatisk vård. Kvaliteten på vården anses ofta vara bristfällig då patienter möts av stigmatisering och förutfattade meningar om sitt psykiska tillstånd.    Syfte: Syftet är att belysa hur vuxna patienter med en diagnostiserad psykisk sjukdom upplever bemötandet av vårdpersonal inom somatisk vård.   Metod: Den valda designen var en allmän litteraturöversikt med deskriptiv ansats, där tio kvalitativa originalartiklar valdes ut efter sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.   Resultat: Resultaten visar att patienten upplever i huvudsak kommunikationsbarriärer vid interaktion med vårdpersonal inom somatisk vård. Kommunikations barriärerna visades sig ha en korrelation med underliggande problem, nämligen stigmatisering och självstigmatisering, bristande kunskap, samt att patienter känner en känsla av isolering och övergivenhet. Patienter med psykisk ohälsa lyfte fram behovet av att bli sedd som mer än sin sjukdom och hade ett behov att tas på allvar.    Slutsats: Patienter med svår psykisk ohälsa känner sig ofta övergivna och isolerade på grund av otillräckligt engagemang från vårdpersonal inom den somatiska vården. Patienterna upplever då kommunikationsbarriärer vid bemötandet av vårdpersonalen. Detta speglar ett större behov av att sjukvårdspersonal ska utbildas mer inom detta område. Vilket kan minska stigmatisering och osäkerhet om hur man ska hantera denna patientgrupp. / ABSTRACT   Background: The diagnosis of various mental illnesses is an ever-increasing occurrence within the medical field/society. Patients who suffer from mental illness often suffer from somatic comorbidity, which consequently requires them to seek frequent care within primary healthcare facilities as well as other somatic care departments. The quality of care provided is often considered deficient as patients are often met with stigmatization and preconceptions of their mental condition.    Aim: The aim of this literature review is to illuminate how adult patients diagnosed with mental illness experience interactions with healthcare professionals within somatic care.   Method: The chosen design was a qualitative general literature review where ten qualitative original articles were included for analysis after searching in databases PubMed and CINAHL   Result: The results show that patients highlight deficits in communication as a main concern while interacting with healthcare professionals in a somatic care setting. Deficits in communication were shown to have a direct correlation to underlying issues namely, stigmatization and self-stigmatization, lack of knowledge of personnel as well as the patients feeling a sense of isolation and abandonment. Patients with diagnosed mental disorders highlighted the need to be seen as more than their mental illness where their concerns are taken seriously and examined accordingly and thoroughly.   Conclusion: Patients with Severe Mental Illnesses are often left feeling abandoned and isolated due to inadequate engagement on the part of healthcare professionals within somatic care. Patient accounts reflect communication barriers as the clearest indicator for a greater need for healthcare professionals to be educated more. This will aim to bridge the two categories of illnesses as well as reduce stigma and uncertainty on how to deal with patients.

[pt] Esta tese pretende trazer uma reflexão teórica sobre as transformações urbanísticas decorrentes na cidade do Rio de Janeiro e sua relação com o processo de remoção de favelas cariocas. Trata-se de uma pesquisa qualitativa, sobre o processo de estigmatização das favelas do antigo Estado da Guanabara, em consonância ao avanço de uma política remocionista que vigorava ao longo das décadas de 1960 e 1970. Como contraponto e apoiada no uso da história oral, será apresentada a trajetória de luta da Favela dos Guararapes localizada no bairro Cosme Velho. Para garantir a permanência dessa favela, seus moradores, ao longo da década de 1960, recorreram à compra de suas terras, experiência esta, inédita nos que tange ao processo de favelização carioca e surpreendentemente apoiada pelo poder público. Mesmo de posse do título das terras, o status de ilegalidade se fará remanescente e inviabilizará a execução do projeto de urbanização prometido pelo Estado. / [en] This thesis aims to bring the theorical reflection regarding the urban transformations occurred in Rio de Janeiro City, as well as it s relation with the Rio de Janeiro s favelas removal process. This exposition is a qualitative research about the favelas stigmatization process in the former Guanabara State, taking into consideration the advance of a removal policy which prevailed during the 60 s and 70 s decades. As an argumentative counterpoint, supported by the use of oral storytelling, it will be presented the history of fight of Guararapes favela, located at the district of Cosme Velho. In order to guarantee the remanence of this favela, it s local residents resorted to buying the lands over the 60 s, what was an unprecedent experience regarding the favelization process in Rio and was, surprisingly, supported by the public authorities. Even though the residents possess the title of such lands, the illegality status still remains and precludes the execution of the urbanization project promised by the State.

Diskriminering är ett globalt fenomen som i dagens samhälle är oacceptabelt i många länder och kulturer. Det är något som drabbar många människor runt om i världen och många gånger är det av skäl man som person inte kan ändra på. Med den ökande globaliseringen och medvetenheten om vad som kan betraktas som acceptabelt och oacceptabelt har diskrimineringen hamnat högre upp på agendan. Detta har medfört att diskriminering inte bara prioriteras utav stater men också inom den privata sektorn. I denna kvalitativa studie undersöks hur diskriminering mot minoritetsgrupper påverkar de i arbetslivet. De delar som berörs under undersökningen är anställningsprocessen, arbetet och grupperingar i arbetet men även karriärmöjligheter. Undersökningsmetoden bestod utav kvalitativa intervjuer där respondenterna fick svara på frågor hur de uppfattade de olika sakerna baserat på deras arbetslivserfarenheter. Undersökningen omfattade sju personer där alla hade en kandidatexamen inom ekonomi, de olika respondenterna arbetade på olika arbetsplatser och olika arbetsuppgifter. Den teorier som använts är teorier som behandlar rekryteringsprocesser, diskriminering, stigmatisering och organisationsteori. Efter att ha analyserat det empiriska data och teorierna så visar forskningen på att det finns en viss del diskriminering på arbetsmarknaden. Dock är den väldigt beroende på faktorer som vart man arbetar och vilken typ av medarbetare man har på arbetsplatsen. / Discrimination is a global phenomenon today and is unacceptable in various countries and cultures. It is something that affect people around the world and often it’s for reasons that cannot change. With the increasing globalization and awareness of what can be acceptable and unacceptable discrimination has ended up higher in the agenda. This means that discrimination is not only prioritized by states but also in the private sector. This qualitative study examines how discrimination against minority groups affects them in working life. The parts that are affected during the survey are the hiring process, the work and groupings at work, but also career opportunities. The survey method consisted of qualitative interviews where the respondents had to answer questions about how they perceived the different things based on their work experiences. The theories used are theories that deal with recruitment processes, discrimination, stigma and organizational theory. After analyzing the empirical data and theories, the research shows that there is a certain amount of discrimination in the labor market. However, it is very dependent on factors such as where you work and what type of employee you have in the workplace.