Östersjön har alltid varit en viktig knutpunkt för de länder som angränsar dit för att göra det möjligt att handla med varandra och på så sätt skapa en internationell marknad sinsemellan varandra. Under 1700-1800-talet tog produktionen fart och tack vare merkantilismen utvecklades den internationella handeln. För att fastställa deras växelkurs har många länder använt sig av olika myntfot såsom till exempel guldmyntfoten där valutans värde bestämdes utifrån värdet på motsvarande mängd guld vilket innebär att växelkurserna var fasta. Utifrån guldmyntfoten utvecklades teorierna lagen om ett pris och köpkraftsparitet med principerna om att en enhet valuta ska ha samma köpkraft även i andra länder vilket innebär att en vara ska kunna köpas för samma mängd av valutan oavsett om det är inrikes eller utrikes. Dessa teorier har studerats flertalet gånger, både för kort och lång sikt, med fåtalet länder till ett större antal. Denna studie använder sig av teoriernas grundidé och testar huruvida PPP i dess absoluta samt relativa form håller för Östersjöns handelsområde. För att kunna testa detta har två ekonometriska tester av de variabler som används gjorts, stationäritetstest och kointegrationstest. Stationäritetstestet visade att alla variabler förutom de tidsserier som användes för att testa relativ PPP led av icke-stationäritet och därmed behövdes differentieras för att kunna användas för att testa PPP. Kointegrationstestet visade att ingen av tidsserierna led av kointegration vilket medförde att vidare korrigeringsmodeller ej behövdes göras. Resultatet från de ekonometriska skattningarna visade på att absolut och relativ PPP ej kunde bekräftas, ej heller förnekas, då inga signifikanta koefficienter kunde konstateras. Vid testandet av real växelkurs för relativ PPP gavs signifikanta tidsserier men ej i enlighet med nollhypotesen och därmed förkastades nollhypotesen om att relativ PPP håller. Utifrån resultatet dras slutsatsen att PPP ej kan bekräftas utan att vidare studier måste göras. / The Baltic sea has always been an important transit hub for neighboring countries and the sea have made ​​it possible for the countries to trade with each other and thus create an international trade among themselves to each other. During 1700-1800's, the production took off and because of the mercantilism international trade developed. To establish their exchange rate, many countries have followed different standards, such as the gold standard where the currency's value was determined from the value of the corresponding quantity of gold which implies that the exchange rates were fixed. Based on the gold standard different theories was developed, such as the law of one price and purchasing power parity with the principles that a single currency will have the same purchasing power in other countries, which implies that a commodity should be bought for the same amount of currency, whether it is domestic or foreign. These theories have been studied several times, both for the short and long term, with the few countries to a greater number. In order to test this, two econometric tests of the variables were made​​, stationarity test and cointegration test. The stationarity test showed that all variables except the time series that was used to test relative PPP suffered from non-stationarity and therefore needed to be differentiated to be used to test the PPP. The cointegration test showed that no one of the time series suffered of cointegration and therefore further correction models was not needed to be done. The results from the econometric estimates showed that absolute and relative PPP could not be confirmed, nor denied, since no significant coefficients were identified. In the testing of real exchange rate for relative PPP significant time series were given but not in accordance with the nullhypothesis and therefore the null hypothesis is rejected that the relative PPP holds. From the results it is concluded that the PPP cannot be confirmed without that further studies must be done.

Uppsatsen syftar till att jämföra Umeå kommun som för tillfället inte tillämpar lagen om valfrihet i upphandling av särskilt boende med Stockholms stad som gör det. Sverige står inför en utmaning med en åldrande befolkning och kraven på en välfungerande äldreomsorg ökar vilket gör det intressant att undersöka de system för äldreomsorg som idag tillämpas. Studiens problem analyseras genom teoretiska ramverk kopplade till NPM och som grund ligger teorin om ”demokratins svarta hål” vilken berör förskjutningen av ansvarsutkrävande från den politiska nivån till de utförande tjänstemännen. Vidare uppmärksammas en teori gällande kommuners paradoxer och ett resonemang om hur valfrihet och rättvisa står i möjlig kontrast till varandra. Den insamlade empirin har tagits fram genom intervjuer med tjänstemän och ombudsman i de två kommunerna. Resultaten visar att de mest märkbara skillnaderna ligger i synen på valfrihet rent generellt. Medan det mer kommunalt inriktade Umeå kommun fokuserar på värden som jämlikhet, trygghet och stabilitet har det mer privat orienterade Stockholms stad ett större fokus på individualism, flexibilitet och mångfald. Det förefaller sig även som att den upplevda valfriheten är viktigare än den reella valfriheten som verktyg för demokratiskt inflytande över välfärden.

No description available.

En ny tvångsvårdslag trädde i kraft 2008 som gjorde det möjligt för psykiatrin att ställa särskilda villkor till patienter som vårdats i psykiatrisk slutenvård för att få bli utskrivna. Detta öppnade upp möjligheten för att patienter kan få villkor ställda till att ta emot kommunal hälso-och sjukvård samt kommunala insatser. Tvångsvård får enligt lag enbart bedrivas inom sluten psykiatrisk vård och kommunen får i hemmet enbart bedriva frivilliga insatser. Syftet med denna undersökning är att belysa hur psykiatrisjuksköterskorna i den kommunala hälso-och sjukvården upplever att vårda utifrån en frivillighet, som är beslutad utifrån en tvångsvårdslag. Undersökningen är genomförd utifrån en kvalitativ metod, med intervjuer av psykiatrisjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård. Resultatet visade att psykiatrisjuksköterskorna har en komplex uppgift att utföra och blir ofta bärare av tvångsvårdsvillkoren. Detta utifrån att samarbetet med öppenvårdspsykiatrin många gånger är bristfällig. Psykiatrisjuksköterskan blir ofta ensam i sitt arbete och får använda sin egen känsla i att sätta gränser för vad som är tvångsvård och inte. En otydlighet om vem som ansvarar för vad framkommer, samt en känsla av rättsosäkerhet för patienterna utifrån att tolkningsutrymmet är så stort kring vad de särskilda villkoren innebär. Det visade att det finns ett stort behov av att belysa och tydliggöra den kommunala psykiatrisjuksköterskans möjligheter att ansvara och bedriva denna vård utifrån sin yrkesroll. / Program: Fristående kurs

Syftet med denna studie är att undersöka hur normer och föreställningar om kön påverkar hur flickor och pojkar beskrivs och gestaltas i 3 § LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga i vissa fall) domar. Studien är en kvalitativ studie och empirin består av 20 stycken 3 § LVU-domar från Förvaltningsrätterna i Stockholm och Umeå. Domarna berör tio flickor och tio pojkar. Analys av empirin har genomförts med hjälp av diskursanalys samt med teori och tidigare forskning. Resultatet visar att det finns skillnader i hur pojkar respektive flickor beskrivs och gestaltas i 3 § LVU-domar. Pojkar och flickor beskrivs utifrån samhällets normer och föreställningar kring kön, pojkar beskrivs som aggressiva och flickor som sårbara. Sexualitet är något som främst beskrivs i flickornas domar. Studien visar att det har skett en viss förändring över hur flickor och pojkar framställs i 3 § LVU-domar idag jämfört med tidigare, dock finns det fortfarande stora skillnader i diskursen, vilket kräver en samhällelig förändring för att det i grund och botten ska kunna bli jämställt mellan könen. / The purpose of this study is to examine how norms and notions of gender affect how girls and boys are described and portrayed in § 3 LVU (The Compulsory Care Act ) court cases. The study is a qualitative study and the empirical data consists of 20 court cases concerning 3 § LVU from the Administrative Courts in Stockholm and Umeå. The court cases concern ten girls and ten boys. The empiricism has been analysed with a discourse analysis and with previous research and theories. The result shows that there are differences in how boys and girls are described and portrayed in § 3 LVU cases. Girls and boys are described based on prevailing norms and notions of gender that exist in society. Boys are described as aggressive and girls as vulnerable. Sexuality is a subject mainly describes in girl’s court cases. The study shows that there has been some change about how girls and boys are portrayed in 3 § LVU court cases today compared to earlier, however, there are still considerable differences in the discourse, which requires a social change in order for it to be equal between the genders.

<p>Att slippa diskriminering är en mänsklig rättighet. För den som utsätts, finns väl dokumente-rade psykiska och fysiska hälsorisker. Därför måste varje form av negativ särbehandling i samhället bekämpas. Ett aktivt arbete för en ökad förståelse människor emellan har sedan länge varit en av förskolans främsta uppgifter. Hur förskolor förhåller sig till de olika diskri-mineringsgrunderna i sitt likabehandlingsarbete är dock ett tidigare outforskat ämne.</p><p>I denna studie görs en text- och innehållsanalys av 14 likabehandlingsplaner från sju försko-lor, för att utröna hur planeringen för respektive diskrimineringsgrund är upplagd. Undersök-ningen syftar även till att studera om denna planering förändrats sedan lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) ersattes med diskrimineringslagen (SFS 2008:567) den 1 januari 2009. Ytterligare en aspekt av stu-dien är att granska i vilken mån diskriminering och annan kränkande behandling erhåller samma uppmärksamhet i planeringen för likabehandlingsarbetet.</p><p>Resultaten visar en tendens till en något ökande medvetenhet om diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsplanerna. Planeringen kring dessa är dock fortfarande mycket bristfällig. Kön är den diskrimineringsgrund som behandlas mest utförligt planerna. Problembeskrivning, målsättningar och åtgärdsförslag ligger på en högre konkretiseringsnivå än planeringen för andra diskrimineringsgrunder. Åtgärderna involverar dessutom oftare både barn, pedagoger, föräldrar och själva verksamheten. En diskussion förs kring huruvida genusdebatten i förskola och skola bidragit till att pedagogers medvetenhet ökat om hur könsdiskriminering och trakas-serier yttrar sig.</p><p>Religion eller annan trosuppfattning får den minst utförliga planeringen i likabehandlingspla-nerna. Pedagogerna för inte fram några egentliga behov, och målsättningar och åtgärdsförslag är vaga. Religiös diskriminering är ett minimaliserat ämne i samhällsdebatten. Förskolan ska vara en icke konfessionell miljö, och pedagogernas vana att hantera ämnet är sannolikt liten.</p><p>Annan kränkande behandling diskuteras ungefär dubbelt så ofta i likabehandlingsplanernas text som de fem diskrimineringsgrunderna tillsammans. Dessutom är behandlingen av ämnet påtagligt mer konkret än diskriminering. Detta förklaras i diskussionen med en större kompe-tens kring mobbning och andra kränkningar än diskriminering hos pedagogerna.</p><p>En påtaglig brist på konkreta exempel av diskriminering från förskolans vardag, i nuvärdes-analys, mål och åtgärdsförslag, antyder att pedagogerna saknar insikt i hur diskriminering och trakasserier yttrar sig i verksamheten. Pedagogerna tycks ha behov av stödmaterial, och lika-behandlingsplanerna ger uttryck för ett upplevt utbildningsbehov kring de enskilda diskrimi-neringsgrunderna.</p>

Att slippa diskriminering är en mänsklig rättighet. För den som utsätts, finns väl dokumente-rade psykiska och fysiska hälsorisker. Därför måste varje form av negativ särbehandling i samhället bekämpas. Ett aktivt arbete för en ökad förståelse människor emellan har sedan länge varit en av förskolans främsta uppgifter. Hur förskolor förhåller sig till de olika diskri-mineringsgrunderna i sitt likabehandlingsarbete är dock ett tidigare outforskat ämne. I denna studie görs en text- och innehållsanalys av 14 likabehandlingsplaner från sju försko-lor, för att utröna hur planeringen för respektive diskrimineringsgrund är upplagd. Undersök-ningen syftar även till att studera om denna planering förändrats sedan lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) ersattes med diskrimineringslagen (SFS 2008:567) den 1 januari 2009. Ytterligare en aspekt av stu-dien är att granska i vilken mån diskriminering och annan kränkande behandling erhåller samma uppmärksamhet i planeringen för likabehandlingsarbetet. Resultaten visar en tendens till en något ökande medvetenhet om diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsplanerna. Planeringen kring dessa är dock fortfarande mycket bristfällig. Kön är den diskrimineringsgrund som behandlas mest utförligt planerna. Problembeskrivning, målsättningar och åtgärdsförslag ligger på en högre konkretiseringsnivå än planeringen för andra diskrimineringsgrunder. Åtgärderna involverar dessutom oftare både barn, pedagoger, föräldrar och själva verksamheten. En diskussion förs kring huruvida genusdebatten i förskola och skola bidragit till att pedagogers medvetenhet ökat om hur könsdiskriminering och trakas-serier yttrar sig. Religion eller annan trosuppfattning får den minst utförliga planeringen i likabehandlingspla-nerna. Pedagogerna för inte fram några egentliga behov, och målsättningar och åtgärdsförslag är vaga. Religiös diskriminering är ett minimaliserat ämne i samhällsdebatten. Förskolan ska vara en icke konfessionell miljö, och pedagogernas vana att hantera ämnet är sannolikt liten. Annan kränkande behandling diskuteras ungefär dubbelt så ofta i likabehandlingsplanernas text som de fem diskrimineringsgrunderna tillsammans. Dessutom är behandlingen av ämnet påtagligt mer konkret än diskriminering. Detta förklaras i diskussionen med en större kompe-tens kring mobbning och andra kränkningar än diskriminering hos pedagogerna. En påtaglig brist på konkreta exempel av diskriminering från förskolans vardag, i nuvärdes-analys, mål och åtgärdsförslag, antyder att pedagogerna saknar insikt i hur diskriminering och trakasserier yttrar sig i verksamheten. Pedagogerna tycks ha behov av stödmaterial, och lika-behandlingsplanerna ger uttryck för ett upplevt utbildningsbehov kring de enskilda diskrimi-neringsgrunderna.

Hur ser personliga assistenter på sitt yrke, vad som är rimligt att utföra och tillvägagångssätt egentligen och hur ser deras chefer på det?  Genom att jämföra detta med det som framkommer gällande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan även rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av någon form av klarläggande av riktlinjer för att en så bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhållanden vilket gynnar både assistenter och brukare.

Finansiell rådgivning har blivit en allt viktigare del av värdepappersmarknaden och samhället i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rådgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsättas för och årligen inkommer ett stort antal anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden från konsumenter som är missnöjda med den rådgivning de fått. Om antalet anmälningar som inkommit till ARN under åren 2008-2011 ställs i perspektiv till antalet rådgivningsmöten som hålls per år utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det är därför intressant titta på hur stort problemet kring misslyckad finansiell rådgivning egentligen är samt att undersöka hur bankerna säkerställer kvalitén på rådgivningen. Syfte: Studiens syfte består i att kartlägga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rådgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna säkerställer kvalitén på den finansiella rådgivning de erbjuder. Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rådande lagstiftning. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts och studiens primära källor har inhämtats genom intervjuer med olika företag samt genom granskning av Allmänna reklamationsnämndens beslut mellan åren 2008-2011. Slutsats: Bankerna utgör en liten del av ARNs ärenden och majoriteten berör istället de mindre aktörerna, som till exempel försäkringsförmedlare och kapitalförsäkringsbolag. Bankernas kvalitetssäkring har både för och nackdelar och det är svårt att skapa en bra balans mellan att förebygga för mycket och för lite. Kartläggningen av problematiken kring misslyckad finansiell rådgivning visar att bankerna har vissa brister avseende finansiell rådgivning men att de gör ett bra jobb överlag och följer rådanade lagar och riktlinjer. Detta tyder på att misslyckad finansiell rådgivning är ett litet problem bland de svenska bankerna. / Financial advice has become an important part of the securities market and the social society. New laws and guidelines have been introduced to protect customers and to increase the skills required for financial advisers. Despite this the Swedish Financial Supervisory Authority has found a number of risks to which the customer can be exposed for. Meanwhile The National Board of Consumer Disputes annually receives a numerous of complaints from customers who are dissatisfied with the financial advice they have received. If we put the complaints received by the board in perspective to the number of counseling meetings held every year we will see that this number represent approximately 0,02 % of the number of counseling meetings. Therefore, it’s interesting to look at how big the problem regarding unsuccessful financial advice actually is and to investigate how the banks ensure the quality of financial advice. Aim: Purpose of this study is to identify and analyze the cases that have occurred regarding unsuccessful financial advice and to examine and analyze how banks ensure the quality of the financial advice they offer. Completion: This study was completed through a combination of document reviews, empirical research and review of financial theory and current legislation. To answer the purpose of the study a qualitative method have been used and the empirical data were obtained through interviews with various institutions and banks and through examination of the decisions taken by the Board of Consumer Disputes during the years 2008-2011. Conclusion: The banks represent a small portion of the Board of Consumer Disputes cases during 2008-2011. The banks ways of quality assure their financial advice has both advantages and disadvantages and it’s difficult to find a balance between preventing too much and too little. The examination of unsuccessful financial advice shows that the banks have some shortcomings regarding financial advice but in general they are doing a good job and applies laws and guidelines. This shows that unsuccessful financial advice is a small problem among the Swedish banks.

Bakgrund: Dagens snabbföränderliga värld och höga konkurrenstryck ställer krav på innovativa investeringar för en verksamhets fortskridning. Nytt paradigm inom IT-branschen är molntjänst, där utbjudande leverantör bör ta hänsyn till vissa faktorer för att erhålla ett gynnsamt utfall. Vanligt förekommande inom IT-branschen är att nyttja Business Case i beslutssituationer där olika faktorer noga övervägs innan investeringsbeslut fattas. Syfte: Studiens syfte är att med hjälp av Business Case identifiera och belysa avgörande faktorer och riskkällor vid investeringsbeslut. De identifierade riskkällorna ska också undersökas i syfte att söka minimera dem. Med hjälp av teoretisk och empiriskt underlag ämnar studien sammanställa ett Business Case för säkrare investeringsbeslut vid multidimensionella IT-investeringar. Metodik: Detta är en fallstudie utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien är uppbyggd kring semi-strukturerade intervjuer, där tre representanter ifrån fallföretaget IST låtit svara på djupgående intervjufrågor. Slutsats: Samtliga faktorer som granskats har mer eller mindre betydande roll för beslutstagande vid multidimensionell IT-investering. De faktorer som anses ha störst betydelse vid ett investeringsbeslut är också de faktorer som utgör störst risk. Dessa är marknadsbehov IT-branschen och tekniska förutsättningar vilka besvarar kandidatuppsatsens frågeställningar. Med Business Case som utgångspunkt reduceras osäkerheter och säkrare investeringsbeslut möjliggörs. / Background: In today’s rapidly changing society, the high competitive pressures require innovative investments in order for companies to proceed. A new paradigm within the IT-industry is Cloud service, where the vendor needs to take into account certain factors to obtain a favourable outcome. Therefore, it is common to use Business Case in the IT-industry during the decision making process where different factors are carefully considered before deciding whether or not to make an investment. Purpose:  By using Business Case, the aim of this study is to identify and highlight the critical factors and sources of risk when making an investment-decision. The identified hazards should also be explored in order to seek to minimize them. With the help of theoretical and empirical data the study intends to compile a Business Case for safer investment for multidimensional IT-investments. Methodology:  In this study qualitative research has been used. The study is based on semi-structured interviews, where three representatives from IST have been asked to answer essential interview questions. Conclusion: All factors examined in this study were more or less of a significant role in the decision making process of a multidimensional IT-investment. However, the most important factors when making a decision are also the factors that constitute the greatest risk. These are the market needs in the IT industry and technological conditions, which respond to the questions asked in this particular thesis. Using the Business Case as a starting point, uncertainties are reduced and the possibilities of a safer investment decisions are improved.