This study started with my interest in drama pedagogy practices. The aim is to investigate the teacher's conceptions of children's play and learning activities in drama pedagogy practices. Basically drama pedagogy means children and teachers creating play worlds together, usually based on various literary works, where they portray and play. Previous research shows that drama pedagogy as a method can enrich and develop children's play. Also, drama can be important for children's linguistic, social and aesthetic development. In this study, overall three interviews and two observations at different occasions was carried out. By using a phenomenographic approach, similarities and differences in teacher's conceptions were revealed. This resulted in three different categories of description; influence, emotion and togetherness in play and learning. The categories of description show that in preschool teacher's conceptions of play and learning their awareness is directed at how they base their plannning in preschool's curriculm. At the same time they have children's interests as guidelines, and let their questions and plays take a great place in the outcome of the activities. Another assumption is that emotion became prominent in the conceptions, both in the preschool teachers' own relationships to playing and portraying, but also in playing and designing with the children. / Den här studien startade i min förundran över gestaltande lekpedagogiskt arbetssätt. Studiens syfte är att undersöka pedagogers uppfattningar av barns lek och lärande i verksamheter där de arbetar med gestaltande lekpedagogik. Ett gestaltande lekpedagogiskt arbetssätt innebär sammanfattningsvis att barn och pedagoger skapar lekvärldar tillsammans, oftast utifrån litteratur, där de gestaltar och leker. Tidigare forskning visar att arbetssättet kan berika och utveckla barns lek. Dramat visas även ha betydelse för barns språkliga, sociala och estetiska utveckling. I den här studien utfördes totalt tre intervjuer och observationer vid två olika tillfällen. Utifrån en fenomenografisk ansats undersöktes likheter och olikheter i pedagogernas uppfattningar. Detta resulterade i tre olika beskrivningskategorier som var framträdande i producerad data; inflytande-, emotioner- och helhet i lek och lärande. Det beskrivningskategorierna visar är att i pedagogernas uppfattningar om lek och lärande uppmärksammas hur pedagogen tar grund i förskolans läroplan då de planerar. Samtidigt låter de barns intressen, frågor och lek vara med och styra mycket i verksamhetens utformning. En annan utgångspunkt i uppfattningarna är att pedagogernas uppmärksamhet riktas mot emotioner. Både i pedagogens eget förhållande till lek och gestaltning, men också i lek och gestaltning med barnen.

Den här uppsatsen handlar om de sovjetiska psykologerna Vygotskij och Leontjevs teoretiska perspektiv på lek, så som Vygotkji presenterar sin teori i förläsningen Lekens roll i barnets psykiska utveckling 1933 (1981) och så som Leontjev presenterar sin teori i artikeln Lekens psykologiska grundvalar i förskoleåldern 1944 (1982). Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ hermeneutisk textanalys av dessa två källor, och ställer sig frågan vad Vygotskijs och Leontjevs teorier betyder? Analysen anlägger dels ett hermeneutiskt historiskt perspektiv och dels ett nutids historiskt pedagogiskt perspektiv. För det nutidspedagogiska perspektivet använder jag mig av det skandinaviska forskningsfältet lekpedagogik, framför allt Birgitta Knutsdotter Olofsson, Fredrik Ole Lillemyr och Gunilla Lindqvist. För det hermeneutiskt historiska perspektivet använder jag mig av en kvalitativ textanalys där jag har systematiserat de två texterna i vardera tre analysteman. Vygotskijs föreläsning har jag sammanfattat och tolkat utifrån följande analysteman: förändrade handlingsmotiv, separationen mellan det visuella fältet och betydelsefältet och sambandet mellan rollek och regellek. Leontjevs artikel har jag sammanfattat och tolkat utifrån analystemana förändrade handlingsmotiv, leken som reproduktion och sambandet mellan rollek och regellek. Samtliga av analystemana är hermeneutiska delar av respektive texters helheter. Temana har jag analyserat dels som bryt- och beröringspunkter mellan Vygotskij och Leontjev och dels utifrån de begrepp som ligger till grund för den kulturhistoriska teorin.I analysen kommer jag fram till att förändrade handlingsmotiv ligger till grund för både Vygotskij och Leontjevs teorier, även om de skiljer sig åt något i sina respektive definitioner. Vidare kommer jag fram till att både Vygotskij och Leontjev baserar sin syn på utvecklingen av barns lek från rollek till regellek på en liknande historiegenetisk analys. Den stora skillnaden, som jag har funnit i min analys, är att Leontjev behandlar leken som ett yttre fenomen, som en verksamhet, medan Vygotskij behandlar leken som ett inre-yttre fenomen. Alltså som en verksamhet men också som en inre process där barnets idéer, emotioner och fantasi driver leken. / This essay discusses the theories on children’s play of two sovjetic psychologists: Lev S. Vygotsky and Aleksei N. Leontiev. It focuses specifically on Vygotsky’s lecture Play and its role in the Mental Development of the Child from 1933, and on Leontiev’s article The Psychological Principles of Preschool Play from 1944. Through a qualitative hermeneutic textual analysis of these two sources, the essay explores the meaning of Vygotsky’s and Leontiev’s theories, both from a hermeneutical, historical perspective, and a contemporary historical, educational perspective. The contemporary pedagogical perspective is based primarily on the Scandinavian research field of “play pedagogy”, and the research of Birgitta Knutsdotter Olofsson, Fredrik Ole Lillemyr and Gunilla Lindqvist. The hermeneutical, historical perspective is present through a qualitative text analysis. In this analysis, the contents of the two texts are systematized and interpreted with the use of three analytical themes. In Vygotsky’s lecture, the following themes are identified: changing motives of action, the separation between the visual field and the meaning field and the relationship between role play and rule play. In Leontiev’s article, these three themes are found: changing motives of action, play as reproduction, and the relationship between role play and rule play. All of the analytical themes are hermeneutic parts of the texts as a whole. The themes are analyzed both as differences and similarities between Vygotsky and Leontiev, and also as concepts that form the basis for the cultural-historical theory. The analysis show that the theme of changing action motives is at the base of both Vygotsky’s and Leontiev’s theories, although their definitions of this theme differ somewhat. The study also found that both Vygotsky and Leontiev based their theories on the development of children's play from role play to rule play on a similar historical genetic analysis. The major difference found between Vygotsky and Leontiev is that Leontjev treats play primarily as an external phenomenon and as an external activity, whereas Vygotsky treats play both as an external activity, like Leontiev, and as an internal process, in which the child's ideas, emotions and imagination drives play forward.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt. I Lindqvists teori framträder begreppen; tema, drama, gestaltning, lekmiljö, lekvärld och fantasi, som centrala. Begreppen använder jag för att rikta samtalet i mina intervjuer och för att förklara och förstå vid analys samt redogörelse av mitt resultat. Jag har identifierat olika faser i förskollärarnas arbetsprocess. Dessa faser presenterar jag som mitt resultat, exempelvis “starten”, “syftet”, “välja tema”, “bygga lekvärld”. Varje fas innehåller utmaningar som förskollärarna behöver lösa. En slutsats jag kan dra av min studie är att gestaltande lekpedagogik inte endast är en metod, ett förhållningssätt eller drama. Gestaltande lekpedagogik är något kollektivt som byggs upp tillsammans genom ett gemensamt prövande under en längre tid. Det är en utvecklingsprocess utan slut. / The goal of this study is to examine and illustrate how drama pedagogy as a working process can get started and be continued. To get the teachers own stories and perspectives, I chose to interview them. My study is based on Lindqvist theory (1996) of drama pedagogy. According to Lindqvist, you let the theoretical and the aesthetics subjects cooperate in drama pedagogy. Playworlds are built, drama is used, the children create a purpose and the learning becomes joyful. Lindqvists theory contains different concepts that are central, such as; theme, drama, playworld and fantasy. I use these concepts to guide the conversations in my interviews and to explain my analysis and to submit the result. I have identified different phases in the pre-school teachers' working process. I submit these phases as my result, for example “the start”, “the purpose”, “choosing of theme” and “building a playworld”. Every phase contains challenges that the pre-school teachers have to solve. I have made one conclusion from my study, namely that drama pedagogy is not only a method, an approach or drama. Drama pedagogy is something collective that is built together through cooperative testing during a longer time, it´s a developing process without end.

I denna studie vill vi bidra med kunskap om hur man kan använda barnboken som redskap i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med att levandegöra barnböcker i förskolemiljön. Fokus är på vilka metoder och arbetssätt förskollärarna använder sig av för att bjuda in barnen i barnbokens värld, samt hur de resonerar kring sitt didaktiska förhållningssätt och användandet av barnboken i verksamheten.Studien utgår ifrån en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med 10 förskollärare från olika förskolor i Mellansverige. För att närma oss hur de levandegör barnboken, använder vi oss av litterära föreställningsvärldar och lekpedagogik.I resultatet framkommer att leken är central för både arbetssätt, genomförande och förhållningsätt. Den mest framträdande metoden är barnboken och att få uppleva den på många sätt. Barnboken är en utgångspunkt i hela arbetssättet. Dramatiseringen genom karaktärerna och miljöerna är andra centrala metoder för att levandegöra barnboken. Ytterligare en metod som framkommer är boksamtal, exempel där förskolläraren tillsammans med barnen diskuterar och pratar om boken under läsningen. I förskollärarnas resonemang är deras intresse, förhållningsätt och delaktighet i leken andra viktiga metoder. Arbetssättet som framkommer beskrivs lustfyllt och fångar både vuxna och barns intresse. I resultatet framkommer att när förskollärarna i studien tillsammans med barnen skapar en delad fantasivärld så kan barnens litterära erfarenheter utvecklas och litteraturen blir levande. De sociala gemenskaperna och arbetssättet främjar fantasi, utveckling och lärande. / This study aims to contribute to knowledge about children’s books as a tool for children’s learning. The purpose of this study is to highlight how preschool teachers describe how they use children’s books in their teaching to invite children into the world of the books and how they make books come alive and elaborate different topics. The study is based on semi-structured interviews with ten preschool teachers from different preschools in Sweden. We use literary fantasy worlds and play-pedagogy in the analysis.The result shows that play is central to both working methods and children’s learning with books. The social communities and the pre-school teachers’ way of working, foster children’s imagination, development and learning. The most prominent method is when children’s books become a starting point in the entire working method and the children can experience the books in multiple ways. The dramatization of book characters and elaborated environments are central methods of bringing the children's book to life. Book talks, where the preschool teacher together with the children discuss and talk about the book while reading it is another method. In the preschool teachers’ reasoning, their interest, attitude and participation in play are important. The working methods that they elaborates are described enthusiastically and captures an interest from both adults and children. The results show that when preschool teachers and children create a shared fantasy-world together, this gives the children literacy experiences and makes literature come to life in a memorable way.

Jag har utfört en studie där jag granskat vilka strategier och lekregler förskollärare använder sig av i verksamheten för att inkludera barn i lek. För att få svar på detta har jag använt mig av tidigare forskning och litteratur som jag anser vara relevant för min undersökning. Den innefattar främst vad lek är och vilka förutsättningar ett barn behöver behärska för att kunna leka samt lekteorier och strategier för att inkludera barn i lek. Metoden jag använt mig av för att besvara mina fråge-ställningar är kvalitativ intervju och jag har intervjuat fem verksamma förskollärare som arbetar med barn i åldern 1-5 år. I resultatet framkom att det är förskollärarnas ansvar att inkludera alla barnen i leken och att det är förskollärarnas deltagande i leken som främjar ett inkluderande. Alla barn ska inkluderas i leken, men inte i alla lägen då barnens lek ska respekteras. / I have conducted a study where I reviewed which strategies and play rules preschool teachers' uses in preschool to include children in play. To get answers to this I have been using previous research and literature that I consider to be relevant to my examination. It involves what play is and what conditions children need to master to be able to play and as well play theories and strategies to include children in play. The method I have used to answer my questions are qualitative interview and I have interviewed five active preschool teachers' working with chil-dren aged 1-6 years old. The results revealed that there are preschool teachers' responsibilities to include all the children in play and that there are preschool teachers' participation in play that promotes an inclusive environment. All children should be included in play, but not in all situations because children’s play must be respected.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för barns bråklekar i förskolan, genom att analysera barns egna perspektiv på lekande. Studiens syfte uppnås genom att besvara följande frågeställningar: Vad är bråklekar för barn? Vad kan man utläsa ur barnens egna uppfattningar om bråklekar? Präglas bråklekar av barnkulturen? Jag kommer använda mig av Tannocks (2011) utvecklade definition av begreppet rough-and-tumble play, bråklekar. Hon menar att bråklekar är lekar där barn springer runt, klättrar, jagar varandra, slår på låtsas, blir jagade, brottas, trillar runt och slår med öppna händer. Studien utgår från Birgitta Knutsdotter Olofssons (2003) lekteori och begreppen: kroppslig kunskap, de sociala lekreglerna: samförstånd, turtagande och ömsesidighet samt leksignaler. Studien utgår även från Susan Stewarts intertextualitetsteori, som innebär att barn i den intertextuella gemensamma förståelsen möts i en värld skapad av intryck från fiktionen och verkligheten (Löfgren, 2015). Jag använde mig av metoden deltagande observation, vilket gav mig tillträde till leken samt resulterade i samtal kring leken. Resultatet visar att barns bråklekar, ur barns perspektiv, präglas av gestalter från barnkulturen. Intertextualitetsteorin är i allra högsta grad synlig i barns bråklekar och i barns samtal kring sina lekar. Genom resultatet kan man förstå att bråklekar är av stor betydelse för barn, vilket synliggörs genom de strategier barn använder sig av för att få tillgång till bråklekar. Min slutsats är att bråklekar till största delen består av de intryck barn får från barnkulturen och dess våldsamma innehåll, vilket visar hur oerhört viktigt det är att barn får tillgång till bråklekar för att bearbeta dessa intryck. Genom resultatet synliggörs det fundamentala behov barn har av att leka bråklekar, resultatet bidrar därmed till debatten om bråklekars vara eller icke vara. Jag vill genom studien lyfta fram barns perspektiv på bråklekar.