I denna studie undersöker vi vilka samband som finns mellan lagidrott och temana, narkotika, välbefinnande, alkohol samt motivation. Data har samlats in från 78 respondenter i urvalsgruppen, pojkar i åldrarna 15–18 år aktiva inom lagidrott, samt jämförts med kontrollgruppen i samma ålder och könskategori från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN (Gripe & Thor, 2017) gällande temana alkohol och narkotika. Relevant tidigare forskning och teorin socialisation har nyttjats vid analys och diskussion kring resultatet i vår studie. Resultatet tyder på att det finns en mängd positiva effekter förknippade med lagidrott och att de motivationsfaktorer och orsaker respondenterna valt är kopplade till deras välbefinnande. Dessa positiva effekter och det ökade välbefinnande kan antas leda till ett lägre bruk av alkohol och narkotika då våra respondenter utmärker sig i att de ligger under genomsnittet i kontrollgruppen.

Background: What are mental methods, and what kind of utility do you have for using these techniques? Team player and individual athletes are different from the beginning by the way they do there sports, but is there similarities or is it only differences between them. These two sports that will be presented are track and field and basketball and there use of mental methods.Intention: Investigate whether there is any difference between the uses of mental techniques in an individual sport than a team sport?Method: To collect data, TOPS (Test of performance strategies) written by Thomas, Murphy & Hardy (1999) questionnaire form will be the basis for the questions. TOPS is a questionnaire with 10 mental techniques, this study will focus on three of them, goal setting, visualization and pep-talk. To secure that the answers would be as properly answered as possible, were paper questionnaire given personally to every participants.Result: Mental techniques are used by athletes in both team sports and individual sports; however, there is no significant difference between the two athlete groups. The results in this study showed that goalsetting were almost used the same amount between individual athletes and team players. It was however a bigger different between the use of pep-talk and visualization, where team players used more pep-talk while individual athletes were using more the visualization technique. During a comparison between the different sports, the results showed that basketball players in this study were using more pep-talk, while the track and field, and mostly the throwers were using more of visualization.Discussion: The results that have been acknowledge in this study shows that all three mental techniques are used by both individual and team players. My personal thoughts were that the results would give opposite results about visualization and pep-talk between team sports and individual sports. The reason behind these results might be because of that team players, and by that mostly basketball players, have more use of visualize a special technique situation, like throwing a ball, while an individual athlete, in this study track and field athletes, have more use of pep-talk both before and during a race, because they might need more motivational speech to finish the race.

Självreglerat lärande är en metakognitiv process som visat sig främja idrottares prestation och utveckling. En förutsättning för denna process är att idrottare känner motivation till att utvecklas inom sin idrott. Hur självreglerat lärande och motivation korrelerar samt eventuella skillnader mellan lagidrottare och individuella idrottare avseende självreglerat lärande och motivation är dock relativt outforskade områden. Således var syftet med föreliggande studie att undersöka detta närmare. I studien användes ett teoretiskt ramverk baserat på Self-Regulated Learning (SRL) samt Self Determination Theory (SDT) för att undersöka dessa områden hos 102 tävlingsaktiva idrottare mellan 18-30 år (M = 23,71, SD = 3,77) i deras träningsvardag. Data samlades in genom två elektroniska självskattningsformulär: The Behavioral Regulation in Sport Questionnare (BRSQ-24) och Self-Regulated Learning-TT (SRL-TT). Variansanalyser genomfördes för att undersöka eventuella skillnader avseende SRL och motivationsform mellan respektive grupp. Korrelationsanalyser genomfördes för att undersöka sambanden mellan SRL och motivationsform.  Resultaten visade att individuella idrottare skattade en signifikant högre användning av samtliga SRL-strategier än lagidrottare, medan grupperna inte skiljde sig signifikant gällande motivationsform. Vidare var sambandet mellan autonom motivation och samtliga SRL-faser signifikant positivt för hela urvalet. Resultaten kan förklaras av att det inom individuella idrotter är mer naturligt att använda självreglerat lärande samt att idrottares motivationsform och i vilken utsträckning de använder sig av SRL-strategier korrelerar. Framtida forskning kan med fördel undersöka på vilket sätt idrottares motivationsform och SRL påverkar varandra.

Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser lagmedlemmar inom ett manligt ishockeylag har kring sammanhållning, samt vilka faktorer som upplevs vara betydande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning. Syftet med studien var även att få en fördjupad kunskap kring hur lagets upplevda sammanhållning påverkar den idrottsliga prestationen. Studiens teoretiska ramverk baseras på en begreppsmodell över lagsammanhållning i idrottslag, vilket är en modell som förklarar social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning samt de två huvudgrupperna; gruppintegration och individens attraktion till gruppen. För att undersöka studiens syfte så använde sig författarna till denna studie av semistrukturerade intervjuer som metod. Åtta personer deltog i studien och intervjuades utifrån en intervjuguide vilken var inspirerad av mätinstrumentet Group Environment Questionnaire. Studiens deltagare var mellan 20-28 år. Det insamlade materialet analyserades utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar att manliga idrottare upplever sammanhållning som en central del av ett idrottslag och anser att det finns ett samband mellan lagsammanhållning och prestation. Undersökningsdeltagarna uppmärksammade främst social sammanhållning som en framgångsrik faktor kopplat till prestation. Slutsatsen är att sammanhållning som helhet är en central faktor för ett fungerande och framgångsrikt idrottslag. / The purpose of the study was to investigate what experiences team members within a male ice hockey team have about cohesion, as well as what factors are perceived to be important for social cohesion and task-oriented cohesion. The purpose of the study was also to gain an indepth knowledge of how the team's perceived cohesion affects athletic performance. The study's theoretical framework is based on a conceptual model of team cohesion in sports teams, which is a model that explains social and task-oriented team cohesion as well as the two main groups; group integration and the individual's attraction to the group. To investigate the purpose of the study, the authors of this study used semi-structured interviews as a method. Eight people participated in the study and were interviewed through an interview guide which was inspired by the measuring instrument Group Environment Questionnaire. The participants of the study were between 20-28 years old. The collected material was analyzed through a thematic analysis. The results of the study show that male athletes experience cohesion as a central part of a sports team and believe that there is a connection between team cohesion and performance. The participants of the study paid particular attention to social cohesion as a successful factor linked to performance. The conclusion is that cohesion as a whole is a central factor for a functioning and successful sports team.

Svenska ishockeyförbundet vill ha en bred verksamhet och vill se att spelare fortsätter aktivt högt upp i åldrarna. Även Gästriklands ishockeyförbund strävar efter att skapa en bra verksamhet där en bred andel av spelarna får samma möjligheter. Trots det har de ett stort bortfall av spelare i lagen mellan U10-J20. Syftet är att belysa hur ishockeyspelare i Gästrikland födda 2003 upplever vilka faktorer som gör att man fortsätter eller slutar att spela ishockey. Frågeställningar som undersöktes var, vilka faktorer påverkar spelare att fortsätta spela ishockey, vilka faktorer kan påverka att spelare vill sluta spela ishockey, på vilket sätt anser spelarna att Gästrikemodellen påverkar om man fortsätter eller slutar spela ishockey. Vi valde en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervju utifrån en intervjuguide. Det genomfördes sju intervjuer där urvalet var unga män som spelar ishockey i Gästrikland. Resultaten visar att de aspekter som respondenterna ser som viktiga för fortsatt idrottande var glädje, gemenskap, delaktighet, bra ledarskap, god prestation, att få tävla samt att få speltid i matcher. Enligt respondenternas upplevelse verkar det finnas flera anledningar till vad som fått individer att sluta spela ishockey. De faktorer vi har funnit är att inte vara en del av gemenskapen, dåligt ledarskap, att inte prestera, att inte bli utvald, att få lite speltid, samt andra fritidsaktiviteter som konkurrerar ut ishockeyn. Vår slutsats är att respondenterna som fortsätter att idrotta finner en meningsfullhet i idrotten där de funnit en tillhörighet och identitet.

No description available.

<p><strong>Aim:</strong> Team spirit is a concept often used in both managerial literature and in other contexts where the efficiency of a group is discussed. Despite the fact that team spirit is used as a selling point for courses, books and seminars, no unambiguous definition of the term is available. The purpose of this thesis is to clarify what team spirit means to individuals within companies and team sports.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> The thesis has been carried out using studies of available literature, which has been compiled into a conceivable model of what team spirit may imply. From this model a poll has been made, and handed out to individuals within companies as well as team sports. After having compiled the 37 replies, correlating answers has been sought after within each group of respondents.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> The result shows us that there are varying opinions of what team spirit is, and generally accepted definitions of closely related ideas like cohesion and group development has to the respondents not been able to form a satisfying description of what team spirit means. Team spirit is therefore a concept being defined by each individual for themselves. Combined with peoples desire for team spirit, this constitutes an opportunity to use the term as a linguistic strategy in order to reach own goals.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>Future research should in order to discern any connections between individuals’ opinions of team spirit, and their environment, consist of qualitative interviews. An increased field of research might comprise the questions how team spirit is achieved, what effects it has, and how a leader influences it.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The thesis points out that team spirit is a concept not easily defined, which also can be used in several different ways. Anyone working with the making of team spirit, or discussing team spirit, draws benefit of shaping their own conscious perspective of the concept. In this respect, this thesis constitutes a helpful contribution.</p> / <p><strong>Syfte:</strong> Laganda är ett begrepp som används flitigt inom både managementlitteratur och i andra sammanhang där gruppers effektivitet diskuteras. Trots att laganda används som säljargument för kurser, böcker och föreläsningar finns ingen entydig definition på termen. Studiens syfte är att söka klargöra vad laganda innebär för olika individer inom företag och lagidrott.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Studien har utförts genom att befintlig litteratur studerats och sammanställts till en möjlig modell över vad laganda kan innebära. Utifrån den utgångsfiguren har en enkät formats och delats ut till individer inom såväl företag som lagidrott. Efter att ha sammanställt de 37 enkätsvar som inkommit har studien sökt finna korrelerande svar inom respondentgrupperna.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Resultatet visar att det råder mycket skiftande meningar om vad laganda är, och vedertagna definitioner av närliggande begrepp som exempelvis sammanhållning och grupputveckling har inte för respondenterna kunnat sägas bilda en tillfredsställande beskrivning av laganda. Laganda är således en term som varje individ definierar för sig själv. I kombination till människors begär efter laganda utgör detta en möjlighet att utnyttja begreppet laganda som språkstrategi för att nå egna syften.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Fortsatt forskning bör för att kunna urskilja samband mellan individers uppfattning om laganda och deras miljö utgöras av kvalitativa intervjuer. Ett utökat forskningsområde kan utgöras av frågeställningarna hur laganda åstadkoms, vilka effekter den har samt ledares påverkan av laganda.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Uppsatsen pekar på att laganda är ett svårdefinierat begrepp som kan användas på olika sätt. Alla som arbetar med att skapa laganda eller diskuterar laganda har nytta av att för sig själv skapa ett medvetet perspektiv på begreppet. Härvid utgör uppsatsen ett användbart bidrag.</p>

Aim: Team spirit is a concept often used in both managerial literature and in other contexts where the efficiency of a group is discussed. Despite the fact that team spirit is used as a selling point for courses, books and seminars, no unambiguous definition of the term is available. The purpose of this thesis is to clarify what team spirit means to individuals within companies and team sports.   Method: The thesis has been carried out using studies of available literature, which has been compiled into a conceivable model of what team spirit may imply. From this model a poll has been made, and handed out to individuals within companies as well as team sports. After having compiled the 37 replies, correlating answers has been sought after within each group of respondents.   Result &amp; Conclusions: The result shows us that there are varying opinions of what team spirit is, and generally accepted definitions of closely related ideas like cohesion and group development has to the respondents not been able to form a satisfying description of what team spirit means. Team spirit is therefore a concept being defined by each individual for themselves. Combined with peoples desire for team spirit, this constitutes an opportunity to use the term as a linguistic strategy in order to reach own goals.   Suggestions for future research: Future research should in order to discern any connections between individuals’ opinions of team spirit, and their environment, consist of qualitative interviews. An increased field of research might comprise the questions how team spirit is achieved, what effects it has, and how a leader influences it.   Contribution of the thesis: The thesis points out that team spirit is a concept not easily defined, which also can be used in several different ways. Anyone working with the making of team spirit, or discussing team spirit, draws benefit of shaping their own conscious perspective of the concept. In this respect, this thesis constitutes a helpful contribution. / Syfte: Laganda är ett begrepp som används flitigt inom både managementlitteratur och i andra sammanhang där gruppers effektivitet diskuteras. Trots att laganda används som säljargument för kurser, böcker och föreläsningar finns ingen entydig definition på termen. Studiens syfte är att söka klargöra vad laganda innebär för olika individer inom företag och lagidrott.   Metod: Studien har utförts genom att befintlig litteratur studerats och sammanställts till en möjlig modell över vad laganda kan innebära. Utifrån den utgångsfiguren har en enkät formats och delats ut till individer inom såväl företag som lagidrott. Efter att ha sammanställt de 37 enkätsvar som inkommit har studien sökt finna korrelerande svar inom respondentgrupperna.   Resultat &amp; slutsats: Resultatet visar att det råder mycket skiftande meningar om vad laganda är, och vedertagna definitioner av närliggande begrepp som exempelvis sammanhållning och grupputveckling har inte för respondenterna kunnat sägas bilda en tillfredsställande beskrivning av laganda. Laganda är således en term som varje individ definierar för sig själv. I kombination till människors begär efter laganda utgör detta en möjlighet att utnyttja begreppet laganda som språkstrategi för att nå egna syften.   Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning bör för att kunna urskilja samband mellan individers uppfattning om laganda och deras miljö utgöras av kvalitativa intervjuer. Ett utökat forskningsområde kan utgöras av frågeställningarna hur laganda åstadkoms, vilka effekter den har samt ledares påverkan av laganda.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen pekar på att laganda är ett svårdefinierat begrepp som kan användas på olika sätt. Alla som arbetar med att skapa laganda eller diskuterar laganda har nytta av att för sig själv skapa ett medvetet perspektiv på begreppet. Härvid utgör uppsatsen ett användbart bidrag.

Relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ är en viktig faktor för idrottsrelaterad framgång. Många forskare framhäver dess vikt och menar att det ibland är den mest avgörande faktorn. Vidare är det bevisat att engagemang är viktigt för individens idrottsrelaterade prestationer. Syftet med undersökningen är därför att undersöka huruvida relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ har ett samband med individens engagemang och om det föreligger skillnader mellan lagidrott och individidrott. Kvantitativ datainsamlingsmetod användes och undersökningen gjordes på 108 stycken (79 pojkar och 29 flickor) unga tävlingsidrottare i åldern 15-18 år. Undersökningen är en tvärsnittsstudie med frågeformulär baserat på tidigare forskning. Analysen gjordes med korrelationsanalys, både för totala gruppen av respondenter och på de olika idrottstyperna individuell idrott (n=55) och lagidrott (n=53) samt genom en multipel regressionsanalys. Resultatet visade på ett positivt, medelstarkt samband där en förändring i engagemang kan förklaras av en förändring i relation till 20 procent. De starkast korrelerade faktorerna visade sig vara complementarity för relation och för engagemang visade undervariablerna framåtanda och hängivenhet starkast samband med relationen. Slutsatserna visade att det finns ett samband mellan relation och engagemang. Inga betydliga skillnader i total relation fanns i jämförelsen mellan individidrott och lagidrott, dock visade det sig att olika variabler korrelerar starkast beroende på idrottstyp. För lagidrott har självförtroende och för individidrott har hängivenhet starkast samband med total relation. Nivå har även betydelse för individens engagemang, högre nivå visade ett samband med högre engagemang. / The relation between a coach and an active athlete is, as many researchers postulated, a very important factor for success in sports. Sometimes even accentuated as the most important and crucial element. Researchers have earlier proven that engagement also is very important for the individual athletes‟ prosperity. The aim of this study is therefore to investigate the relationship and its influence to the individual athletes‟ engagement and if differences between team-sports and individual sports exists. 108 young Swedish competitive athletes (79 males and 29 females) in ages between 15-18 years were examined trough a quantitative cross-sectional study. The questionnaires used is based on earlier studies and developed by other recognized researchers. Analyze is based on correlation analysis, both as the whole group of respondents as one unit and the types of sports differentiated such as individual (n=55) and team (n=53) plus multiple regression analysis. Results revealed a positive medium strong relation with an explanation in change for engagement is explained by a change in relation to a value slightly overbearing twenty percent. The factors that incline to be, at total, strongest correlated to relation are vigor and dedication and the most important subcategory in relation appeared to be complementarity. The conclusion in this study is that coach-athlete relationship is related to engagement. No considerable differences arose for total relation in comparison between individual sports and team-sports. However, results revealed that different variables in engagement are implicated differently based on type of sport. For athletes active in team-sports is self-confidence and for individual athletes is dedication the most implicated variable. Levels of competition also showed to be related to engagement, higher level were related to engagement.

Sedan år 2007 har regeringen avsatt 500 miljoner kronor årligen, i ett projekt som kallas för ”Idrottslyftet”, för att under fem år satsa på barn- och ungdomsidrotten. Trots detta verkar det som att fler unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott.  Syftet med studien var att undersöka varför flickor i åldern 13 till 16 år slutar att idrotta inom organiserad lagidrott. Fokusgrupper valdes som metod, och 13 fokusgruppsintervjuer (n=118) genomfördes i tre kommuner i nordöstra Skåne. Två intervjuer valdes ut för en djupare analys och transkribering, resterande elva analyserade enbart det material som svarade på syftet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det var flera olika faktorer som påverkade flickornas val till att sluta idrotta inom organiserad lagidrott. Faktorerna var: familj och vänner och föreningsidrotten. Skolidrotten pekades också ut som en negativ faktor. Diskussionen kopplar resultatet till två hälsoperspektiv; patogenes och salutogenes. Resultatet relaterat till patogenes diskuterar faktorerna kring varför unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott, samt flickornas syn på hur skolorna bedriver sin idrottsundervisning. Vidare diskuteras resultatets salutogena anknytning kring hur idrottsföreningar och skolidrotten kan arbeta för att minska på avhoppen inom idrottsföreningarna och få fler flickor att bli aktiva på fritiden och fortsätta att vara aktiva i framtiden. Konklusionerna var att idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsidrott borde bedriva en förening grundad på Idrotten vill (som handlar om idrottens idé. Idrottsföreningar och Riksidrottsförbundet har tillsammans skapat riktlinjer för idrottens utformning i svenska förbund och föreningar) och föreningsfostran, men samtidigt beröra tävlingsfostran. En idrottsförening som kan balansera dessa tre faktorer kommer att ha goda förutsättningar att nå framgång på olika sätt. Skolor borde se över innehållet i idrottsundervisningen, göra den mer variationsrik och stimulerande för eleverna. Även samhället och föräldrar borde tillsammans arbeta för att barn och ungdomar ska få en positivare attityd gentemot idrott. / Since 2007 the Swedish government has allocated 500 millions SEK per annum, for a project named “Idrottslyftet”, the aim is to enhance the child and youth sport within five years. Despite this, it seems that more young girls choose to stop participating in organized sport clubs. The aim with this study was to find out why girls stop participating in organized sport clubs. The method that was used was focus groups, and 13 focus groups interviews (n=118) was performed in northeast Skåne. Qualitative content analysis was used as the analysis method. The result showed that there were several factors that influenced the girls to stop participating in organized sport clubs. The factors were friends and family and sport clubs. The physical education was also pointed out as a negative factor. The discussion was divided into two health perspectives; pathogenesis and salutogenesis. In pathogenesis the focus was to find out why young girls choose to dropout of organized sport clubs, and the interviewees perspective on the physical education curriculum. In salutogenesis, the discussion focus on, how sport clubs and physical education in schools can prevent dropouts and pursue more physical activity by young females in their spare time and in their future. The conclusions were that sport clubs that perform child and youth sports should perform their activities conforming with the Swedish Idrotten vill ideology and club education, but also a touch of competition education. A sport club that can balance these three factors will probably reach success in different ways. Schools should oversee the curriculum in physical education and make it more variable and stimulating for the students. But also the society and the families should cooperate to pursue a better and more positive attitude towards physical activity among young people.