With the increase in the growth of the e-commerce sector since the past decade, the pressure has been progressively more applied to the operations and supply chain. As the pandemic has pushed the companies to provide services at the customer doorstep due to the difficulties in accessing services from brick-and-mortar stores, the logistical operation of the companies is continuously put under pressure. Though the performance aspect of the supply chain operations is achieved as per company’s objectives, the sustainability part is always overlooked. For any logistics provider, the last mile is considered as one of the main deterrents in their supply chain operations. Some of the main factors include performance of the distribution process, delivery time window, level of service, congestion in the urban area, etc. The above and some other factors make it extremely difficult for the logistics provider to be sustainable in their operations.  There is a growing interest among the logistics provider to use electric vehicles in urban logistics. In particular, light electric vehicles are considered to be a valid alternate for fossil fuel powered sprinters or vans. The purpose of the study is to identify the logistical, technological and infrastructural challenges associated with implementing electric vehicles with refrigeration system in delivering e-groceries in cities. The thesis follows the methodology of collecting data from developed electric vehicle and analysing the data to identify the feasibility of implementing electromobility in last mile delivery. In order to identify the commercial application of electromobility, the collected data is applied in the developed simulation model. The scenario-based analysis has been used in the data collection and in simulation modelling experimentation. The scenario analysis has been used to have an in-depth understanding of all the possible outcomes. The results from the test observations provided data for further studies while the results from simulation modeling presented evidence for the effective application of electric vehicles in delivering e-groceries in last-mile. The comparison of electric vehicle (EV) with fossil fuel powered vehicle provided the strong performance of EV’s in terms of environmental, operational, and socio-economic aspects. The thesis provides new knowledge in the area of electromobility in last-mile research and also proposes potential future work which will be assisting the forthcoming research in advancing the boundary of the research topic. / Med den ökade tillväxten inom e-handelssektorn sedan det senaste decenniet har trycket successivt applicerats mer på verksamheten och leveranskedjan. Eftersom pandemin har drivit företagen att tillhandahålla tjänster utanför kunddörren på grund av svårigheterna att få tillgång till tjänster från tegelbutiker, sätts företagens logistiska drift kontinuerligt under press. Även om prestandaaspekten av leveranskedjans verksamhet uppnås enligt företagetsmål, förbises alltid hållbarhetsdelen. För alla logistikleverantörer betraktas den sista milen som en av de främsta avskräckningarna i deras leveranskedja. Några av huvudfaktorerna inkluderar distributionsprocessens prestanda, leveranstidsfönster, servicenivå, trängsel i tätorten etc. Ovanstående och några andra faktorer gör det extremt svårt för logistikleverantören att vara hållbar i sin verksamhet.  Det finns ett växande intresse bland logistikleverantören att använda elfordon i stadslogistik. I synnerhet anses lätta elfordon vara ett giltigt alternativ för sprinter eller skåpbilar som drivs med fossila bränslen. Syftet med studien är att identifiera de logistiska, tekniska och infrastrukturella utmaningarna i samband med att implementera elfordon med kylsystem för att leverera e-livsmedel i städer. Avhandlingen följer metodiken för att samla in data från utvecklade elfordon och analysera data för att identifiera genomförbarheten av att implementera elektromobilitet i sista mils leverans. För att identifiera den kommersiella tillämpningen av elektromobilitet, tillämpas den insamlade informationen i den utvecklade simuleringsmodellen. Den scenariobaserade analysen har använts i datainsamlingen och i simuleringsmodellexperiment. Scenarioanalysen har använts för att få en fördjupad förståelse av alla möjliga utfall. Resultaten från testobservationerna gav data för ytterligare studier medan resultaten från simuleringsmodellering presenterade bevis för den effektiva tillämpningen av elfordon för att leverera e-livsmedel på sista milen. Jämförelsen av elfordon (EV) med fossilbränsledrivna fordon gav elbilarnas starka prestanda när det gäller miljömässiga, driftsmässiga och socioekonomiska aspekter. Avhandlingen ger ny kunskap inom området elektromobilitet inom forskning på sista milen och föreslår även potentiellt framtida arbete som kommer att hjälpa den kommande forskningen att flytta fram gränsen förforskningsämnet.

This dissertation describes the manner by which a multinational corporation (MNC) enacts a market-based logic with a locally embedded partner in a complex and unfamiliar operating setting to fulfil both business and social objectives. It examines a hybrid partnership between BP, an MNC, and SSP, a rural Indian non-governmental organisation (NGO). Together, the organisations trained rural women, who were affiliated with SSP, as agents to distribute and sell BP’s ‘smokeless’ cookstoves and fuel pellets to households who cook on smoky firewood stoves. The research draws on two theories—neo-institutional organizational theory and real markets theory—to examine the process by which logics are aligned across partners and projected and translated into the rural Indian exchange setting. It constructs a four-actor model (MNC, NGO, agent, customer) to explore the exchange relationships between the actors at the meso- and micro-levels. At the meso-level, it explains how the MNC and NGO’s non-aligned logics, asymmetric power dynamics, and lack of mutual trust contribute to the venture’s failure. In addition, the NGO was so determined to succeed as a professional, market-driven, channel partner that it shed part of its identity as a civil advocacy organisation and adopted mainstream commercial practices that were not sensitive to the needs of its local stakeholders. At the micro-level, the partners did not come to a common understanding with the agents regarding the cultural challenges they faced marketing the stove. Moreover, the marketing strategy glossed over the multi-layered social relationships and culinary, behavioural, and religious practices that needed to be translated for the technology to meet the needs of consumers. Using gritty ethnographic data, the dissertation highlights a challenge that large, foreign companies face when entering ‘Base of the Pyramid’ markets, namely the inconsistency between the MNC’s market logic and the wider associational logics that motivate village agents and customers.

The use of autonomous agents is an ever-growing possibility in our day-to-day life and, in some cases, already a reality. One future use might be autonomous robots performing last mile deliveries, a service the company HUGO delivery is currently developing. The goal of developing their autonomous delivery robot HUGO is to reduce the emissions from deliveries in the last mile by replacing delivery trucks with emission free autonomous robots. However, this new way of receiving deliveries introduces new design challenges since most people have little to no prior experience of interacting with autonomous agents. The user interface is therefore of great importance in making the user understand and be able to interact comfortably with the autonomous agent, thus also a key aspect in reaching user adoption. This thesis work examines how an interface for an autonomous food delivery service, such as the HUGO delivery, could be designed by applying a Human-Centered Artificial intelligence and Activity Centered Design focus in the design process, resulting in a design proposal for a web app. The conclusion of the thesis includes identification of the six essential interactions present in an autonomous food delivery service, as well as how HCAI and which of its guidelines can be applied when designing an interface for the interaction with an autonomous delivery robot.

The understanding of what motivates a customer to pay more for a product or service has al-ways been a fundamental question in business. To the end of answering this question, revenue management is a business practice that revolves around using analytics to predict consumer behavior and willingness-to-pay. It has been a common practice within the commercial airline and hospitality industries for over 30 years, allowing adopters to reach their service capacity with increased profit margins. In this thesis, we investigated the possibility to apply revenue management to the last mile delivery industry, an industry that provides the service of delivering goods from e-commerce companies to the consumer’s front door. To achieve this objective, a revenue management framework was conceived, detailing the interaction between the customer and a dynamic pricing model. The model itself was a product of a machine learning model, intended to segment the customers and predict the willingness-to-pay of each customer segment. The performance of this model was tested through a quantitative study on synthetic buyers, subject to parameters that influence their willingness-to-pay. It was observed that the model was able to distinguish between different types of customers, yielding a pricing policy that increased profits by 7.5% in comparison to fixed price policies. It was concluded that several factors may impact the customer’s willingness-to-pay within the last mile delivery industry. Amongst these, the convenience that the service provides and the disparity between the price of the product and the price of the service were the most notable. However, the magnitude of considering these parameters was never determined. Finally, em-ploying dynamic pricing has the potential to increase the availability of the service, enabling a wider audience to afford the service. / Vad som motiverar en kund att betala mer för en tjänst eller en produkt har länge varit ett centralt koncept inom affärslivet. Intäktsoptimering är en affärspraxis som strävar efter att besvara den frågan, genom att med analytiska verktyg mäta och förutse betalningsviljan hos kunden. Intäktsoptimering har länge varit framträdande inom flyg- och hotellbranschen, där företag som anammat strategin har möjlighets att öka försäljningsvinsten. I detta examensarbete undersöker vi möjligheten att applicera intäktsoptimering på sista milen industrin, en industri som leverar köpta produkten hem till kunden. För att uppnå detta har vi tagit fram ett ramverk för informationsflöden inom intäktsoptimering som beskriver hur kunder interagerar med en dynamisk prissättningsmodell. Denna prissättningsmodell framställs genom maskininlärning med avsikt att segmentera kundbasen, för att sedan förutse betalningsviljan hos varje kundsegment. Modellens prestanda mättes genom en kvantitativ studie på syntetiska kunder som beskrivs av parametrar som påverkar betalningsviljan. Studien påvisade att modellen kunde skilja på betalningsviljan hos olika kunder och resulterade i en genomsnittlig vinstökning på 7.5% i jämförelse med statiska prissättningsmodeller. Det finns mänga olika faktorer som spelar in på kundens betalningsvilja inom sista milen industrin. Bekvämlighet och skillnader i priset på produkten som levereras och tjänsten att leverera produkten är två anmärkningsvärda faktorer. Hur stor inverkan faktorerna som beskrivs i detta examensarbete, har på betalningsviljan, förblev obesvarat. Slutligen uppmärksammades möjligheten att, med hjälp av dynamisk prissättning, öka tillgängligheten av tjänsten då flera kunder kan ha råd med en prissättning som överväger deras betalningsvilja.

Electrification of isolated rural areas in developing countries is a key action for the total eradication of energy poverty. A growing number of authors argue that this electrification should be done with distributed energy systems that combine different renewable energy sources, rather than trying to reach these communities with grid extensions. This is evidenced by numerous projects that have been carried out over the last years in different developing countries with different needs, climatic conditions and resources. These projects have very scarce resources and therefore need to be optimised. To do so, it would be very important to standardise their design, but this is very difficult as there are many variables involved. One of the most common design decisions that remains to be standardised is the question: What is the best way to bring the electricity supply to all the houses in the rural area being electrified? This Master Thesis has worked on solving this question by developing a prefeasibility tool which includes a mathematical model of the energy dispatch which minimizes the OPEX, a function which calculates the CAPEX and a final function which obtains the LCOE of the system by using the outputs of the forementioned model and tool. The tool has been implemented into the programming language Julia. Some of the parameters that need to be input to the model are the number of households, geographical distances between households, types of cables, transformers, generation technologies installed powers, among others. Besides, once the tool has been developed a series of tryouts and analysis have been carried out to confirm the robustness of the tool as well as to learn more about the behaviour of the costs structure. By carrying out the analysis of the results, the tool has successfully proven its validity. Moreover, a sensitivity analysis has been carried out to answer questions like which is the cheapest option, keeping a household isolated from the clusters or creating a stand-alone system for it? To sum up, as it has been said, this thesis has tried to answer the question settled previously with the aim of creating a useful and standard tool that could help other similar projects in their decision-making processes. / Elektrifiering av isolerade landsbygdsområden i utvecklingsländer är en nyckelåtgärd för att totalt utrota energifattigdomen. Ett växande antal författare hävdar att denna elektrifiering bör göras med distribuerade energisystem som kombinerar olika förnybara energikällor, snarare än att försöka nå dessa samhällen med nätutbyggnader. Det vittnar om ett flertal projekt som har genomförts under de senaste åren i olika utvecklingsländer med olika behov, klimatförhållanden och resurser. Dessa projekt har mycket knappa resurser och behöver därför optimeras. För att göra det skulle det vara mycket viktigt att standardisera deras design, men detta är mycket svårt eftersom det finns många variabler inblandade. Ett av de vanligaste designbesluten som återstår att standardisera är frågan: Vad är det bästa sättet att få elförsörjningen till alla hus på landsbygden som elektrifieras? Denna masteruppsats har arbetat med att lösa denna fråga genom att utveckla ett prefeasibility-verktyg som inkluderar en matematisk modell av energisändningen som minimerar OPEX, en funktion som beräknar CAPEX och en slutlig funktion som erhåller LCOE för systemet genom att använda utdata från den tidigare nämnda modellen och verktyget. Verktyget har implementerats i programmeringsspråket Julia. Några av parametrarna som behöver matas in i modellen är bland annat antalet hushåll, geografiska avstånd mellan hushållen, typer av kablar, transformatorer, genereringsteknik installerad kraft. När verktyget har utvecklats har dessutom en serie tester och analyser genomförts för att bekräfta verktygets robusthet samt för att lära sig mer om hur kostnadsstrukturen fungerar. Genom att genomföra analysen av resultaten har verktyget framgångsrikt bevisat sin giltighet. Dessutom har en känslighetsanalys genomförts för att svara på frågor som vilket år det billigaste alternativet, hålla ett hushåll isolerat från klustren eller skapa ett fristående system för det? Sammanfattningsvis, som det har sagts, har denna avhandling försökt besvara den tidigare ställda frågan i syfte att skapa ett användbart och standardverktyg som skulle kunna hjälpa andra liknande projekt i deras beslutsprocesser.

Elektrifizierte Lastenfahrräder werden als ein Lösungsansatz für die wachsenden Herausforderungen des städtischen Wirtschaftsverkehrs gesehen. Fokus dieser Arbeit ist eine Abschätzung des Einsatzpotenzials dieses Fahrzeugkonzepts unter Betrachtung von konzeptionellen, verkehrlichen und wirtschaftlichen Aspekten. Als kumulative Dissertation enthält sie fünf Fachartikel, gruppiert zu drei Forschungsbeiträgen. Im ersten Forschungsbeitrag wird erörtert, wie erfolgversprechend das E-Lastenrad, eine Neuauflage des alten Konzepts Lastenfahrrad, in einem Markt mit ersten Anwendern (Kurierdienstleistung) ist. Die Auftragsstruktur im Stadtkuriergeschäft bietet ein substanzielles Marktpotenzial für E-Lastenräder, allerdings erschwert die Positionierung zwischen zwei etablierten Modi (Pkw und Fahrrad) den Markteintritt. Der zweite Teil der Analyse weitet den Blick auf alle Branchen und bietet eine strukturierte Beschreibung der verschiedenartigen Einflussfaktoren (Treiber und Hemmnisse), die auf die Lastenradnutzung im städtischen Wirtschaftsverkehr wirken. Als relevante Entscheidungskriterien konnten identifiziert werden: fahrzeugseitige Aspekte, Strukturen und Prozesse des adoptierenden Unternehmens, Einstellungen der Entscheider*innen, weiche Faktoren sowie regulative und räumliche Rahmenbedingungen. Der dritte Beitrag thematisiert die operative Eignung des E-Lastenrads, indem seine Fahrtzeiten einem Pkw gegenübergestellt werden. Bei Strecken bis zu 3 km sind beide Modi nahezu gleich schnell. Die Hälfte aller Fahrten bis 20 km Distanz würde bei einem Wechsel vom Pkw zum Lastenrad höchstens 2–10 min länger dauern (ohne Berücksichtigung der Parksuchzeit). Bereits kleine Änderungen an den Verkehrsbedingungen könnten noch bestehende Vorteile des Pkw spürbar verringern. Insgesamt erweitert die Arbeit maßgeblich das Wissen zu einem „neuen alten“ Fahrzeugkonzept, dem ein Potenzial zur Auflösung von bislang auf das Automobil hin ausgerichteten Systemen beigemessen wird. / Shifting trips to electric cargo bikes is one possible solution to deal with the growing challenges of urban commercial transport. This thesis combines conceptual, transport-related, and economic aspects as a foundation to assess the feasibility of this vehicle concept for freight and service trips. It contains five scientific papers, which provide three research contributions. The first contribution identifies the potentials of electric cargo bikes among first users (i.e., courier logistics services). Electric cargo bikes are an updated and re-envisioned version of freight bicycles. The features of point-to-point courier logistics assignments offer a substantial market opportunity for electric cargo bikes. However, being positioned between two established modes (i.e., car and bicycle) handicaps the market entry of cargo bikes. For the second contribution, the scope was widened to include all business sectors. A structured description is presented of the various determinants (i.e., drivers and barriers) affecting commercial cargo bike use. Among these were vehicle-specific factors, structures and practices of the company, attitudes of decision-makers, soft factors, regulatory frameworks, and spatial conditions. The third contribution explores the travel time differences between electric cargo bikes and cars for commercial trips. For trip distances of up to 3 kilometers, the travel times of both modes largely overlap. Half of all trips up to 20 kilometers would take only a maximum of 2 to 10 minutes longer by electric cargo bike (excluding the additional time for finding a parking spot). Small modifications in traffic could have considerable effects in reducing the current travel time advantages of cars. Consequently, this dissertation contributes towards the state-of-research by expanding the scientific knowledge of a type of vehicle that has the potential to disrupt car-dependent transportation systems.