Global ETD Search

41	Ligafiering inom idrotten : Professionella sportligor inom lag och individuell idrott Forsberg Meinhart, Walter January 2020 (has links) Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur sportligor inom lag och individuell idrott är organiserade och uppbyggda med en fördjupning i dess tävlingsformat och exempel i International Swimming League. Frågeställningarna som undersöktes var följande: Vilka olika sätt finns det att organisera en professionell sportliga på inom lagidrott? Hur relaterar sportligor inom individuell idrott till sportligor i lagidrott? Med avstamp från International Swimming League. Metod: Metodvalet för denna studie är en litteraturstudie. Genom hela arbetet har det grundläggande upplägget varit att: söka, värdera, sammanställa och analysera forskning inom området. Totalt hittades tre vetenskapliga artiklar genom systematisk litteratursökning och analys i databasen Ebesco och ytterligare tre artiklar genom kedjesökning. Resultat: Studiens resultat visar att det finns två huvudsakliga modeller att organisera sportligor på inom idrott, den europeiska och den amerikanska. Den största skillnaden mellan dessa ligor bygger på att den europeiska ligan är öppen och lag kontinuerligt byts ut beroende på hur de presterat efter föregående säsong. Inom den amerikanska modellen är ligor stängda och de lag som ingår i ligan kommer ingå i den kommande säsongen också. Resultatet påvisar även att sportligor förekommer inom individuell idrott men där är de snarare ett komplement till de individuella tävlingarna som fortfarande är den primära tävlingsformen. Alla sportligor inom individuell idrott som studerades struktureras enligt den europeiska modellen. Slutsats: De olika sätten att organisera ligor på har påverkan för idrottare bland annat av att de stängda ligaformaten inte tillåter deltagande i andra ligor och landskamper samtidigt som idrottare i öppna ligor emellertid kan ha fler matcher på kortare tid. Även om sportligor oftast förknippas med lagidrott förekommer de även inom individuella idrotter. Idrottaren påverkas bland annat av att de stängda ligaformaten inte tillåter deltagande i andra ligor och landskamper medan idrottare i öppna ligor emellertid kan ha fler matcher på kortare tid. / <p>Fristående kurs Idrott III</p> sportligor ligor i idrotten sportligor sverige international swimming league simning sportligor i individuell idrott sportligor i lagidrott professionella sportligor Sport and Fitness Sciences Idrottsvetenskap
42	Mer än bara en sport : En kvalitativ studie om behovet av tillgänglighet av lagidrott och hur den kan främja social delaktighet för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning / More than just a sport : A qualitative study of the need for accessibility of team sport and how it can encourage social participation for adolescences with intellectual disabilities Rundberg, Linnéa, Gustafsson, Felicia January 2023 (has links) Tidigare forskning visar på att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) inte deltar i lagidrott i samma mån som andra ungdomar. Forskningen pekar på anpassningar som krävs för att möjliggöra deltagandet i en lagidrott, så som anpassningar på träningar, kompetenta tränare, anpassad kommunikation baserad på individens förmåga och stöd från familj eller anhöriga. Denna studies syfte är att, utifrån tränares perspektiv, undersöka behovet av paraidrottsföreningar och paraidrottslag för ungdomar med IF och hur de arbetar för att möjliggöra social delaktighet för ungdomar med IF. Studien utgår från en kvalitativ ansats där insamlingen av data skedde genom sju semistrukturerade intervjuer via Zoom, Teams, Face-Time och via telefonsamtal. Det insamlade empiriska materialet från intervjuerna, analyserades med en tematisk analysmetod. Resultatet i denna studie visar att informanterna upplevde att det fanns ett behov av lag eller föreningar som riktade sig till denna målgrupp, det fanns en efterfrågan från ungdomarna själva, då vissa ungdomar med IF inte känt att de haft ett lag där de passat in eller hängt med i instruktioner eller fysiskt med sina lagkamrater när de tidigare deltagit i lag med ungdomar som inte hade IF. Informanterna menade även att denna målgrupp behövde bli mer fysiskt aktiva för deras hälsa, såväl fysiskt som psykiskt. Ett sätt att vara mer fysiskt aktiv och främja den sociala delaktigheten är att delta i en lagidrott. Men för att kunna delta i en lagidrott krävs en del anpassningar så som bildstöd eller stöttning i den sociala interaktionen med andra spelare. Att delta i en lagidrott ger många fördelar, så som bättre fysik, en ökad möjlighet för att knyta sociala band och ökad självkänsla och tilltro till sig själv. Youths young adults intellectual disability team sports social participation f-words para sports Ungdomar unga vuxna intellektuell funktionsnedsättning lagidrott social delaktighet f-words parasport Social Work Socialt arbete
43	Det sociala spelar väldigt stor roll, det är det som gör att man vill utföra lagidrott : en kvalitativ studie om tjejer i övre tonårens deltagande i lagidrott / The social interaction is very important, that’s whats makes you want to be part of team sport : a qualitative study of girls in upper teens' participation in team sports Pragner, Elisabeth, Isaksson, Ellen January 2017 (has links) I studiens inledning framgår att fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsa, både för individen och folkhälsan. Samtidigt framkommer föreningsidrotten som en viktig aktör för att öka den fysiska aktiviteten i samhället. För att öka den fysiska aktiviteten och minska avhopp inom föreningsidrotten krävs det en förståelse för ett flertal faktorer varav sociala relationer utgör en. Syftet med studien var att undersöka betydelsefulla sociala relationers betydelse för deltagande i lagidrott bland föreningsaktiva tjejer i övre tonåren. Metoden som användes för studien var kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet utgjordes av ungdomstjejer i åldersspannet 17-19 år som är aktiva medlemmar i ett lag inom föreningsidrott. Analysen av materialet gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på att betydelsefulla sociala relationer är avgörande för idrottsdeltagande. Beroende på relationens betydelse påverkar relationen idrottsdeltagandet i varierad utsträckning. Resultatet visade tre kategorier: Primär relation som omfattar familj, partner och vänner, sekundär relation bestående av lagkamraterna och tertiär relation bestående av ledaren. Relationernas betydelse, stöd, prioritering, förståelse, engagemang, lagsammanhållning och delaktighet uttrycktes av respondenterna vara viktiga faktorer för fortsatt idrottsdeltagande. Konklusionen är att sociala relationers närhet är en av de faktorer som påverkar idrottsdeltagandet och bör därför vara centralt i föreningsidrotten, samt användas i arbetet för att behålla och öka ungdomars deltagande i föreningsidrott. / In the introduction of the study, physical activity is seen as a prerequisite to good health, both for the individual and for public health. At the same time, club sports appear as an important player to increase physical activity in society. To increase physical activity and reduce drop-outs in club sports, an understanding of a number of factors, of which social relations constitute one, are required. The aim of the study was to investigate the importance of important social relations for participation in team sports among girls in the upper teens participating in sports clubs. The method used for the study was qualitative, in which semi-structured interviews were conducted. The sample consisted of girls in the age of 17-19 years, who are active members in team sport. The analysis of the material was made by using qualitative content analysis. The result showed that important social relationships are crucial for sports participation. Depending on the importance of the relationship, the relationship affects sports participation to a varied extent. The result showed three categories: Primary relation includes family, partner and friends, secondary relation includes teammates and tertiary relation includes coach. The importance of the relationships, social support, priority, understanding, the cohesion of the team and participation are vital factors for continued participation in club sports. In conclusion, social relations are one of the factors that affect participation in club sports and should therefore be central to and used in the work to keep and increase youth’s participation in club sports. Health physical activity club sports team play social relations sports participation Hälsa fysisk aktivitet föreningsidrott lagidrott sociala relationer idrottsdeltagande
44	Att vara handbollsspelare under en pandemi : En kvalitativ studie om möjligheter och hinder att vara fysiskt aktiv och behålla motivation till lagidrott Hurtig, Kenny January 2021 (has links) Fysisk aktivitet kan genomföras genom exempelvis lagidrott vilket genererar psykiska, fysiska och sociala vinster i relation till hälsa. Som lagidrottsutövare under en pandemi har utmaningar uppstått som kräver att idrottsverksamheter behöver anpassa sig vilket också påverkar utövarna. Handboll är en sport som bedrivs inomhus med fysisk kontakt som till följd av Covid-19 pandemin både pausats och stängts ned. Syftet med studien är att undersöka hur handbollsspelare upplever möjligheten att vara fysiskt aktiv under en pandemi och huruvida detta påverkar motivation i relation till lagidrotten. I studien har en kvalitativ metod tillämpats genom ett målstyrt urval där sex handbollsspelare i Västmanland intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Insamlade data transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att det finns upplevda möjligheter till fysisk aktivitet under Covid-19 pandemin som krävt en individuell träningsomställning och detta har möjliggjort mer tid till annat. De upplevda hindren är begränsad tillgänglighet att utöva handboll och mindre kollektiv träning som har bidragit till bristande motivation till lagidrotten. Slutsatserna visar att den sociala vinsten lagidrott genererar upplevs meningsfull vilket pandemin begränsat. Möjligheter och hinder har gjort att handbollsspelare ifrågasätter varför de tränar så mycket när det inte finns något att träna för vilket också påverkar motivation till sporten. / Physical activity can be performed through for example team sports which generate mental, physical, and social benefits in relation to health. As a team sport athlete during a pandemic, challenges have arisen that require sports activities to adapt, which also affects the athletes. Handball is a sport that is played indoors with physical contact which as a result of the Covid- 19 pandemic has both been paused and shut down. The aim of the study is to investigate how handball players experience the opportunity to be physically active during a pandemic and whether this affects motivation in relation to team sports. In the study, a qualitative method was applied through purposeful sampling where six handball players in Västmanland were interviewed through semi-structured interviews. The collected data were transcribed and analyzed by manifest content analysis. The results show that there are perceived opportunities for physical activity during the Covid- 19 pandemic that required an individual training adjustment, and this has enabled more time for other things. The perceived barriers during a pandemic with limited accessibility to practice handball and less collective training have contributed to a lack of motivation to team sports. The conclusion shows that the social winning teams sport generates, and which is perceived as meaningful, has been limited during the pandemic. Opportunities and barriers have made handball players questioning why they train so much when there is nothing to train for, which also affect motivation for the sport. Covid-19 pandemic Handball Motivation Physical activity Qualitative interviews Team sport Covid-19 pandemin Fysisk aktivitet Handboll Kvalitativa intervjuer Lagidrott Motivation
45	Framgångsfaktorer i en svensk talangutvecklingsmiljö : En kvalitativ fallstudie av handbollens talangutvecklingsmiljö ur ett holistiskt ekologiskt perspektiv / Successfactors in a swedish talent development environment : A qualitative study, conducted in a Swedish handball club, about success factors in the talent development environment Johannesson, Christian January 2015 (has links) Genom att tillämpa en fallstudiedesign undersöker denna studie en talangutvecklingsmiljö inom lagidrotten handboll. Studiens syfte är att studera den interaktion och dynamiska process som sker mellan spelare, tränare och andra signifikanta personer i en svensk talangutvecklingsmiljö. Studiens teoretiska ramverk är Henrikens (2010) modeller för att studera framgångsrika talangutvecklingsmiljöer. Studien tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi i form av intervjuer och dokumentanalys. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan den undersökta handbollsmiljön och framgångsrika talangutvecklingsmiljöer från andra studier. / By using a case study design this a talent development environment in the team sport of handball. The aim of the study is to examine the interaction and dynamic process between players, coaches and significant others in a Swedish talent development environment. The theoretical framework is Henriksen (2010) working models for studying talent development environment. This study has a qualitative research strategy in the form of interviews and document analysis. The results show similarities with the environment in the handball club and successful talent development environment from other case studies. Talent development environment success factors talent development sport environment handball teamsport qualitative study interviews document analysis case study ATDE working model ESF working model micro environment macro environment holistic ecologic Talentudviklingmiljø succesfaktorer talent udvikling sportslige miljø håndbold holdsport kvalitativ undersøgelse interviews dokumentanalyse case study ATDE ESF micro miljø macro miljø Talangutvecklingsmiljö framgångsfaktorer talangutveckling idrottsmiljö handboll lagidrott kvalitativ studie intervju dokumentanalys fallstudie ATDE ESF micro miljö macro miljö holistisk ekologisk Talentutviklingsmiljø suksessfaktorer talent utvikling sportslig miljø håndball lagsport kvalitativ studie intervjuer dokumentanalyse case study ATDE ESF micro miljø macro miljø

Search results

Ligafiering inom idrotten : Professionella sportligor inom lag och individuell idrott

Att vara handbollsspelare under en pandemi : En kvalitativ studie om möjligheter och hinder att vara fysiskt aktiv och behålla motivation till lagidrott