The municipalities in Sweden can use the PBL-legislation to request a land developer to fund new public infrastructure in the dwelling area where the developer are active. The municipality have had two options to choose between. To purchase a contract with an entrepreneur that build the infrastructure paid by the developer, or let the developer both build and pay the infrastructure. The La Scala-judgment came 2001 from the EG-tribunal. This judgment have by many people been interpreted as that as public infrastructure in Sweden should be purchased by the municipalities through LOU. Therefore, the purpose of this report is to discuss how the land development process has changed and which problems that have arisen since 2010, when it became customary that the municipality should procure public streets and sewage facilities under the Swedish Public Procurement Act (“LOU”). The purpose is also to discuss if this way to proceed satisfies the purpose of LOU and also discuss if their can be any alternative interpretations of the La Scalajudgment than have been done so far for Swedish conditions. The questions that became a consequence of the purpose where answered as follow in the report: Changes Today, the general rule is that the municipality is to purchase all public streets itself in the land development process. This rule has replaced the freedom of choosing whether to do so, that previously existed. Necessary land transfers take place today at an early stage of the process, often when the zoning plan becomes valid, as compared to before when it took place late in the land development process. Problems Some problems have arisen in cases when the municipality procures. This leads to the conclusion that the land development process today has become more risky, significantly more expensive, and that it takes longer time before the houses are ready for occupants to move in to, than previously was the case. To what extent does this new procedure implement LOU’s purpose? LOU's purpose, to get an effectively use of tax money, is not fulfilled by this procedure because the municipalities do not have any expenditures, which means that there are no funds which can be considered “effectively used”. As the municipality has no cost, it is questionable whether it really is to the municipality that an entrepreneur sells his services, rather than to the land developer paying for the services. Overall, this means that the purpose is probably not fulfilled by this new procedure. In what situations can the LOU procedure be questioned? The consequences of LOU can be questioned where it leads to major problems that would not occur if the legislation was more flexible. An example of this is when there is a lone land developer, who builds on his own property. If the municipality procures this, as happens today, problems arise in terms of money, time and coordination problems. This because it is more efficient if the developer that are already active in the area build all necessary infrastructure. Can any other interpretations of the La Scala-judgment and it´s relationship to the Swedish development process be found? One alternative interpret is that the municipal should use LOU on this kind of contracts when there is a risk that the municipal lose financial resources if they don´t do it. In the Italian development process there is always a risk that the municipal lose financial resources if they don´t purchase the contracts. The Swedish land development legislation are structured so the municipality never take a risk to lose financial recourses if they let the developer build everything in the area and therefore the municipality never can lose financial recourses in these cases. The Swedish municipalities don’t get any advantages if they use LOU here because the developer pays the real cost for all parts of the contract. Therefore, LOU is irrelevant in this part of the development process. / I Sverige kan en kommun med stöd av PBL begära att en exploatör ska bekosta utbyggnad av allmänna platser där exploatören bygger nya bostadsområden. Kommunen har historiskt haft två utförandealternativ att välja mellan. Man har haft möjlighet att själv upphandla en entreprenör med LOU som bygger och som bekostas av exploatören eller låta exploatören både bygga och bekosta anläggningarna. År 2001 kom en dom från EG-domstolen som av många tolkats som att allmänna platser ska upphandlas via LOU av kommunen. Som en konsekvens har det de senaste åren skett en övergång där kommunen idag som huvudregel tillämpar LOU på utbyggnad av allmänna platser. Syftet är därför att diskutera hur exploateringsprocessen har förändrats och vilka problem som uppstått sedan 2010 då kommuner som en konsekvens av La Scala-domen upphandlar allmänna platser enligt LOU. Syftet är även att diskutera om detta förfarande uppfyller LOU:s syfte och om det finns några alternativa tolkningar av La Scala-domen än dem som hittills gjorts i Sverige. De frågor som följde på syftet besvaras i rapporten enligt följande Förändringar Huvudregeln är idag att kommunen ska upphandla alla allmänna gator själv i exploateringsprocessen istället för som tidigare när det som huvudregel var exploatören som upphandlade dessa. Erforderliga marköverföringar sker idag i ett tidigt skede, ofta i samband med att detaljplanen vinner laga kraft, istället för som tidigare när det skedde i slutet av exploateringsprocessen. Problem Det finns risk för problem som tidigare inte funnits i lika stor utsträckning när kommunen upphandlar. Exempel är samordningsproblem och tidsproblem. Dessa leder sammanfattningsvis till att exploateringsprocessen idag riskerar att bli dyrare samt att det tar längre tid innan husen står inflyttningsklara än vad fallet var tidigare. Hur väl uppfyller detta nya förfarande LOU:s syfte? LOU:s syfte, att få ett effektivt utnyttjande av skattemedel, uppfylls inte eftersom det i dessa fall saknas skattemedel att få ett effektivt utnyttjande av. Syftet att alla företag ska ha möjlighet att sälja sin tjänst till kommunen kan starkt ifrågasättas eftersom det är exploatören som betalar för upphandlingen. I vilka situationer kan LOU-förfarandet ifrågasättas? De situationer där LOU-förfarandet kan ifrågasättas är där det uppstår stora problem som inte skulle uppstå om lagstiftningen medgav flexibilitet. Ett exempel på detta är de fall där det är en ensam exploatör som bygger på sin egen fastighet. Om kommunen upphandlar allmän gata, så som sker idag, uppstår problem i termer av pengar, tid och samordningsproblem eftersom det är mer effektivt att den exploatör som redan är verksam i området bygger all nödvändig infrastruktur. Finns alternativa tolkningar av La Scala-domen och dess förhållande till den svenska exploateringsprocessen? En alternativ tolkning är att kommuner ska upphandla den här typen an entreprenader i de fall kommunen kan förlora ekonomiska medel på att inte göra det. Så som den italienska exploateringsprocessen är uppbyggd finns alltid en risk att italienska kommuner gör en förlust i ekonomiska termer i de fall man väljer att inte upphandla infrastruktur offentligt. I Sverige är exploateringslagstiftningen däremot utformad så att kommunen aldrig tar någon ekonomisk risk och därför inte kan förlora ekonomiska medel i de fall man låter en exploatör upphandla en entreprenör. Kommunen har i det svenska fallet inte något att vinna på en offentlig upphandling eftersom det är exploatören som betalar den faktiska kostnaden. Offentlig upphandling saknar därför relevans och betydelse i den här delen av exploateringsprocessen.

Barn blir ofta den part som förbises när våld mellan närstående råder i hemmet. Fokus läggs ofta på kvinnan, den slagna, och mannen, våldsutövaren. Det är bara att betrakta lagen för att kunna se varför barn blir den osynliga aktören när det kommer till våld i hemmet. Det var först under vintern 2006 som en ny lag trädde i kraft som betraktar barn som brottsoffer i rättsfall där de utsatts för direkt våld eller har bevittnat våld av eller mot personer som står dem nära. Syftet med de nya lagändringarna är att synliggöra och uppmärksamma de barn som bevittnat våld genom att kunna erbjuda en rättslig trygghet när tryggheten i hemmet för länge sedan har slutat att existera. Syftet med studien är att se hur dessa barn som bevittnat våld framställs och gestaltas i olika dokument. Det empiriska materialet består av nationella och lokala dokument som har till syfte att informera om de nya lagändringarna, barn som bevittnat våld och hur arbetet gentemot detta bedrivs. Materialet ska analyseras utifrån diskursanalys som angreppssätt. Diskursanalys kan delas in i tre riktningar och den riktning som blir aktuell i denna studie är diskursteori. Diskursteori kan på grund av sin vida fokus tillämpas som både metod och teori och det centrala i diskursteori berör hur språket konstruerar och formar vår sociala omvärld. Således ligger studiens intresse i att se hur språket i det empiriska materialet konstruerar diskursen om barn som bevittnat våld.

Lagen om valfrihet (LOV) infördes bl.a. för att underlätta för fler att starta egna företag inom vård och omsorg, men också för att samhällets medborgare skulle se en ökning av kvalité i utförandet av dessa tjänster. Kommunerna har ansvaret för socialtjänsten och genom att införa LOV ger de uppdraget vidare till en privat utförare. De kvalitetskrav för dem som ansöker om att starta hemtjänst, har kommunerna beskrivit i sina förfrågningsunderlag (FFU). Avsikten med studien är att få en bild av hur kommunerna säkerställer en god kvalitet inom hemtjänsten med hjälp av FFU och hur kraven i FFU följs upp. För att få en inblick i hur det kan se ut, sammanställdes kraven i FFU från tio kommuner och med hjälp av tre intervjuer med LOV ansvariga påvisas att kraven som ställs i FFU är olika mellan kommunerna. Kvalité är ett ord vars innebörd är svårfångat och har olika betydelser för olika individer. Samtidigt framgår det att det är ett komplext arbete att följa upp de krav som ställs i FFU och att det är få av kraven som kommunerna följer upp genom att ange uppföljningsmetod i FFU. Många kommuner har idag lokala värdegrundsgarantier för att beskriva vilka etiska värden som präglar äldreomsorgen och vad de äldre kan förvänta sig, olika ”löften” som utlovas till medborgarna. Garantierna är dock väldigt olika mellan kommunerna och är många gånger svåra att finna i FFU. I vår diskussion tar vi upp vilka möjligheter kommunen har att följa upp kvalitet i verksamheter som lagts ut på privata aktörer. Vår slutsats är att förfrågningsunderlagens betydelse som en kvalitetsindikator kan ifrågasättas.

To create a more accessible environment for disabled people, the Swedish government, in the year of 2001, made the national act of easily eliminated obstacles valid. This national act states that all easily eliminated obstacles in the municipalities, in places and in premises that are public, shall be removed before the end of 2010, no matter if the owner of the place or premise is private or public. According to Boverket, most of the municipalities are not going to be able to reach that goal, why?   The aim of this thesis is to compare the two municipalities Kalmar and Karlskrona in their way of implementing this national act, to see where it went wrong and why. By using implementation theories and qualitative empirical data in the form of interwievs with the total of eight people from different administrations in both of the municipalities, the subject was analyzed and discussed. The conclusion argues that the biggest difference between Kalmar and Karlskrona is that the puplic administration employees in Kalmar have a lack of knowledge, concerning the supervision responsibility that the municipalities have towards the private property owners. This leads to a non-working society-steering in Kalmar. Also, a lack of money is a big problem in both of the municipalities, as well as the problems with the national act which are indistinct in the way that it’s hard to know what exactly an easily eliminated obstacle is.

No description available.

Partnering is an increasingly common form of project in the construction industry. From its inception in the late 80's in the USA until today, the habit and knowledge are increasing about how to carry out an effective partnering project and what to look out for. Previous reports have been focused on what partnering is and thoroughly how it is works. This report is written together with Skanska Sverige ABs Orebro Office. The purpose is to investigate the major practical pros and cons, when you manage a partnering project instead of a regular one with a fixed price. The selected areas of interest are Finance, Stress, Accidents & Incidents, the problem-solving process and what kind of project is best applicable. Facts are mainly taken from interviewed employees at Skanska and relevant clients they have been in contact with.Finance is the most influential factor in which choice of contractor that gets the deal, in terms of fixed price projects. The sum for which the customer buys a contractor is including risk calculations and fee margins leading to the percentage margin can be quite high. It is up to the contractor to perform the work with the money which they have been bought. If the construction costs run high, the contractor still does not get paid more. If it costs less, the contractor saves more money than planned.In a partnering project, the contract sum is stated between the two parties and a reasonable percentage are generated as a fee for the contractor. The contractor earns this amount regardless of production cost. This can differentiate the total percentage of earnings, if it will be greater or less than expected. The incentive is to create as good a product as possible and at the same time reduce production costs. The arrangement is positive for both parties as a stable income comes to the contractor and the client is able to influence the project more. The benefits are greatest in larger, longer and more complex projects where the risk is greater.Stress generally decreases in partnering projects as it is based on creating one community and to helping each other. No conflicting discussions about whose fault it was but the focus is on how to solve the problem. This leads to an improved problem-solving process and an estimated reduction of Accidents & Incidents in the majority of individuals who are deeply familiar and accustomed to this type of partnering project.The financial incentive promotes a company that wants to increase the percentage of its earnings for its shareholders instead of those that focus on current sales and the money flow. It creates more satisfied customers who realize that the company is not wasteful of their money. This means that companies that are listed on the stock exchange market can possibly get better results from partnering.The conclusion is that the optimal projects for this type of cooperation are those with sales of more than 100 million SEK that last for a long time and have greater complexity. This is because smaller projects cannot use the systems which partnering has to offer because the project is already rounded off when the partnering is at its best. Partnering is a good, stable and secure form of cooperation for both client and contractor as it is a stable income for the contractor and that the client has a better opportunity to influence the project. This as well as the final cost for the client should be as low as possible.

Avsaknaden av digital tillgänglighet i en alltmer digitaliserad värld bidrar till en exkludering av personer med olika funktionsnedsättningar, trots att dessa människor skulle kunna dra stor nytta av internet. Sveriges kommuner är skyldiga att erbjuda digitalt tillgängliga hemsidor enligt Lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Syftet med denna studie var att kartlägga kommunernas digitala tillgänglighet rörande deras webbsidor om våld i nära relationer. Studien var av deskriptiv karaktär med en kvantitativ strategi. Begreppet digital tillgänglighet operationaliserades till 23 indikatorer som fick utgöra det granskningsprotokoll som webbsidorna sedan granskades efter. Resultatet visade att ingen av Sveriges kommuner uppmätte full digital tillgänglighet. Vidare visade resultatet att kommunerna i regel var bättre på digital tillgänglighet för motorik och synnedsättningar, än för hörselnedsättning. Utöver det var kommunerna bättre på att uppfylla lagkrav än andra aspekter av digital tillgänglighet. Den digitala tillgängligheten tycktes inte ha något samband med kommunens befolkningsmängd. / The lack of web accessibility risks excluding people with different disabilities. Sweden's municipalities are legally obliged to offer digitally accessible websites. The purpose of this study was to examine the municipalities' web accessibility regarding their websites about intimate partner violence. The study was descriptive in nature with a quantitative strategy. The concept of web accessibility was operationalized into 23 indicators which constituted the protocol according to which the web pages were then reviewed. The results showed that none of Sweden's municipalities measured full web accessibility. Furthermore, the results showed that the municipalities were generally better at fulfilling web accessibility for some impairments, such as vision, than others. The municipalities were also better at meeting legal requirements than other aspects of web accessibility. The web accessibility did not seem to have anything to do with the municipality's population.

No description available.

Dipart Entreprenad AB har ett affärsområde som är specialiserat på byggservice och det är verkligen något som de satsar på. Byggserviceverksamhet är något som många företag ute i den svenska byggbranschen håller på med, men i olika stor uträckning och med skillnad i kvalité på utfört arbete. Affärsområde är under ständig utveckling, detta för att både klara beställarnas men även samhällets förväntningar. I och med detta måste företaget förbättra och kartlägga det nuvarande arbetet med olika ramavtalskunder, för att vara mindre känslig för uppsägningar och ge högre kundnöjdhet. Denna rapport kommer hjälpa Dipart att hitta utvecklingsmöjligheter och se saker från en ny synvinkel, men även för att kunna uppfylla beställarnas förväntningar inom byggservice. Vilket i sin tur skall ge företaget chansen att följa med i utvecklingen men även ge en förutsättning för att ligga i framkant i branschen. Syftet med denna rapport är att upprätta en grund för processer speciellt för SigtunaHem, kolla samarbetet mellan entreprenörer och beställare samt lyfta fram svaga aktiviteter inom byggservice. Arbetsmetoden vi använt för att ta fram denna rapport är granskning av dokumentation. Såsom förfrågningsunderlag och diverse handlingar från olika beställare som använder sig av tjänsten byggservice av Dipart.  Det har även skett intervjuer med kunniga personer inom området, både inom Dipart och hos deras beställare men även utomstående aktörer har deltagit med deras kunskap.  Resultatet av detta arbete är en grund till en process för SigtunaHem och en lathund med frågor till beställaren som skall underlätta samlararbetet mellan parterna. Analysen av arbetet där vi diskuterar olika faktorer som påverkar Diparts byggservice, är ett resultat i sig själv av det som undersökts. Slutsatsen är att detta examensarbete ska vara en hjälp för företaget Dipart att uppnå högre kundnöjdhet samt så ska företaget vara mindre känslig för uppsägningar. / Dipart Entreprenad AB is a company that specializes in building services and it´s really something they are working hard with. Building Service is something that many companies, out there in the Swedish construction industry is doing, but in different large extent a difference in the quality of work performed. The construction business is under constant development, in order both to meet clients' but also the expectations of society. In doing so, the company needs to improve and identify the existing work with current clients , in order to be less vulnerable to layoffs and provide higher customer satisfaction. This report will help Dipart to find development opportunities and see things from a new point of view, but also to meet the client’s expectations in the building service. Which in turn will give the company the chance to keep up with developments but also give a condition for being at front of the industry. The purpose of this report is to establish a basis for processes specifically for Sigtunahem, check cooperation between contractors and clients as well as highlighting weak activities within building services. The work method we have used to develop this report is the examination of documentation. As specifications and various documents from different clients who use the building services of Dipart. There have also been interviews with knowledgeable individuals in the field, both within Dipart and with their clients but also external actors have participated with their knowledge. The result of this work is due to a process of SigtunaHem and a checklist of questions to the client to facilitate collects the work between the parties. The analysis of the work in which we discuss various factors that affect Diparts building services, is a result in itself of what is investigated. The conclusion is that this thesis will be a help to the company Dipart to achieve higher customer satisfaction and Dipart themselves will be less vulnerable to layoffs.

Det är nödvändigt för stora företag att förstå och kunna anpassa sig till den industriella omvandling mot ett ökat fokus på energieffektivitet som sker idag. Energieffektiviseringsdirektivet som Europeiska Unionen har utfärdat har ökat fokus på att arbeta med energieffektivitet i stora företag. Vidare har den svenska regeringen infört lagen om energikartläggning i stora företag som är baserad på Energieffektiviseringsdirektivet. Dessa lagstadgade krav uppmuntrar företag att utveckla ett ledningssystem som ställer krav på genomförande av energikartläggningar samt föreslå kostnadseffektiva åtgärder. Energieffektivitet är redan en riktigdel i många företags miljöarbete dock krävs ett mer Utvecklat och systematiskt arbetssätt än det många företag redan har för att uppnå kraven i Energieffektiviseringsdirektivet och den svenska lagen. Företaget som har undersökts i denna studie är ett världsledande teknikföretag med mer än 9000 anställda i Sverige. För närvarande har de energi som en signifikant aspekt i sitt miljöarbete i enlighet med den internationella standarden för miljöledningssystem ISO14001dag utvecklar de även sitt energiarbete genom att utföra energikartläggningar för att uppfylla den nya lagstiftningen. Detta ger en mer detaljerad insikt över energianvändningen och möjliga förbättringar som kan göras, men för att säkerställa ständiga förbättringar över en längre tidsperiod krävs ytterligare åtgärder.  I den här studien har det undersökts vilka åtgärder som ett stort företag måste införa för att öka energiprestandan och följa lagstiftningen. Genom en litteraturstudie som fokuserade på ledningssystem i kombination med intervjuer på det undersöka företaget, en kompletterande studie av två företag som omfattas av direktivet samt tre expertintervjuer identifierades fem nyckelfaktorer. Dessa faktorer är högsta ledningens engagemang, medvetenhet, mål, mätningar och utvärdering. En modell för att strukturera faktorerna utvecklades sedan. Vidare presenterades konkreta förslag på hur dessa faktorer ska implementeras. Genom att öka fokus på dessa nyckelfaktorer och implementera föreslagna åtgärder kommer företag öka sin energiprestanda och medvetenhet i organisationen om hur olika handlingar påverkar företagets energiprestanda. / It is necessary for large companies to understand and be able to adapt to the industrial Transformation towards an increasing focus on energy efficiency, which takes place today. The Energy Efficiency Directive (EED)issued by the European Union has enlarged the focus on working with energy efficiency within large companies. Further, the Swedish government has introduced the law about energy auditing in large companies, which is based on the EED. These regulations encourage companies to develop a management system that includes requirements on conducting energy audits and propose cost Deffective measures. Energy efficiency is already an important aspect within many companies environmental work, however a more developed and systematic approach to energy efficiency than most companies already have is needed in order to fulfill the legal requirements. The Company investigated in this study is one the worlds leading technology companies with more than 9000  employees in Sweden. Currently, they have energy as a significant aspect in their environmental work according to the international management system standard ISO 14001. Today they are also developing their energy work by conducting energy audits in order to comply with the new legislation. This gives a mor detailed view of the energy use and potential improvements that can be done, but in order to ensure continual improvements over a long period of time further measures are needed. Within this study it was investigated what measures a large company needs to implement in order to increase their energy performance and comply with the legislation. By a literature review focusing on management systems as well as interviews within the Company, a complementary study with two companies covered by the EED and three expert  interviews, five key factors were identified. These factors are, top management commitment, awareness, goals, measurements and evaluation. A model was then developed aligning these factors. Further, concrete proposals for action to manage these factors were presented. By!increasing focus on these key factors and implement proposed measures companies will increase their energy performance and also make the organization aware of how actions affect a company’s energy performance