Spelling suggestions: "subject:"lagidrott"" "subject:"damidrott""
1 |
Lagidrottares upplevelser av hur lagsammanhållning påverkar prestationenGranström, Jenny, Olofsson, Johanna January 2008 (has links)
<p>Studiens syfte var att undersöka lagidrottares upplevelser av hur lagsammanhållning påverkar prestationen. Studien utgick från följande frågeställningar: (1) Upplever undersökningsdeltagarna att det finns ett samband mellan lagsammanhållning och prestation? (2) Hur ser ett sådant eventuellt samband ut? (3) Genom vilka faktorer påverkar i sådana fall lagsammanhållningen prestationen? En semistrukturerad intervjuguide utvecklades för studiens syfte och intervjuer genomfördes med sex manliga och sex kvinnliga lagidrottare. Resultatet visade att samtliga undersökningsdeltagare beskrev ett positivt samband mellan lagsammanhållning och prestation. Undersökningsdeltagarna menar att det är ett flertal faktorer som gör att lagsammanhållningen är viktig för prestationen. Två huvudkategorier kunde identifieras utifrån hur dessa faktorer påverkar prestationen, nämligen uppgiftssammanhållning och social sammanhållning. Fem underkategorier skapades utifrån de mest frekvent nämnda faktorerna. Två av underkategorierna hamnade under kategorin uppgiftssammanhållning: enighet och samarbete och motivation och ansträngning medan tre hamnade under social sammanhållning: feedback och peppning, stöd och trygghet och glädje. Merparten av funna resultat går i linje med tidigare forskning.</p>
|
2 |
Lagidrottares upplevelser av hur lagsammanhållning påverkar prestationenGranström, Jenny, Olofsson, Johanna January 2008 (has links)
Studiens syfte var att undersöka lagidrottares upplevelser av hur lagsammanhållning påverkar prestationen. Studien utgick från följande frågeställningar: (1) Upplever undersökningsdeltagarna att det finns ett samband mellan lagsammanhållning och prestation? (2) Hur ser ett sådant eventuellt samband ut? (3) Genom vilka faktorer påverkar i sådana fall lagsammanhållningen prestationen? En semistrukturerad intervjuguide utvecklades för studiens syfte och intervjuer genomfördes med sex manliga och sex kvinnliga lagidrottare. Resultatet visade att samtliga undersökningsdeltagare beskrev ett positivt samband mellan lagsammanhållning och prestation. Undersökningsdeltagarna menar att det är ett flertal faktorer som gör att lagsammanhållningen är viktig för prestationen. Två huvudkategorier kunde identifieras utifrån hur dessa faktorer påverkar prestationen, nämligen uppgiftssammanhållning och social sammanhållning. Fem underkategorier skapades utifrån de mest frekvent nämnda faktorerna. Två av underkategorierna hamnade under kategorin uppgiftssammanhållning: enighet och samarbete och motivation och ansträngning medan tre hamnade under social sammanhållning: feedback och peppning, stöd och trygghet och glädje. Merparten av funna resultat går i linje med tidigare forskning.
|
3 |
Samarbetsförmåga, från lagidrott till arbetsplats : en intervjustudieAnder, Bodil January 2014 (has links)
Samarbete är något som alltid behövs när en grupp vill nå samma mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka om individer som är aktiva inom lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmåga inom idrotten som de kan ha användning av i arbetslivet. Fem informanter som är aktiva inom lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att lagidrott utvecklar samarbetsförmåga och att samarbetet fungerar på ett likartat sätt inom lagidrotten och på arbetsplatsen. Att lära känna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbättra samarbetet både inom lagidrotten och på arbetsplatsen. De ansåg också att ett bra samarbete generellt sett bestod av att kommunicera med varandra, ha en positiv attityd, vara ärlig och öppen.
|
4 |
Motivation för fortsatt deltagande inom lagidrott : Motivationsfaktorer hos idrottare 15 till 30 år gamla / : Motivation for continued participation in team sportHolgersson, Frans, Widén, Jack January 2023 (has links)
We have examined how individuals between the ages of 15 and 30 perceive three motivationalfactors in order to investigate what motivates people to continue participating in sports.Through a survey, we asked respondents to rate on a scale of 1–5 the extent to which astatement (motivational factor) is connected to their motivation. The results showed thatamong the three factors, a sense of belonging and community had the strongest connection tomotivation, while goal fulfillment had a nearly equally strong connection. The lowestconnection to motivation was found in the factor related to encouragement from others.However, it is important to note that both the sense of belonging and goal fulfillment factorshad a very strong correlation, while encouragement from others had a slightly lower but stillmoderate correlation to motivation. We conclude that an individual's motivation is influencedby multiple motivational factors that collectively contribute to the desire to engage in4activities. However, the significance of each motivational factor varies from person to person.Although we can observe patterns indicating that most people feel a strong connectionbetween motivation and a sense of belonging and community, it remains highly individual.
|
5 |
Vilka super? : En studie av alkoholvanorna för fotbolls- och innebandyspelare på breddnivå i Växjö kommunNyhlén, Marcus, Crantz, Viktor January 2013 (has links)
I denna uppsats har undertecknade undersöka alkoholvanorna bland män och kvinnor i idrotterna fotboll och innebandy i Växjö kommun. Lagen som undersöks är endast lag på breddnivå, det vill säga de lägsta divisionerna. Inom herrfotbollen undersöktes divis-ionerna 5-6 och inom damfotbollen divison 3-4. För att undersöka herrinnebandyn valde vi division 3-4 och för daminnebandyn 2-3. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod via enkätsvar där det skickades ut 400 enkäter till de aktiva i föreningarna och vi fick in hela 279 (69,7%) svar. Av dessa var 121 (43,4 %) kvinnor och 158 (56,6 %) män. Dessa respondenter har en snittålder på 23 +-6.7 år. Resultatet om varför respon-denterna konsumerar alkohol var på grund av att det är kul att konsumera en god öl i gott sällskap, detta är något som respondenterna anger i vår undersökning. Resultatet visar även att det förekommer alkohol inom lagidrotterna på breddnivå och att det är innebandyspelarna som konsumerar mer och oftare jämfört med fotbollsspelarna. Det framkommer också att 89 % av respondenterna konsumerar alkohol i någon form.
|
6 |
Samtal från garderoben : En studie som berör manlig homosexualitet inom lagidrottFlodén, Tom, Eriksson, Daniel January 2012 (has links)
Sammanfattning Nyckelord: Homosexuell, maskulinitet, lagidrott, normalisering, genus. Homosexualitet är idag ett kontroversiellt ämne som berör människor på olika sätt. I ca 40 länder ses homosexualitet som någonting brottsligt, och i vissa fall kan det resultera i dödsstraff. Med denna studie vill vi belysa den manliga homosexualiteten inom lagidrott i Sverige som på ytan knappt existerar för den stora massan. Den enda manliga elitidrottaren i dagens Sverige som är öppet homosexuell är fotbollsspelaren Anton Hysén som år 2011 berättade om sin sexuella läggning. Avsikten med studien kring manlig homosexualitet inom lagidrott var att söka svar kring de frågor som uppkom då vi tog oss an ämnet. Vi kom efter noga övervägande fram till att studien skall baseras på våra intervjuobjekts berättelser och deras upplevelser inom idrottsrörelsen. Studien fokuserar på enskilda individers berättelser, upplevelser och förhållningssätt till världen. Forskning kring detta ämne finns, men är inte så pass omfattande att de går att få gränslöst med material. Då forskningen endast baseras på två intervjupersoner är det inga generella sanningar som undersöks, utan bara en verklighet från dessa två människors liv. Tidigare forskning har givetvis bedrivit då det kommer till homosexualitet, maskulinitet och andra normer. Dock har forskningen varit väldigt knapphändig när det kommer till homosexualitet inom idrott.
|
7 |
Lagidrott och Alkohol : Är det skillnad mellan kvinnor och mäns alkoholkonsumtion?Jonsson, Michael, Borglin, Johan January 2014 (has links)
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka en eventuell skillnad i ålder för berusningsdebut och frekvensen av alkoholintag mellan lagidrottande kvinnor och män. Dessutom undersöka om berusningsdebuten sker i samband med idrottandet (till exempel träningsläger eller avslutning/lagfest) Metod: I undersökningen användes en kvantitativ metod då enkäter delades ut till 103 individer i sju olika idrottslag i tre olika idrotter. Idrotterna som representeras i undersökningen är basket, innebandy och fotboll. Representanter för basketen är ett damlag och ett herrlag, från innebandyn ett damlag och från fotbollen är det två damlag och två herrlag. Resultat: Inga tester visade på några statistiskt signifikanta resultat, men av den insamlade datan har man kunnat se att fler lagidrottande kvinnor dricker alkohol, men bland de män som dricker alkohol, dricks det oftare. Medelålder för alkoholdebuten låg för båda könen på 16 år. Av de som har gjort sin berusningsdebut i samband med idrottandet var det fler män än kvinnor och detsamma gäller för om de någon gång har druckit i samband med idrottandet. Slutsats: Resultatet indikerar att det är fler lagidrottande kvinnor än män som dricker någon form av alkohol. Det intressanta är dock att de lagidrottande män som dricker, dricker oftare än kvinnorna. Fler män än kvinnor har också gjort sin berusningsdebut i samband med idrottandet. Vad detta kan bero på skulle vara intresant att göra ytterligare forskning om, då det troligtvis skulle vara till hjälp för arbetet som pågår mot alkohol i och runt idrotten.
|
8 |
Utbrända elitfotbollstränare i Sverige : En identifiering av stressorerGöransson, Sandra January 2013 (has links)
Forskning har visat att den komplexa miljö som tränare är verksamma i kan leda till både psykiska och fysiska problem på grund av den press denna miljö skapar. Fotbollstränare verkar i en miljö som såväl på som utanför fotbollsplanen ställer hårda krav på dem och framkallar stress hos dem vilket i värsta fall kan leda till att de blir utbrända. Syftet med denna studie är att identifiera de mest frekventa stressorerna som upplevdes av svenska elitfotbollstränare som rapporterades med höga nivåer av utbrändhet år 2003. Åtta stycken fotbollstränare på elitnivå i Sverige har identifierats ur tidigare insamlad data där de genomgick en enkätstudie. I studien svarade de bland annat på Maslach Burnout Inventory och Job Stress Survey som mäter utbrändhetsnivå respektive stressnivå. Resultatet visar att det finns åtta stycken stressorer som sticker ut från mängden där den mest frekvent upplevda stressorn bland dessa utbrända fotbollstränare år 2003 är att ”Fatta viktiga beslut”. Resultatet visar också att det finns samband mellan flera av de mest frekventa stressorerna.
|
9 |
När tar ansvaret slut? - En kvalitativ studie om alkoholens roll i idrotten utifrån ett tränarperspektivJansson Edholm, Camilla January 2009 (has links)
<p>Rapporten är en kvalitativ studie där nio idrottstränare har intervjuats och syftet är att </p><p>beskriva hur tränare upplever sina aktivas alkoholvanor och hur det upplever att det inverkar </p><p>på idrottsutövandet. Därtill undersöka om tränarna är medvetna om föreningen har någon </p><p>alkoholpolicy att arbeta efter. Många förväntar sig att ett aktivt idrottande och deltagande i en </p><p>idrottsförening ska leda till en hälsosam livsstil. Idrotten ska vara en trygg miljö ur en </p><p>alkoholsynpunkt där föräldrar ska kunna låta sina barn delta med förtroende. Det flesta tränare </p><p>är medvetna om att deras aktiva konsumerar alkohol men inte i samband med </p><p>idrottsutövandet. Tränarna lyfter fram de fysiskt negativa konsekvenserna vid konsumtion av </p><p>alkohol och är eniga om att det påverkar idrottsutövandet negativt. Alla nio tränare känner ett </p><p>stort ansvar för sina aktiva under utövandet av idrotten men nämner att det är svårt veta hur </p><p>mycket de ska inverka på de aktivas alkoholvanor utanför idrotten. Vid fortsatt forskning i </p><p>ämnet kan en kvantitativ studie genomföras för få en övergripande syn på hur tränare ser på </p><p>alkohol och idrottsutövandet inom olika idrotter. Det är därvid intressant, ur en pedagogisk </p><p>synvinkel, att undersöka hur ledarutbildningar behandlar ämnet och hur arbetet ute i </p><p>föreningarna ser ut för att minska användandet av alkohol och senarelägga alkoholdebuten </p><p>hos ungdomar.</p>
|
10 |
Frizon eller fängelse? : Kvinnliga lagidrottare i heteronormativitetens gränslandLinghede, Eva January 2007 (has links)
<p>Aim</p><p>The aim of the study is to find out if, and in that case how, the sports movement creates and reproduces norms and values regarding sex and sexuality. Questions to be answered are: Which experiences do non-heterosexual women have of everyday activities in the Swedish sports movement? How are norms on sex and sexuality visible in practice? Are there mechanisms/practices that challenge these norms? Finally, the results are discussed in relation to two policy documents from the National Organization of Sports (RF); “Sports Wants” and “Policy and plan of action against sexual harassment and sexual discrimination within sports”.</p><p>Method</p><p>Since the aim was to understand, and not to generalize and quantify, a procedure of qualitative interviews was chosen. Ten non-heterosexual women were interviewed concerning their experiences of the Swedish sports movement. They were active (or had recently been) at different levels in the following sports: basketball, soccer, floor ball, ice hockey, bandy and volleyball. The interviewees were found through advertisements and through a so called snowball method.</p><p>Results:</p><p>When it comes to treatment by team mates, leaders and coaches, three main themes are apparent in the interviewees’ narratives: 1) expressive silence 2) discrimination, harassment and insulting behaviour and 3) sports as a free and allowing space. Heteronormative discourses on sex and sexuality are reproduced and confirmed in everyday activities of sports, e.g. through demands of femaleness, denials that lesbian sportswomen exist in the team/club, silence and a focus on SEX when talking about homo- and bisexuality. At the same time, the interviewees are challenging dominant, heteronormative discourses within sports, e.g. through: choosing not to look or act in a traditional female manner, living openly as homosexuals, creating or participating in small communities that give support and function as free spaces and through sending out forbidden glances (e.g. signals of non-heterosexual attraction and flirting).</p><p>Conclusions:</p><p>In this study, it emerges how sex and sexuality are constantly “done” in everyday life of sports. The structure of sports, with its clear division between women/men, femaleness/maleness and its strong connection to masculinity, seems to result either in a positive or a negative environment for non-heterosexual female athletes. On one hand, sports can be characterized by strict norms on sex and sexuality, homophobic tendencies, discrimination and insulting behaviours. On the other hand, sports can also be an environment, where norms on sex and sexuality are less tight than in society at large and a place where it is allowed to challenge heteronormative discourses. According to the findings in this study it seems more important to stress your femininity the more “masculine” your sport is considered to be – to a certain limit. After having exceeded this limit you are freer to act in a more unconventional matter. It emerges from the interviewees’ narratives that sports have the potential to be, but seldom are, the open and allowing environment that is described in “Sports Wants”. Neither does it seem as if leaders and coaches are working actively with implementation of the “Policy and plan of action against sexual harassment and sexual discrimination within sports”.</p> / <p>Syfte och frågeställningar</p><p>Det övergripande problemområdet handlar om idrott och heteronormativitet. Avsikten är att studera om och i sådana fall hur idrottsrörelsen är med och skapar samt reproducerar attityder, normer och värderingar kring sexualitet och kön. De frågor jag vill besvara är: Vilka upplevelser och erfarenheter har icke-heterosexuella idrottare av vardagen inom svensk idrottsrörelse? Hur iscensätts normer kring kön och sexualitet i de aktivas berättelser? Finns det även mekanismer/praktiker som utmanar dessa normer? Slutligen diskuteras resultatet i relation till två av RF: s policydokument; ”Idrotten vill” samt ”Policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering inom idrotten”.</p><p>Metod</p><p>Då syftet var att förstå, inte att generalisera och ange frekvenser, valdes ett tillvägagångssätt med kvalitativa intervjuer. Tio icke-heterosexuella kvinnor mellan 17 och 36 år intervjuades om sina upplevelser och erfarenheter av idrottsrörelsen. De var aktiva (eller hade nyligen varit) på olika nivåer inom idrotterna basket, fotboll, bandy, innebandy, hockey och volleyboll. Intervjupersonerna hittades genom annonsering och genom en s.k. snöbollsmetod.</p><p>Resultat</p><p>När det gäller bemötandet från lagkamrater, ledare och tränare, framträder tre huvudsakliga teman i intervjupersonernas berättelser: 1) en talande tystnad 2) förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och 3) upplevelsen av idrotten som en frizon. Heteronormativa diskurser kring kön och sexualitet reproduceras och befästs i den idrottsliga vardagen, exempelvis genom: krav på kvinnlighet och uppvisandet av en heterosexig image, förnekanden av att det finns lesbiska i laget/klubben, tystnad och fokus på SEX när man pratar om homo- och bisexualitet. Samtidigt utmanar intervjupersonerna de dominerande heteronormativa diskurserna inom idrotten, bl. a genom: att välja att inte se ut eller bete sig traditionellt kvinnligt, att leva öppet som homosexuella, att skapa eller vara delaktiga i gemenskaper som ger stöd och som fungerar som frizoner och att sända ut förbjudna blickar (d.v.s. icke heterosexuellt riktad attraktion och flirtande)</p><p>Slutsats</p><p>Det framkommer i denna uppsats hur kön och sexualitet ständigt ”görs” i den idrottsliga vardagen. Idrottens struktur, med dess tydliga uppdelning mellan män/kvinnor, manligt/kvinnligt och dess koppling till maskulinitet verkar kunna resultera antingen i en negativ eller i en positiv miljö för icke-heterosexuella kvinnor. Å ena sidan kan idrotten präglas av strikta normer kring kön och sexualitet, homofoba tendenser, diskriminering och kränkande behandling. Å andra sidan kan idrotten också vara en miljö, där normer kring kön och sexualitet är mindre snäva än i samhället i övrigt och en plats där det är tillåtet att utmana heteronormativa diskurser. I denna studie verkar det vara viktigare att betona sin femininitet och heterosexualitet ju mer maskulint kodad en idrott är – fram till en viss gräns. Har man passerat denna gräns blir friheten att se ut och agera på ett okonventionellt sätt sedan större. Det framkommer av intervjupersonernas berättelser att idrotten har en potential att vara, men sällan är, den öppna och tillåtande miljö som beskrivs i RF:s policydokument ”Idrotten Vill”. Det verkar inte heller som SF arbetar aktivt med ”Policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering”.</p>
|
Page generated in 0.0348 seconds