Aim The aim of the study is to find out if, and in that case how, the sports movement creates and reproduces norms and values regarding sex and sexuality. Questions to be answered are: Which experiences do non-heterosexual women have of everyday activities in the Swedish sports movement? How are norms on sex and sexuality visible in practice? Are there mechanisms/practices that challenge these norms? Finally, the results are discussed in relation to two policy documents from the National Organization of Sports (RF); “Sports Wants” and “Policy and plan of action against sexual harassment and sexual discrimination within sports”. Method Since the aim was to understand, and not to generalize and quantify, a procedure of qualitative interviews was chosen. Ten non-heterosexual women were interviewed concerning their experiences of the Swedish sports movement. They were active (or had recently been) at different levels in the following sports: basketball, soccer, floor ball, ice hockey, bandy and volleyball. The interviewees were found through advertisements and through a so called snowball method. Results: When it comes to treatment by team mates, leaders and coaches, three main themes are apparent in the interviewees’ narratives: 1) expressive silence 2) discrimination, harassment and insulting behaviour and 3) sports as a free and allowing space. Heteronormative discourses on sex and sexuality are reproduced and confirmed in everyday activities of sports, e.g. through demands of femaleness, denials that lesbian sportswomen exist in the team/club, silence and a focus on SEX when talking about homo- and bisexuality. At the same time, the interviewees are challenging dominant, heteronormative discourses within sports, e.g. through: choosing not to look or act in a traditional female manner, living openly as homosexuals, creating or participating in small communities that give support and function as free spaces and through sending out forbidden glances (e.g. signals of non-heterosexual attraction and flirting). Conclusions: In this study, it emerges how sex and sexuality are constantly “done” in everyday life of sports. The structure of sports, with its clear division between women/men, femaleness/maleness and its strong connection to masculinity, seems to result either in a positive or a negative environment for non-heterosexual female athletes. On one hand, sports can be characterized by strict norms on sex and sexuality, homophobic tendencies, discrimination and insulting behaviours. On the other hand, sports can also be an environment, where norms on sex and sexuality are less tight than in society at large and a place where it is allowed to challenge heteronormative discourses. According to the findings in this study it seems more important to stress your femininity the more “masculine” your sport is considered to be – to a certain limit. After having exceeded this limit you are freer to act in a more unconventional matter. It emerges from the interviewees’ narratives that sports have the potential to be, but seldom are, the open and allowing environment that is described in “Sports Wants”. Neither does it seem as if leaders and coaches are working actively with implementation of the “Policy and plan of action against sexual harassment and sexual discrimination within sports”. / Syfte och frågeställningar Det övergripande problemområdet handlar om idrott och heteronormativitet. Avsikten är att studera om och i sådana fall hur idrottsrörelsen är med och skapar samt reproducerar attityder, normer och värderingar kring sexualitet och kön. De frågor jag vill besvara är: Vilka upplevelser och erfarenheter har icke-heterosexuella idrottare av vardagen inom svensk idrottsrörelse? Hur iscensätts normer kring kön och sexualitet i de aktivas berättelser? Finns det även mekanismer/praktiker som utmanar dessa normer? Slutligen diskuteras resultatet i relation till två av RF: s policydokument; ”Idrotten vill” samt ”Policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering inom idrotten”. Metod Då syftet var att förstå, inte att generalisera och ange frekvenser, valdes ett tillvägagångssätt med kvalitativa intervjuer. Tio icke-heterosexuella kvinnor mellan 17 och 36 år intervjuades om sina upplevelser och erfarenheter av idrottsrörelsen. De var aktiva (eller hade nyligen varit) på olika nivåer inom idrotterna basket, fotboll, bandy, innebandy, hockey och volleyboll. Intervjupersonerna hittades genom annonsering och genom en s.k. snöbollsmetod. Resultat När det gäller bemötandet från lagkamrater, ledare och tränare, framträder tre huvudsakliga teman i intervjupersonernas berättelser: 1) en talande tystnad 2) förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och 3) upplevelsen av idrotten som en frizon. Heteronormativa diskurser kring kön och sexualitet reproduceras och befästs i den idrottsliga vardagen, exempelvis genom: krav på kvinnlighet och uppvisandet av en heterosexig image, förnekanden av att det finns lesbiska i laget/klubben, tystnad och fokus på SEX när man pratar om homo- och bisexualitet. Samtidigt utmanar intervjupersonerna de dominerande heteronormativa diskurserna inom idrotten, bl. a genom: att välja att inte se ut eller bete sig traditionellt kvinnligt, att leva öppet som homosexuella, att skapa eller vara delaktiga i gemenskaper som ger stöd och som fungerar som frizoner och att sända ut förbjudna blickar (d.v.s. icke heterosexuellt riktad attraktion och flirtande) Slutsats Det framkommer i denna uppsats hur kön och sexualitet ständigt ”görs” i den idrottsliga vardagen. Idrottens struktur, med dess tydliga uppdelning mellan män/kvinnor, manligt/kvinnligt och dess koppling till maskulinitet verkar kunna resultera antingen i en negativ eller i en positiv miljö för icke-heterosexuella kvinnor. Å ena sidan kan idrotten präglas av strikta normer kring kön och sexualitet, homofoba tendenser, diskriminering och kränkande behandling. Å andra sidan kan idrotten också vara en miljö, där normer kring kön och sexualitet är mindre snäva än i samhället i övrigt och en plats där det är tillåtet att utmana heteronormativa diskurser. I denna studie verkar det vara viktigare att betona sin femininitet och heterosexualitet ju mer maskulint kodad en idrott är – fram till en viss gräns. Har man passerat denna gräns blir friheten att se ut och agera på ett okonventionellt sätt sedan större. Det framkommer av intervjupersonernas berättelser att idrotten har en potential att vara, men sällan är, den öppna och tillåtande miljö som beskrivs i RF:s policydokument ”Idrotten Vill”. Det verkar inte heller som SF arbetar aktivt med ”Policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering”.

Rapporten är en kvalitativ studie där nio idrottstränare har intervjuats och syftet är att beskriva hur tränare upplever sina aktivas alkoholvanor och hur det upplever att det inverkar på idrottsutövandet. Därtill undersöka om tränarna är medvetna om föreningen har någon alkoholpolicy att arbeta efter. Många förväntar sig att ett aktivt idrottande och deltagande i en idrottsförening ska leda till en hälsosam livsstil. Idrotten ska vara en trygg miljö ur en alkoholsynpunkt där föräldrar ska kunna låta sina barn delta med förtroende. Det flesta tränare är medvetna om att deras aktiva konsumerar alkohol men inte i samband med idrottsutövandet. Tränarna lyfter fram de fysiskt negativa konsekvenserna vid konsumtion av alkohol och är eniga om att det påverkar idrottsutövandet negativt. Alla nio tränare känner ett stort ansvar för sina aktiva under utövandet av idrotten men nämner att det är svårt veta hur mycket de ska inverka på de aktivas alkoholvanor utanför idrotten. Vid fortsatt forskning i ämnet kan en kvantitativ studie genomföras för få en övergripande syn på hur tränare ser på alkohol och idrottsutövandet inom olika idrotter. Det är därvid intressant, ur en pedagogisk synvinkel, att undersöka hur ledarutbildningar behandlar ämnet och hur arbetet ute i föreningarna ser ut för att minska användandet av alkohol och senarelägga alkoholdebuten hos ungdomar.

Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie var att studera idrottsutövares och tränares uppfattningar om trötthet och självförtroende samt hur väl dessa stämmer överens med varandra. Frågeställningarna som användes var följande: Vad anser utövare och tränare påverkar utövarnas trötthet och självförtroende? Hur märks trötthet och självförtroende? Vad anses utövarna behöva hjälp med i arbetet med deras självförtroende och återhämtning? Vad anses utmärka en tränare som är skicklig på att läsa av utövarnas självförtroende? Metod Semistrukturerade intervjuer utfördes med damseniorer (n = 9) från elitlag i tre olika lagidrotter och deras tränare (n = 3). Genomsnittslängden för intervjuerna var för tränarna 113 minuter och för utövarna 48 minuter. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Sammanlagt utgjorde datamaterielet 768 minuter och 124 utskrivna sidor med enkelt radavstånd. Textmassan analyserades genom att meningsbärande enheter (meaning units, MU) noterades och sedan sorterades in i olika sub-teman. Dessa sub-teman sorterades sedan in i olika övergripande teman. Resultat Överlag stämde tränarnas uppfattning väl överens med vad deras utövare ansåg påverkar själv-förtroende. Däremot hade utövarna många fler orsaker till trötthet och metoder för återhämtning än tränarna. De vanligaste faktorerna som berördes som orsaker till trötthet var fysiska faktorer och motgångar. Den återhämtningsstrategin som var mest framträdande var att få energi från relationer med nära vänner och familj. Den främsta källan till självförtroende var prestationer. Trötthet sades framförallt kunna märkas genom prestationsförsämringar och självförtroende kan särskilt märkas genom utövarnas beteenden. För att minska trötthetskänslor ville helst utövarna ha så bra träningsupplägg som möjligt av tränarna. Positiv feedback var den viktigaste hjälpen tränaren kan hjälpa till med för att påverka självförtroendet. För att kunna läsa av utövarna så bra som möjligt behöver tränaren vara engagerad i individen. Slutsats Studien tyder på att tränare kanske fokuserar lite mer på mer fysiska aspekter medan utövarna även upplever också sociala och psykologiska aspekter av träning och tävling. Öppen kommunikation och skattningsskalor lyfts fram som tänkbara sätt för tränare att hantera denna problematik. / Aim The aim with this study was to study athletes' and coaches' views on fatigue and self-confidence as well as how well these fit each other. The research questions used were as follows: What do athletes and coaches think influence the athletes' fatigue and self-confidence? How is fatigue and self-confidence recognized? What do athletes think they need help with in the work with self-confidence and recovery? What characterizes a coach who is skilled at reading the athletes' level of self-confidence? Method Semi-structured interviews were performed with women's senior (n = 9) from elite level teams in three different team sports and their coaches (n = 3). The average lengths of the interviews were for coaches 113 minutes and for athletes 48 minutes. The interviews were transcribed verbatim. In total the data material made up 768 minutes and 124 printed single spaced pages. The transcripts were analyzed through meaning units (MU) which were then sorted in various sub-themes. These sub-themes were then sorted in to various themes. Results Overall the coaches' views matched pretty well with what their athletes thought influence self-confidence. The athletes though, had many more reasons for fatigue and methods of recovery then the coaches. The most common factors that were touched as reasons for fatigue were physical factors and setbacks. The recovery strategy that was most prominent was to be energized from relationships with close friends and family. The prime source of self-confidence was achievements. Fatigue was said to foremost be recognized through lowering of performances and self-confidence can be especially recognized through the athletes' behaviors. To reduce the feelings of fatigue the athletes wanted as good a practice regimen as possible from the coaches. Positive feedback was the most important help the coach could help out with to influence self-confidence. To be able to read the athletes as well as possible the coach needs to be engaged in the individual athletes. Conclusions This study indicate that coaches maybe focusing a little more on more physical aspects while the athletes also experience social and psychological aspects of training and competition. Open communication and self-report measures were advanced as possibilities to manage these problems.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan självkänsla, perfektionism, tävlingsängslan och självförtroende. Dessa fenomen samspelar och ger antingen positiva eller negativa utfall för atletens prestation och känslor inför tävling. Vidare var syftet att undersöka eventuella skillnader i ovan nämnda variabler mellan individuella idrottare och lagidrottare samt ta reda på om det finns några skillnader mellan könen. En enkätundersökning genomfördes med 101 deltagare från totalt sex olika sporter. Resultaten av PSPP-R visade att individuella idrottare hade högre fysiskt självvärde och global självkänsla än lagidrottarna. En möjlig förklaring till det är att det kan krävas en starkare självkänsla för att lyckas inom individuell idrott. Vidare hade lagidrottarna, enligt MPS, högre värden av oro över misstag och tvivel rörande handling. Inom lagidrotten uppstår en konkurrenssituation då hög prestation krävs för att inte ersättas av en bättre spelare, detta kan möjligen framkalla en högre oro för misstag samt tvivel. Könsskillnaden bestod i att kvinnorna hade signifikant lägre idrottskompetens, fysiskt självvärde samt global självkänsla. Få skillnader i perfektionism förutspåddes med bakgrund av tidigare forskning men en skillnad i tvivel rörande handling påfanns då kvinnor låg signifikant högre än männen. I tävlingsängslan (CSAI-2) fick kvinnorna högre poäng i både kognitiv och somatisk ängslan medan männen hade signifikant högre självförtroende. Dessa resultat kan tolkas som att det är långt kvar till jämställdhet mellan könen inom idrotten.

Amenorré (menstruationsrubbningar och menstruationsbortfall) är ett allvarligt tillstånd som kan drabba kvinnor i fertil ålder. Amenorré är en av tre komponenter i den kvinnliga idrottstriaden, som länge ansågs som den största medicinska problematiken inom kvinnlig idrott. Konsekvenserna av amenorré kan vara infertilitet, benskörhet, fysisk- och psykisk ohälsa. Inom idrotten har namnet idrottsamenorré uppkommit. Detta på grund av ökad rapportering om amenorré drabbade kvinnor inom idrotten. Syftet med studien var att belysa kvinnliga elitidrottares tankar om amenorré. Studien baseras på sju kvalitativa intervjuer med elitidrottande kvinnor som är aktiva inom lagidrott. Intervjuerna grundades på en intervjuguide och inför intervjuerna genomfördes två pilotintervjuer. Studien visar att av de sju elitidrottande kvinnorna som deltog så har tre kvinnor personliga upplevelser av amenorré. Många av de resterande respondenterna hade upplevt amenorré hos någon närstående. De respondenter som själva varit drabbade hade under den aktuella sjukdomsperioden inte sökt hjälp. Vidare visar resultatet att informationen som kvinnliga elitidrottare får idag är otillräcklig eller i många fall obefintlig. Detta gäller som idrottskvinna men även som kvinna i samhället. Få respondenter upplevde att de fått information om amenorré utanför idrotten. Även informationen kring menstruation saknades inom idrotten och kunde också beskrivas som bristfällig i samhället. Respondenterna som deltog i studien hade många bra idéer och tankar om hur utveckling av informationsarbetet kunde se ut, både inom elitidrotten, ungdomsidrotten och i skolan.  Slutsatser som kan dras av studien är att relativt få av kvinnorna hade upplevelser av amenorré. Kvinnorna upplevde ett positivt samtalsklimat kring menstruation inom sina lag, vilket kan vara av stor vikt om man själv blir drabbad av amenorré. Informationen om amenorré inom elitidrotten ansågs bristfällig, vilket tidigare forskning bekräftar. Vidare belyser resultatet i studien hur arbetet kring informationsspridning skulle kunna se ut och hur respondenterna helst skulle motta informationen.

Syfte och frågeställning: Syftet med studien var att undersöka spelares uppfattning om deras ledares ledarskap inom SDT och framför allt om interpersonella beteenden, som är områden som ligger till grund för en behovsstödjande lärandemiljö och ett transformativt ledarskap och ifall deras uppfattning förändrades efter en intervention. De sex frågeställningar som var centrala för studien var: Kan en intervention inom transformativt ledarskap riktat mot tränare, förändra spelarnas uppfattning om deras tränares ledarskap inom 1) autonomistödjande (AS), 2) kompetensstödjande (KS), 3) tillhörighet (T), 4) autonomimotverkande (AM), 5) kompetensmotverkande (KM) och 6) tillhörighetmotverkande (TM)?  Metod: Metoden som vi använde oss av var en kvantitativ enkät samt ett utbildningstillfälle (intervention) med tränare. Trettioåtta utvalda ishockeyspelare som tillhör en homogen grupp fick delta i studien samt deras två tränare. Spelarna fick först svara på en enkät som hade 24 frågor där man skulle bedöma sina tränare inom behovsstödjande ledarskap. Enkäten berörde sex olika kategorier och dessa var 1) autonomistödjande, 2) kompetensstödjande, 3) tillhörighet, 4) autonomimotverkande, 5) kompetensmotverkande, 6) tillhörighetmotverkande. Sedan genomfördes en intervention i form av en utbildande workshop med deras tränare. Efter fyra veckor fick spelarna svara på samma enkät igen, för att se ifall interventionen hade gett någon effekt på spelarnas uppfattning om deras tränares ledarskap.  Resultat: Resultatet visade att efter en intervention med tränare så uppfattade spelarna en positiv förändring. I alla kategorierna så ökade man i medelvärde, dock var det icke statistiskt signifikant. Den som ökade mest i medelvärde mellan tillfälle ett (T1) och tillfälle två (T2) var kategorin tillhörighet som ökade från 5,18 till 5,59. Den kategorin som ökade minst var kompetensmotverkande som ökade från 4,89 till 5,1.  Slutsats: Slutsatsen som kan dras efter genomförd studie är att det finns ett värde i att genomföra utbildningar i behovsstödjande ledarskap och främja det transformativa ledarskapet. Vår studie påvisade ett icke statistiskt signifikant resultat, men höjt medelvärde i alla kategorier i frågeställningarna. Därav anser vi att vår studie är bidragande till forskningen, samt att interventioner inom behovsstödjande ledarskap, kan bidra till att förändra spelares uppfattning om deras tränares ledarskap baserat på tidigare teoretiska ramverk. / Aim: The purpose of this study was to investigate players' perception of their leaders' leadership in SDT and especially of interpersonal behaviors, which are areas that form the basis for a needs-supported learning environment and for transformative leadership and if their perception changed after an intervention. The six questions that were central to the study were: Can an intervention in transformative leadership aimed at coaches, change the players' perception of their coaches' leadership in 1) autonomy support (AS), 2) competence support (KS), 3) belonging (T), 4) autonomy thwarting (AM), 5) competence thwarting (KM), 6) belonging thwarting (TM)?  Method: The method we used was a questionnaire and an intervention with coaches. Thirty-eight selected ice hockey players belonging to a homogeneous group participated in the study as well as their two coaches. The players were first asked to answer a questionnaire that had 24 questions where they were asked to assess their coaches in need-supporting leadership. The survey concerned six different categories, and these were 1) autonomy supporting, 2) competence supporting, 3) belonging, 4) autonomy thwarting, 5) competence thwarting, 6) belonging thwarting. Then an intervention was carried out in the form of an educational workshop with their coach. After four weeks, the players were asked to answer the same questionnaire again, to see if the intervention had influenced the players' perception of their coach's leadership.   Results: The results showed that after the intervention with coaches, the players perceived a positive change. In all categories, the average increased, but it was not statistically significant. The one that increased the most in average between T1 and T2 was the category of belonging, which increased from 5.18 to 5.59. The category that increased the least was competence thwarting, which increased from 4.89 to 5.1.  Conclusion: The conclusion that can be drawn after the study is that there is a value in conducting training in needs-supporting leadership and promoting transformative leadership. Our study showed a non-statistically significant result, but an increased mean in all categories of the questions. Therefore, we believe that our study is contributing to the research, and that interventions in the field of supportive leadership can contribute to changing players' perception of their coaches' leadership based on previous theoretical frameworks.

Vid matchspel i lagidrott uppstår akut trötthet som drabbar muskelfunktionen hos deltagarna. Tidigare studier inom lagidrotter har visat skillnader mellan fysiska egenskaper och akut trötthet. Hur dessa skillnader visar sig hos bandyspelare är i dagsläget outforskat. Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka hur aerob förmåga och muskelstyrka påverkar akut trötthet efter avslutad bandymatch bland bandyspelare i åldern 16-19 år. För att besvara studiens syfte utarbetades följande frågeställningar; Vilka skillnader finns det i akut trötthet hos bandyspelare i åldern 16-19 år med hög fysisk kapacitet och låg fysisk kapacitet sett till aerob förmåga och muskelstyrka? Vilka samband finns det mellan akut trötthet och aerob förmåga samt muskelstyrka hos bandyspelare i åldern 16-19 år? Metod: 15 stycken bandyspelare i åldrarna 16–19 år hemmahörande i två olika bandyföreningar i Sverige deltog i studien. Syfte och frågeställningar besvarades genom mätningar av fysiska egenskaperna, aerob förmåga och muskelstyrka. Fysiska egenskaperna analyserades genom skillnader och samband till studiens trötthetsmarkörer, som innefattade CMJ, laktat, upplevt mående och muskeltrötthet. Dessa markörer användes för att studera den akuta trötthet som uppstod efter en simulerad bandymatch. Resultat: Studien visade inte på någon skillnad mellan hög och låg fysisk kapacitet på deltagarnas akuta trötthet. Studien fann inte heller något signifikant samband mellan akut trötthet och aerob förmåga samt muskelstyrka. Något som antyder att aerob förmåga och muskelstyrka inte påverkar akut trötthet hos bandyspelare i åldrarna 16-19 år efter avslutad bandymatch.

Idag livnär spelindustrin Sveriges största folkrörelse - idrotten som är en hälsofrämjande arena. Samtidigt har spel om pengar kommit att bli mer uppmärksammat under de senaste åren som ett växande individ- och samhällsproblem. Diskussionen kring fenomenet har varit föränderlig och förebyggande insatser har nu implementeras på nationell, regional och kommunal nivå. Trots denna implementering kan vi se att spelmarknaden bara ökar i förhållande till spelformer, omfattning och marknadsföring. Vi ser därmed spel om pengar som ett komplext fenomen där förhållandet mellan det gynnsamma och problematiska skapar två sidor av ett mynt. Syftet med studien var att undersöka attityden kring spel om pengar hos individer som utövar lagidrott i Värmland. Vidare var syftet att undersöka om fenomenets tvåfaldighet är något som påverkar individens attityd. Studien bygger på både en kvalitativ metod genom intervjuer med aktiva, tränare/ledning samt en representant från en regional utbildningsorganisation. Vidare kompletterades studien med en kvantitativ metod i form av en enkät riktad till aktiva lagidrottare. Resultatet visade att individens attityd påverkas av att spel om pengar är en normaliserad aktivitet och att det samtidigt finansierar föreningslivet. Attityden påverkas också av flertalet sociala faktorer, exempelvis hur laget förhåller sig till spel samt individens egna föreställning om att nå drömmar genom att spela om pengar.

Föreningsidrott är en stor del av många barns liv och idrottsledarna är en viktig del inom föreningsidrotten. Idrottsledare har betydelse för barns hälsa, såväl den fysiska som den psykiska och sociala hälsan. Det finns idag negativa hälsotrender hos barn när det gäller till exempel övervikt, stillasittande och psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ledare för barnidrottslag upplever att de kan påverka sina utövares hälsa. Studien syftar även till att söka förståelse för hur en ledare inom föreningsidrotten genom sitt bemötande och agerande kan skapa en hälsofrämjande miljö för barn. Detta kan i sin tur ligga till grund för det fortsatta hälsofrämjande arbetet inom idrottsrörelsen. Metoden som användes vid datainsamlingen var individuella kvalitativa intervjuer. Det genomfördes tio intervjuer med ledare i lagidrotter för barn i tio till tolvårsåldern. Resultatet av studien visade att idrottsledarna upplevde att de hade möjlighet att påverka barnens hälsa, såväl den fysiska som den psykiska och sociala hälsan. De områden som idrottsledarna upplevde som påverkningsbara var bland annat fysisk aktivitet, kost och sömn, delaktighet och inflytande, självförtroende och självkänsla, krav och stress, motivation, kommunikation och klimat. Det framkom även att idrottsledare bör föregå med gott exempel, vara ett socialt stöd samt se och bekräfta alla barn för att gynna barnens hälsa. Utifrån resultatets användbarhet i folkhälsopedagogiska sammanhang drogs slutsatsen att det krävs ökad förståelse för hur en idrottsledare har möjlighet att påverka barns hälsoutveckling för att stärka barnens hälsa och vända de negativa hälsotrenderna. / Organized sports are a main part of many children's lives and sport leaders are an important part of organized sports. Coachesare important for children's health,physical as well as mental and social health. Today, there are negative health trends amongchildren, for example, obesity, sedentaryand mental illness. The purpose of thisstudy was to examine how theleaders of children’s sports teams experience that they caninfluence their practitioner’shealth. The study also aims toseek an understanding of how a leader in organized sports through attitude and behavior can create a healthy environmentfor children. This may serve asthe basis for future healthpromotion within the sports movement. The method used for data collection wasindividual interviews. Teninterviews with leaders in teamsports for children of ten totwelve years old were conducted. Theresult of thestudy showed that sports leadersfelt that they had the possibility toinfluence children's health, physicalas well as mental and social health.The sports leaders experienced that theycould influence physical activity, diet and sleep,participation and empowerment, confidence and self esteem,demands and stress, motivation, communication and the atmosphere. The result also showed that sportsleaders should lead by example,be a social support and acknowledge all children to benefit children's health. Based on the result's usefulnessin public health context,the conclusion wasthat greater understanding of howsports leaders can influence children's health development to enhance children's health and reverse the negative health trends.

Det tillkommer ständigt nya medlemmar till idrottsföreningar. Det finns idag en avsaknad av en tydlig information kring hur en svensk lagidrottsförening fungerar och det ökar behovet av en informativ broschyr. Den här studien syftar till att undersöka hur stiliserade bilder på en framsida av en informerande broschyr kan utformas för att reflektera svensk lagidrott. För att besvara syftet skapades tre olika typer av inriktningar och två bilder i vardera inriktning. Studien visade att alla bilder kan kopplas till lagidrott när betraktaren känner till kontexten. Tydlighet, enkelhet, estetik samt vad och hur mycket bilden beskriver, är alla faktorer som påverkar respondenternas uppfattning. Människosilhuetter som klatschar händerna mot varandra är mest omtyckt och genererar flest kopplingar till idrott. Bilden baseras på ord som framgång, gemenskap, glädje och laganda och dessa beskrivningar relaterar till det önskvärda budskapet i kommunikationen. Studien visar att en bild är lättast att läsa av då elementen samspelar och skapar en helhet som betraktaren kan relatera till. Många faktorer påverkar dock om en bild upplevs lätt att läsa av. Det går därför inte att med säkerhet säga att någon av bilderna är lättare att läsa av än en annan. I den här studien framkommer det att färg kan både förtydliga, förstärka, förvirra, separera, sammanlänka och skapa nya associationer. Färg kan även attrahera och pedagogisera om det används rätt i sammanhanget.