201 |
Avvikande beteende : En kvalitativ studie om kriminalvårdsanställdas inställning till avvikelse, stämpling, stigmatisering och utanförskapDavidoff, Maria January 2017 (has links)
The aim of this thesis is to examine the employees’ in the forensic mental health service conceptions about deviant and normal behavior, and also if they can recognize the explanations for deviant behavior in the central theories. Furthermore it is examined how respondents’ perceptions of how the labeling, stigmatization and exclusion that affect people that show deviant behavior can be counteracted. Eight interviews have been conducted. Theoretical bases in this study are labeling theories, differential association theory, social control theory and techniques of neutralization. The results are composed of three themes that describe the characteristic features of deviant and normal behavior. These themes are: Majority paves the way for how a behavior is considered, Basic conditions in a human life and Lack of knowledge as an underlying factor in people’s uncertainty. Results emphasize that the respondents are aware of the concepts of normal behavior that exist in society. These conceptions are a human being’s possession of a job, a home and a family. Legality is another aspect that is considered to be something that normal people do. These conceptions result in how respondents interpret deviant behavior. Deviant behavior occurs when people are not obedient to laws and standards in a society or a group. Interviewees thought that all theories in this study were a simplification of reality because people that show deviant behavior could hold other things responsible for their actions. The theories could not affect how a person or a society would look at people that show deviant behavior. In real life people have to take responsibility for their own actions. Deviant behavior may contribute to or be a consequence of stigmatization, labeling and exclusion. These concepts will always exist therefore people have to bear responsibility for their actions themselves. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka föreställningar om avvikande och normalt beteende som de anställda inom den rättspsykiatriska vården har samt om de kan känna igen förklaringar till avvikande beteende i de centrala teorierna. Dessutom undersöks intervjupersonernas uppfattningar om hur stämpling, stigmatisering och utanförskap, som kan drabba avvikande personer, ska kunna motverkas. Åtta kriminalvårdare intervjuades och fick frågor om avvikande beteende, stämplingsteorier, teorier om differentiella associationer, sociala band och neutraliseringstekniker. En tematisk analys gav tre olika teman som anger karaktäristiska drag för avvikande och normalt beteende. Dessa teman är: Majoriteten lägger grund för hur ett beteende betraktas, Grundläggande förutsättningar i en människas liv samt Okunskap som underliggande faktor till osäkerhet hos människor. Resultat visar på att intervjupersonerna är medvetna om de föreställningar om normalt beteende som finns i samhället. Det uppvisas av människor som har ett arbete, ett hem och en familj. Laglydighet är en annan aspekt som betraktas vara någonting normala människor gör. Utifrån detta avgör intervjupersonerna när avvikande beteende uppvisas. Det händer när människor inte förhåller sig till normer och lagar i ett samhälle eller en grupp. Intervjupersonerna tyckte att samtliga teorier var en förenkling av verkligheten då avvikare kunde förflytta ansvar för sina handlingar på dessa. Men teorierna kunde inte påverka hur en människa eller ett samhälle skulle betrakta avvikare. I det verkliga livet skall människor ta ansvar för sina handlingar och inte skylla ifrån sig. Avvikande beteende kan bidra till eller vara en konsekvens av stämpling, stigmatisering och utanförskap. Dessa begrepp kommer alltid att existera men det är människorna själva som skall bära ansvar för sina handlingar.
|
202 |
Hertsön, ett stigmatiserat bostadsområde : en fråga om tolkningsföreträde, förhållningssätt och motståndNorrman, Johan January 2020 (has links)
Denna studie analyserar uppkomsten, konsekvenserna och bemötandet av territoriellt stigma som konceptualiserat av Loïc Wacquant (2008b) hos invånare bosatta på Hertsön, ett bostadsområde som ibland omnämns genom stigmatiserande termer som ”ghetto” eller ”problemområde”. Syftet är att använda Hertsön som fall i undersökningen av territoriellt stigma och hur det tar sig uttryck i ett bostadsområde som i en svensk kontext kännetecknas av en viss grad av marginalisering. Studien består av två delar. Genom en inledande historisk undersökning analyseras först framställningar av Hertsön som i sin tur stämplade bostadsområdet som avvikande och marginaliserat. Därefter görs en beskrivning och analys av områdets materiella och symboliska utveckling i relation till Luleå kommun som helhet under 2000-talet. Studiens andra del är baserad på data från 9 semistrukturerade intervjuer genomförda med invånare från Hertsön. Först undersöks stigmats eventuella konsekvenser för invånarnas relation till bostadsområdet och andra invånare i kommunen. Därefter undersöks vilka strategier invånarna använder i sitt bemötande av territoriellt stigma. Studien visar att invånarna, till följd av Hertsöns jämförelsevis milda grad av social och ekonomisk marginalisering, utvecklat en rad strategier som används i syfte att neutralisera och bekämpa de stigmatiserande förhållningssätt som riktas mot dem och deras bostadsområde. Detta har sannolikt medfört att man hos intervjupersonerna inte finner starka uttryck för det territoriella stigmats konsekvenser, som förakt mot sitt bostadsområde och dess invånare. Snarare ser man bevis för starka band mellan intervjupersonerna till Hertsön som bostadsområde och till områdets invånare. Avslutningsvis diskuterar studien huruvida det territoriella stigmat riskerar att intensifieras i framtiden om Hertsöns materiella och symboliska utveckling fortsätter i samma spår som under 2000-talets inledande 20 år. / This study analyzes the emergence, consequences and response to territorial stigma as conceptualized by Loïc Wacquant (2008b) by residents of Hertsön, a residential area sometimes referred to by stigmatizing terms as "ghetto" or "problem area". The purpose is to use Hertsön as a case in the study of territorial stigmatization and how it manifests itself in a residential area that in a Swedish context is characterized by a certain degree of marginalization. The study consists of two parts. By means of an initial historical survey, stigmatizing representations of Hertsön which are thought to have labeled the residential area as deviant and marginalized are analyzed. Subsequently, a description and analysis of the area's material and symbolic development in relation to Luleå municipality as a whole is made during the 2000s. The second part of the study is based on data from 9 semi-structured interviews conducted with residents of Hertsön. First, possible consequences of stigma for the residents' relationship with the housing area and other residents in the municipality are examined. Second, strategies used by residents in addressing territorial stigma are examined. The study shows that, as a result of Hertsön's comparatively mild degree of social and economic marginalization have enabled the inhabitants to develop a number of strategies that are used to neutralize and combat the stigmatizing approaches directed at them and their housing area. This has probably been the cause behind the interviewees not expressing strong consequences of territorial stigma, such as contempt for their residential area and its inhabitants. Rather, one finds evidence of strong links between the interviewees to Hertsön as a residential area and its inhabitants. Finally, the study discusses whether the territorial stigma may be intensified in the future if Hertsön's material and symbolic development continues in the same vein as during the early 20s of the 21st century.
|
203 |
Arbetsmarknadens stängda dörrar : En kvalitativ studie om återintegrering efter avtjänat fängelsestraff / The closed doors of the labour market : A qualitative study about reintegration after a completed prison sentenceBärgh, Pauline January 2019 (has links)
Studiens syfte var att undersöka hur före detta intagna upplever möjlighet till arbete efter frigivning samt ta reda på hur de blir bemötta av arbetsgivare. Tidigare forskning visar att det finns svårigheter för tidigare dömda att återintegreras på arbetsmarknaden samt att arbetsmöjligheterna skiljer sig kraftigt mellan personer som inte är dömda och de som är tidigare dömda. Detta eftersom arbetsgivare vill skydda organisationen från brottslighet. Teorierna om stigmatisering och stämpling utgör stora delar av arbetet och analyseras tillsammans med informanternas uttalanden i analysdelen. Studien består av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats med fokus på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultat och analysdelen har jag lyft fram fyra teman som är: självstigmatisering, det dolda stigmat, självuppfyllande profetia och arbetsgivarens respekt för stigmatisering. Slutligen visar huvud resultatet att informanterna i undersökningen befinner sig i en avvikande grupp som har svårt för att återanpassa sig på arbetsmarknaden. Flera av faktorerna till detta är att de fortsätter stigmatiseras och stämplas i anställningsprocesser utifrån tidigare brott, något som därmed begränsar arbetsmöjligheterna ytterligare. Resultatet visar dessutom på att ingen av informanterna erfarit att de blivit bemötta på ett annorlunda sätt, något som kan bero på att man vanligtvis brukar respektera en annan persons stigma i sociala grupper. / The purpose of the study was to investigate how former inmates experience the opportunity to work after served prison sentence and find out how they are treated by employers. Previous research shows that there are difficulties for previously convicted people to be reintegrated into the labour market and that job opportunities differ greatly between people who are not convicted and those who are previously convicted. This is because employers want to protect the organization from crime. The theories of stigmatization and stamping make up much of the work and are analyzed together with the informants' statements in the analysis part. The study consists of a qualitative method with a phenomenological approach focusing on six qualitative semi-structured interviews. In the results and the analysis section I have highlighted four themes that are: self-stigmatization, the hidden stigmatization, self-fulfilling prophecy and the employer's respect for stigmatization. Finally, the main result shows that the informants in the survey are in a deviant group who have difficulty in reintegrating into the labour market. Several of the factors for this are that they continue to be stigmatized and stamped in employment processes based on previous crimes, which further limits the job opportunities. The result also shows that none of the informants have experienced that they have been treated in a different way, which may be because one usually respect another person's stigma in social groups.
|
204 |
Avstigmatisering och en förtroendefull relation – en förutsättning för personcentrerad vård : Vårdpersonalens erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård / Defeat stigmatization and establish a trustful relationship – a presumption for person-centred care : healthcare professional’s experiences of nursing patients with mental illness within somatic careLouise, Bengtsson, Pamela, Johansson January 2019 (has links)
En ökad utbredning av psykisk ohälsa ses världen över och är ett stort folkhälsoproblem både i Sverige och globalt. Fysiska besvär som inte blivit tagna på allvar av den somatiska vården, självstigma, samt vårdpersonalens okunskap är faktorer som gör att många patienter med psykisk ohälsa drar sig för att söka vård. En del i sjuksköterskans ansvarsområde är att främja hälsa, för att främja hälsa hos patienter med psykisk ohälsa krävs bland annat fördjupad kunskap om psykisk ohälsa. Syftet var att belysa vårdpersonalens erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården. En litteraturstudie genomfördes med litteratursökningar i tre databaser och åtta artiklar inkluderades. Materialet bearbetades med stöd från innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: Vårdpersonalens erfarenheter av patienter med psykisk ohälsa; Vårdpersonalens erfarenheter av bristande kunskap om psykisk ohälsa; Vårdpersonalens erfarenheter av organisationsstrukturer. Resultatet visade att vårdpersonalen hade bristande kunskap om psykisk ohälsa. En oförberedd organisation, kännetecknad av tidsbrist hos vårdpersonalen framkom även. Tidsbristen ledde till att det inte fanns möjlighet att etablera en förtroendefull relation. Majoriteten av vårdpersonalen hade en välvilja gentemot patienter med psykisk ohälsa. Vårdpersonalen upplevde att ingen tog ansvar för patienterna med psykisk ohälsa och att de ständigt föll mellan stolarna. / An increased prevalence of mental illness is seen worldwide and it's a major public health issue both in Sweden and global. Physical problems that haven't been taken seriously, self-stigma and healthcare professional´s lack of knowledge are influencing parts that make patients with mental illness less willing to seek care. One of the nurse's fundamental responsibilities is to promote health. In order to promote health among patients with mental illness, better knowledge about mental illness is required. The aim of this study was to illustrate healthcare professional´s experiences of nursing patients with mental illness in the somatic healthcare. A literature study was accomplished with searches in three databases and eight articles were included. The material was analysed with support from content analysis. The result emerged in three categories: Healthcare professional´s experiences of patients with mental illness; Healthcare professional´s experiences of lacking knowledge about mental illness; Healthcare professional´s experiences of organizational structures. The findings revealed that the healthcare professionals experienced a lack of knowledge about mental illness. An unprepared organization characterised by lack of time was also found. The lack of time led to impossibility to establish a trustful relationship. The majority of the healthcare professionals had a benevolence towards the patients with mental illness. A feeling that the patients always fell between the chairs and that nobody takes responsibility for them occurred by the healthcare professionals.
|
205 |
Osynligt märkt : En litteraturstudie om hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av att vårda patienter med borderline personlighetsstörning / Invisibly marked : A literature study on health care professionals’ experiences of caring for patients with borderline personality disorderJohansson, Julia, Shwan Hedhli, Karima January 2020 (has links)
Bakgrund: Borderline personlighetsstörning är en komplex diagnos som även kan medföra ett flertal samsjukligheter så som depression och ångest. Patientgruppen påtalar vikten av respekt, förståelse och bekräftelse i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal. Det framkommer även att patienter med borderline personlighetsstörning upplever stigmatisering och diskriminering från olika kontexter i samhället, bland annat från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser och erfarenheter som kan förklara den upplevda stigmatiseringen av patienter med borderline personlighetsstörning. Metod: En allmän litteraturstudie. Resultat: Det identifieras negativa attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal i interaktionen med patienter med borderline personlighetsstörning. Det framkommer att det finns en bristande kunskap samt bristande riktlinjer i vårdandet av patientgruppen. Hälso- och sjukvårdspersonal uttrycker också rädsla och oro samt irritation och frustration i vårdrelationen. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskor i synnerhet påtalar att bristande utbildning och riktlinjer gör det svårt i interaktionen med patienter med borderline personlighetsstörning. Känslor av sårbarhet och rädsla yttrar sig till följd av patienternas manipulativa och uppmärksamhetssökande beteenden. Även irritation och frustration var något personalgruppen upplevde då behandlingsprocessen gick mycket långsamt och i emellanåt stod still. / Background: Borderline personality disorder is a complex diagnosis that can also cause a number of comorbidity´s such as depression and anxiety. The patient group emphasizes the importance of respect, understanding and confirmation in the meeting with health care professionals. It also emerges that patients with borderline personality disorder experience stigmatization and discrimination from different contexts in society, including from healthcare professionals. Objective: The purpose of the literature study was to elucidate the health professionals' experiences that can explain the perceived stigmatizaton of patients with borderline personality disorder. Method: A general literature study. Results: Negative attitudes of health professionals are identified in the interaction with patients with borderline personality disorder. It appears that there is a lack of knowledge and guidelines in the care of the patient group. Healthcare professionals also express fears and anxieties as well as irritation and frustration in the care relationship. Conclusion: Healthcare professionals and nurses in particular argue that lack of education and guidelines make it difficult in the interactions with patients with borderline personality disorder. Feelings of vulnerability and fear commented due patients' manipulative and attention-seeking behaviors. Even irritation and frustration were something personal group experienced when the treatment process went very slow and occasionally stood still.
|
206 |
Personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdomPourakbar, Ali, Koneva, Jaana January 2019 (has links)
Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som påverkar det vardagliga livet hos den sjuke personen. För att som sjuksköterska ska kunna behandla och hjälpa enperson med bipolär sjukdom eller för att en anhörig ska kunna förstå sin sjuke familjemedlem är det viktigt med ett gott bemötande och ett stort tålamod då sjukdomen karaktäriseras olika hos alla individer. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design som baseras på nio utvalda vetenskapliga artiklar till litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att personer med bipolär sjukdom upplevde stora svårigheter i sin vardag på grund av skiftande stämningslägen och symtom som påverkade personernas självkänsla vilket resulterade i deras tillbakadragande i relationer och handlingar. Upplevelser av stigmatisering av sjukdomen gjorde det svårt för personerna att öppna upp sig för andra på grund av upplevelser av uteslutande och diskriminering. Farmakologisk behandling och terapi var behandlingar som personerna upplevde hjälpa dem för att stabilisera sin impulsivitet och hitta olika sätt för att hanteraoch känna igen sina utlösningsfaktorer, vilket i sin tur upplevdes hjälpa dem i sin återhämtning. Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom kan medföra stora svårigheter för den drabbade personen. Därför är det viktigt att lyfta fram sjukdomen och personers upplevelse för att minska stigmatiseringen och medföra ökade kunskaper för vårdpersonal, anhöriga och andra personer som lider av samma sjukdom. / Background: Bipolar disorder is a mental illness that affects the everyday life of the sick person. To be able to treat and help a person with bipolar illness as a nurse or to be able to understand their sick family member as a relative it’s important to have a good contact and a great patience as the disease is characterized differently in all individuals. Purpose: To describe people's experiences of living with bipolar disorder. Method: This is a literature study with descriptive design. The result of this study is based on nine studies. Main results: The result showed that people with bipolar disorder experienced great difficulties in their everyday lives due to changing moods and symptoms that affected persons' self-esteem which resulted in their withdrawal in relationships and selfmanagement. Experiences of stigmatizing of the disease made it difficult for people to open themselves to others because of the feelings of exclusion and discrimination.Pharmacological treatment and therapy were treatments that they experienced helping them to stabilize their impulsivity and finding different ways to manage and recognize their triggering factors that in turn were experienced to help them in their recovery. Conclusion: Living with bipolar disorder can cause great difficulties for the affected person. Therefore, it is important to highlight the illness and people's experience in order to reduce the stigmatization and bring increased knowledge to health professionals, family and other people suffering from the same disease.
|
207 |
The Devaluation of High-Achieving Students as "Streber": Consequences, Processes, and Relations to Personality and the Classroom ContextRentzsch, Katrin 08 February 2011 (has links)
In der vorliegenden Arbeit wurde einem Phänomen nachgegangen, das bislang nur wenig wissenschaftliche Beachtung erfahren hat: der Stigmatisierung von leistungsstarken SchülerInnen als Streber. Da sich bislang kaum Forschung mit der Streber-Etikettierung beschäftigt hat, wurde in der vorliegenden Arbeit versucht, anhand quantitativer Studien ein umfassendes Bild von der Etikettierung, ihrer Prozesse und ihrer Konsequenzen zu erfassen. In diesem Rahmen wurde folgenden Fragen nachgegangen:
1) Welche individuellen Faktoren sagen die Etikettierung als Streber und die Stigmatisierung anderer SchülerInnen als Streber vorher?
2) Welche Prozesse liegen der Stigmatisierung als Streber zugrunde?
3) Mit welchen Konsequenzen geht die Stigmatisierung einher?
4) Welche Faktoren tragen zur sozialen Akzeptanz von SchülerInnen mit herausragenden schulischen Leistungen bei?
Die vorliegenden Befunde deuten darauf hin, dass es sich dabei um ein relevantes Phänomen handelt, welches mit individuellen Faktoren nebst schulischen Leistungen verbunden ist, durch den Klassenkontext determiniert wird und zudem mit aversiven Konsequenzen für die Betroffenen einhergeht. Neben dieser eher negativen Konnotation zeigen die Befunde aber auch auf, dass es Möglichkeiten zum Umgang und zur Lösung gibt. Mit der vorliegenden Arbeit konnte ein wichtiger Schritt zur Schließung einer Forschungslücke getan werden. Nichtsdestoweniger zeigen die Befunde auch, dass für eine allumfassende Erklärung des Phänomens Streber weitere Forschung dringend benötigt wird.
|
208 |
Stigma – ett hinder att söka vård : En svensk intervjuundersökning av vuxna med sexuell attraktion till barnSocarrás, Robert Alexander, Gunberg, Janna January 2019 (has links)
Syftet med studien är att undersöka och belysa hur stigmatisering av personer med pedofili påverkar valet att söka vård. För att besvara syftet har sekundärdata använts, i form av intervjuer, som genomfördes i Priotabprojektet, som även denna studie omfattas av. 17 personer med pedofili intervjuades varav 14 analyserades i denna studie. Insamlade data har huvudsakligen analyserats genom Beckers stämplingsteoretiska perspektiv där stigma varit utgångspunkten. Resultaten visade på att personer med pedofili upplevde att deras situation är så stigmatiserad att de inte vågar söka stöd och att det i de fall de bett om stöd, inte funnits någon vård att tillgå. Utifrån den analys som gjordes visade studien på att stigmatisering utgjorde ett hinder för personer med pedofili att söka vård och att vården, enligt respondenterna, inte tillmötesgick deras vårdbehov.
|
209 |
Analýza reprezentace sebevražd a sebepoškozování v populární kultuře v letech 1999-2019 / The Analysis of Representation of Suicide and Self-Mutilation in Popular Culture in Years 1999-2019Nainová, Victoria January 2020 (has links)
The master thesis is focusing on the representation of suicides and self-mutilation in American production movies and television in the year 1999-2019. The thesis aims to find out, how are these phenomena shown and with whom popular culture connects them. The theoretical part is dealing with social and media construction of reality, stereotype, stigmatization, and clearing the concepts and definitions of phenomena. For better understanding this part also includes a short presentation of socially deviant behavior since examined phenomena are part of it. The analysis was made based on qualitative content analysis and completed with short quantitative analysis for sociodemographic comparison with available real data. The sample contains 23 motion pictures as are films and series. Based on them and with processes of grounded theory the coding was done, typology was made and pointed out findings with whom American production connects these phenomena and how they represent them in popular culture. Those findings are important for their relations to media construction of reality as non-experts can perceive the way it is represented for their own.
|
210 |
Stigmatizace schizofrenie na vybraných českých zpravodajských serverech / Stigmatization of Schizophrenia on Selected Czech News SitesSobková, Kateřina January 2020 (has links)
This diploma thesis examines the stigmatization of schizophrenia on selected Czech news sites. Schizophrenia is one of the most stigmatized mental illnesses. This stigma is also aided by the media, which tends to portray schizophrenia in an overly negative way. The aim of this work is to determine how schizophrenia is stigmatized on selected news sites. The theoretical part of the thesis briefly summarizes the issue of media content and clarifies the basic concepts important for the study of this content. The theoretical basis for the study of stigmatization of schizophrenia were also laid in this part. In the practical part, a content analysis of articles mentioning schizophrenia was performer. Those articles were published during 2019 on the news sites novinky.cz, idnes.cz, aktualne.cz, denik.cz and blesk.cz. Also, a qualitative analysis of the comments of the recipients, who spoke about people with schizophrenia in discussion forums for the examined articles, was performed. The work is intended for participants engaged in destigmatization projects and for creators of media content. The findings from this work can help the ongoing destigmatization process in the Czech Republic.
|
Page generated in 0.1149 seconds