No description available.

This master thesis investigates the causes of female street prostitutes’ high level of violent victimization and based on the findings suggests the possible ways to better protect this group of women in order to reduce the harm they face. I chose a qualitative content analysis as a research method and focused on three main theories within the field of Victimology. Lifestyle model, Routine Activity and Neutralization and Desensitization Theories are the most suitable to explain the specific factors which make female street prostitutes’ one of the most victimized groups of the society. The results of the analysis are the clear example that legalizing street prostitution is the so called basis to plan and develop further protective and preventive strategies. Though, the recommendation includes conducting the future research to compare the violence rate of legalized female street prostitution with an unregulated one.

I Sverige kriminaliserades eget bruk av narkotika 1988 och sedan dess har antalet personer som rapporterats för brottet stadigt ökat (Brottsförebygganderådet [BRÅ] 2023). Kriminaliseringen har setts som framgångsrik då vi internationellt sätt har lägre narkotikaanvändande än många andra länder. På senaste har dock den svenska narkotikapolitiken ifrågasatts och två statliga utredningar har uppmanat regeringen att se över konsekvenserna av lagstiftningen, framför allt kopplat till den höga narkotikadödligheten (SOU 2023:10; SOU 2023:62). Studien undersöker hur poliser som arbetar mot narkotika ser på frågan om narkotikabrott eget bruk ska avkriminaliseras eller inte. Studiens teoretiska ramverk utgår från deterrence theory och ethics of care. Deterrence theory, avskräckningsteori, har sin grund i att individen aktivt väljer att avstå från brottsliga handlingar för att straffet väger högre än vinsten av att begå brott (Beccaria 1778, s.29). Ethics of care, omsorgsetik, syftar till att vi kan och bör bemöta marginaliserade individer i samhället med omsorg och empati. Vad som är gott eller vad som bör uppnås är viktigare än korrekthet eller principiella kriterier (UNODC u.å.). Studien har skett genom kvalitativa intervjuer med poliser som arbetar mot narkotikabrott för att undersöka hur de ser på kriminaliseringen av narkotikabrott eget bruk. Intervjuerna har analyserats efter studiens frågeställningar och teoretiska ramverk. Resultatet visar att poliserna selekterar vilka derapporterar för brott och grunden till selekteringen är omsorg för individen bakom bruket. Det råder en stark konsensus bland deltagarna att avkriminalisering av narkotikabrott eget bruk skulle få negativa konsekvenser och de uttrycker en oro för både ett ökat användande och problem för polisens arbete mot den organiserade brottsligheten. Arbetet mot narkotikabrott eget bruk är komplext och stort ansvar läggs på den enskilde polismannen för att orientera sig i tillämpningen av lagstiftningen. Polismyndigheten bör underlätta arbetet genom att tydligare riktlinjer kring hur lagen ska tillämpas så legaliteten bibehålls. / In Sweden, personal use of narcotics was criminalized in 1988 and since then, the number of people reported for the crime has steadily increased (BRÅ 2023). Criminalization has been seen as successful as we have lower drug use internationally than many other countries. Recently, however, Swedish drug policy has been questioned and two government inquiries have called on the government to review the consequences of the legislation, especially linked to the high drug mortality rate (SOU 2023:10; 2023:62). The study examines how police officers who work against narcotics view the question of whether use of drugs should be decriminalized or not. The theoretical framework of the study is based on deterrence theory and ethics of care. Deterrence theory involve that the individual actively chooses to abstain from criminal acts because the punishment outweighs the profit of committing a crime (Beccaria 1778, p.29). Ethics of care means that we can and should treat marginalized individuals in society with care and empathy. What is good or what should be achieved is more important than correctness or principled criteria (UNODC n.d.). The study has been conducted through qualitative interviews with police officers who work against drug offenses to examine how they view the criminalization of personal use. The interviews have been analyzed according to the study's questions and theoretical framework. The results show that the police select who they report and the basis for the selection is care for the individual behind the crime. There is a strong consensus among the participants that decriminalization of use of drugs would have negative consequences and they express concern towards both increased use and problems for the police's work against organized crime. The work against drug offence, personal use, is complex and great responsibility is placed on the individual police officer to orient himself in the application of the legislation. The Police Authority should facilitate the work by providing clearer guidelines on how the law is to be applied so that legality is maintained.

Denna kvalitativa studie syftar till att i en svensk kontext undersöka olika arbetsgivares inställning till att anställa före detta kriminella individer. Ex-kriminella avviker från de gemensamma normerna i samhället, och fördomarna mot dem tenderar att försvåra återintegrationen då deras brottsregister exempelvis minskar deras chanser på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar berör hur arbetsgivare ser på att anställa före detta kriminella individer, och vilka faktorer som ligger bakom deras inställning till ex-kriminella under rekryteringsprocessen. Detta undersöks med hjälp av en hermeneutisk metodansats. Studiens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta olika arbetsgivare. Det teoretiska ramverket denna studie har förhållit sig till är normer, stämplingsteorin och stigmatisering. Resultatet påvisar att majoriteten av arbetsgivarna är mindre öppna till att anställa en individ med en kriminell bakgrund. Studien visar vidare att arbetsgivarnas ställningstaganden påverkas av faktorer som berör brottets karaktär, hur länge sedan det var brottet utfördes och om den ex-kriminella är ärlig om sitt förflutna. Några av de slutsatser som framkommer i denna studie är att arbetsgivare påverkas av samhällets normer av ex-kriminella och deras stigmatisering. Dessutom går det att utläsa, med stöd från stämplingsteorin, att vad som anses vara avvikande eller ej beror på vilken arbetsgivare du frågar. / This qualitative study aims to investigate different Swedish employer's attitudes toward employing ex-criminals. Ex-criminals deviate from the norms of society and the stereotypes against them tend to make reintegration difficult as their criminal records, for example, reduce their chances in the labor market. In this study, we want to examine employers' views towards hiring ex-offenders, and what affects their attitudes towards an ex-offender during the recruitment process. Using a hermeneutic method, we collected the empirical material through semi-structured interviews with eight different employers. The empirical material in this study has been analyzed through the perspective of norms, labeling theory and stigmatization. The result shows that the majority of employers are less open to ex-criminals, and there is a minority who are more open to it. The factors behind employers' attitudes are, for example, the nature of the crime, how long it has been since it was committed and whether the ex-criminal is honest with their past. Conclusions made from this study have shown that employers' attitudes are affected by society's norms and the stigmatization of ex-offenders. Additionally, it can educate that what is considered deviant or not depends on which employer you ask.

Text in Afrikaans / The aim of this study was to determine the effect of labeling on a person's being from an educational-psychological perspective. The focus was therefore placed mainly on the following: § Labeling as a phenomenon, with specific reference to what labeling is and its effect on a person's being. § The use of the Edu-Psychological Relation Theory as a theoretical basis for determining the effect of labeling on a person's being. § The compilation of a diagnostic questionnaire within the framework of the Edu-Psychological Relation Theory that was used in the empirical study. It was found that the consequences of labeling are generally permanent and irreversible, and that they result in isolation of the individual. A diagnostic questionnaire was operationalised in terms of the Edu-Psychological Relation Theory, and was used to determine the effect of labeling. / Educational Studies / M. Ed. (Guidance)

This thesis aim to investigate the living conditions among marginalized habitants of suburbs in the Swedish welfare state. To approach an understanding of the complexity of marginalized urban areas, this thesis focus on studying the Stockholm suburb Husby in a context of the May riots 2013. The research method used is qualitative interviews with seven informants, who have a connection to the Husby area. The theories applied to the empirical material is Gösta Esping-Andersens theory on welfare state regimes and Loïc Wacquants theory on advanced marginality, also known as “The new urban poverty”. By observing the complexity of the Husby riots in a contextual aspect of the Swedish welfare state and the living situation in Husby, the analysis has shown that the Swedish welfare model is going through a changing process. This process means a shift from a social democratic welfare model towards a more liberal regime, with an increased privatization of public welfare and a focus on individual responsibility regarding the citizens own living conditions. Husby as an area is characterized by a low socioeconomic status, a high level of unemployment and poor school results. The growing market and the increasing focus on individual responsibility regarding decent living conditions, has excluded large groups of economically vulnerable habitants of Husby. Hereby, the welfare state has decreased its earlier caretaking of its citizens, and the changing welfare state has shaped a marginality in urban areas. / Denna studie syftar till att undersöka livsvillkoren bland marginaliserade förortsbor i den svenska välfärdsstaten. För att uppnå en förståelse av denna komplexitet, fokuserar arbetet på Stockholmsförorten Husby i en kontext av de upplopp som ägde rum i maj 2013. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med sju informanter. Samtliga har en koppling till Husbyområdet. Teorierna som appliceras på det empiriska materialet är Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer samt Loïc Wacquants teori om avancerad marginalisering, även kallad ”Den nya urbana fattigdomen”. Analysen visar att den svenska välfärden genomgår en förändring. Denna förändring innebär en transformering från en socialdemokratisk modell mot en liberal regim, med en ökad privatisering av allmän välfärd samt ett fokus på individens eget ansvar i fråga om dess levnadsstandard. Husbyområdet präglas av en låg socioekonomisk status, en hög nivå av arbetslöshet samt dåliga skolresultat. Den växande marknaden har exkluderat stora grupper av ekonomiskt utsatta invånare i Husby. Välfärdsstaten har därmed minskat sitt tidigare omhändertagande av medborgarna, och denna förändring har skapat och format en marginalisering i urbana områden.

Stereotype Threat wird definiert als ein Gefühl der Bedrohung, das Personen in einer Situation erleben, in der sie befürchten, aufgrund eines negativen Stereotyps über ihre Gruppe beurteilt zu werden bzw. durch ihr Verhalten das Stereotyp unbeabsichtigterweise zu bestätigen. Der Begriff geht auf Claude M. Steele und Joshua Aronson zurück. Stereotype Threat kann als ein situatives Dilemma bezeichnet werden, das bei Mitgliedern stigmatisierter Gruppen in Testsituationen kurzfristig zu signifikanten Leistungseinbußen führen kann. Es kann auch bei anderen Wahlentscheidungen auftreten. Empirisch gesicherte Befunde für die längerfristigen Auswirkungen liegen bisher kaum vor. Auch die auslösenden Bedingungen sind nicht abschließend geklärt.

The aim of this study was to identify high school student’s thoughts and experiences about discrimination based on background. Six students, all with foreign origin, was interviewed where different questions about discrimination and stigmatization was asked. The results of this qualitative research show that there are students who are experiencing discrimination based on their origin and that the discrimination differs very much dependently on how deviant the person is from the swedes in terms of background and appearance. Students with foreign origin notice how this affects their conditions and possibilities in school where they are more easily categorized and stigmatized as worse. This is a problem that should be recognized not least because the teacher as official has an obligation to treat every student equally but also because the proceeding discrimination contributes to the maintenance of existing ethnical power hierarchies.

Syftet med studien är att undersöka boendes egna upplevelser av att bo i Tjärna ängar och undersöka vilka föreställningar de har om hur utomstående ser på bostadsområdet för att se om dessa föreställningar påverkar de boende. Studien är en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer genomförts. Materialet har analyserats utifrån tre olika tolkningsramar, territoriell stigmatisering, etablerade och outsiders samt media. Resultatet som framkom i studien är att bilden av bostadsområdet Tjärna ängar skiljer sig mellan de boende och samhället. De boende upplever området som tryggt medan samhället ser området som oroligt. De boende menar att medias rapportering är en stor faktor till skapandet av bilden i samhället av bostadsområdet. Vidare framkom att området Tjärna ängar är utsatt för en territoriell stigmatisering. / The purpose of this study is to investigate residents own experience of living in Tjärna ängar and examine the notions they have about how outsiders think of Tjärna ängar to see if these notions affect the residents. The study is a qualitative study in which semi-structured interviews were used. The material has been analyzed from three different theoretical perspectives, territorial stigmatization, established and outsiders and the media. The result showed that the image of the area Tjärna ängar differ between the residents and the community. The residents experience the neighborhood as safe while the community sees it as disordered. The residents think that a major factor in the creation of the image that exists in the community is what media reports about the neighborhood. Furthermore the result showed that the neighborhood Tjärna ängar are subject to a territorial stigmatization.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv undersöka vilka hinder samt möjligheter som kan identifieras i elevers användande av talböcker samt att få en uppfattning om hur elever uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område. Den metod som jag använt är enkäter som besvarats av elever i åk 4-9 som har ett Legimuskonto. Resultatet av enkätsvaren redovisas som tabeller och diagram samt genom redovisning av ett representativt urval av citat från respondenternas svar. Resultatet tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Vygotskij, 2001) samt utifrån en teori om stigmatisering (Goffman, 2014). Sammanfattningsvis visar resultaten att respondenterna i denna studie till största delen är positivt inställda till att använda talböcker. De menar att talböcker gör det lättare att förstå texter och ger dem möjlighet att uppleva spännande böcker som de annars hade haft svårt att läsa. Att kunna läsa samma böcker som sina klasskamrater ansågs också som en viktig aspekt. Trots den i grunden positiva inställningen hos flertalet respondenter framkom ett antal negativa faktorer såsom bristen på inlevelse hos inläsaren, att det är pinsamt att använda talböcker samt att de uppfattar det som att deras lärare tycker att fysiska böcker är bättre. Då det gäller hur respondenterna uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område visar resultaten på stora variationer. / The purpose of this study is to analyze the obstacles and possibilities that can be identified in students’ use of Talking Books and to get a sense of how students perceive teachers' attitudes and skills in this area. The method I used was a questionnaire answered by students in grade 4-9 that has a Legimus account. The result of the questionnaire is presented in tables and diagrams as well as a representative selection of quotes from the respondents. The results are interpreted based on a socio-cultural perspective (Vygotskij, 2001) as well as a theory of stigmatization (Goffman, 2014). In summary, the results show that respondents in this study for the most part are in favour of using Talking Books. They allege that Talking Books make it easier to understand texts and give them the opportunity to experience exciting books that they otherwise would have difficulty reading. Being able to read the same books as their classmates was also considered an important aspect. Despite the positive attitude of the majority of respondents, a number of negative factors was identified, such as the lack of expression in the reciter, the feeling that it is embarrassing to use Talking Books and the sense that their teacher thinks printed books are a better option. When it comes to how respondents perceive teachers’ attitudes and skills within the field, the results show great variations.