• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 131
  • 23
  • 6
  • 6
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 172
  • 172
  • 82
  • 43
  • 39
  • 35
  • 33
  • 31
  • 26
  • 23
  • 23
  • 22
  • 22
  • 20
  • 20
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa : en självbiografisk studie / Young women's experiences of living with anorexia nervosa : an autobiographical study

Eliasson, Matilda January 2014 (has links)
Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en psykisk sjukdom med ätstörning och avmagring som följd av en matvägran och aptitlöshet. Den psykiska hälsan bland unga kvinnor blir allt sämre och under de senaste decennierna har förekomsten av AN ökat. Syfte: Att utifrån unga kvinnors perspektiv beskriva upplevelsen av att leva med AN. Metod: En kvalitativ studie där sex självbiografier har analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra teman presenteras (1) att inte kunna identifiera sig med sin diagnos, (2) att finna andrum i aktiviteter och goda relationer, (3) att uppleva ett kaos av existentiella känslor och (4) att känna rädsla för det friska. Diskussion: Att leva med AN innebär ett stort lidande som tar sig uttryck i olika former. Trots sjukdom kan ett välbefinnande i vissa situationer upplevas vilket är betydande för hälsoprocessen. Konklusion: När sjuksköterskan ges kunskap om hur livet kan påverkas av AN kan patientens livsvärld bättre förstås. Därigenom kan vården och dess bemötande anpassas till patienten med AN. När upplevelsen av ett gott bemötande uppstår kan hälsoprocessen främjas. / Background: Anorexia nervosa (AN) is a mental illness with eating disorder and emaciation as a result of a refuse to eat and loss of appetite. Mental health among young women is deteriorating and in recent decades, the existence of AN has increased. Aim: To describe the experience of living with AN, based on young women's perspective. Method: A qualitative study where six autobiographies have been analyzed and compiled. Results: Four themes are presented (1) not being able to identify with his diagnosis, (2) to find respite in activity and good relations, (3) to experience a chaos of existential feelings and (4) to feel the fear of it healthy. Discussion: Living with AN means a great suffering which manifests itself in various forms. Despite illness, a well-being can in some situations be experienced which is significant for the health process. Conclusion: When nurse is given knowledge of how life can be affected by AN a patient's life-world can better be understood. This allows the care and treatment to be adapted to the patient with AN. When experience of a good treatment occurs, the health process promotes.
32

Kroppsuppfattning hos kvinnor med psykiska funktionshinder / Body image at women with mental illness

Strömbom, Katarina January 2009 (has links)
No description available.
33

Kvinnors upplevelser av hur livet förändras av en hjärntumör : En kvalitativ studie baserad på bloggar / Women’s experiences in how life changes, suffering from a brain tumor : A qualitativ study, based on blogs

Enqvist, Johanna, Karlsson, Lovisa January 1900 (has links)
Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 1100 personer i Sverige av en hjärntumör. Symtomen som uppstod innan diagnosbesked upplevdes som mindre allvarliga, men under behandlingen blev symtomen svårare. Hjärntumören påverkade hela patientens livsvärld. Det var sjuksköterskans ansvar att stötta patienten och att hjälpa patienten att uppnå livskvalitet. Hoppet var ett existentiellt grundvillkor som hjälpte människor att skapa mening med livet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av hur livet förändrades av en hjärntumör. Metod: Studien var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Materialet var baserat på fem bloggar skrivna på internet. Resultat: Resultatet presenterades i fem teman; En förändrad kropp tvingade livet att ta en paus, Familjen blev viktigare, Sjukvården blev en känsloladdad del av vardagen, Hjärntumören blev en efterhängsen fiende och Existentiella tankar hanterades med olika strategier. Slutsats: Att drabbas av en hjärntumör medförde många förändringar i livet. Livsvärlden förändrades för kvinnorna och innebar inte bara en kamp mot sjukdomen utan även en kamp mot alla känslor. / Background: Every year about 1100 people get diagnosed having with brain tumour.  The symptoms that occurred in the beginning of disease aren’t quite as bad as those occurring later. The brain tumour affect the entire life-world of the patient. It was the nurse’s responsibility to support and improve the life quality of the patient. To help the patient maintain her hope was crucial to create a meaningful life. Aim: The purpose of the study was to describe how women’s everyday life was changed by a brain tumour. Method: The study was a qualitative content analysis with an inductive approach. Data was based on five internet based blogs. Results: The results are presented in five themes; A body in change puts life on hold, The family became even more important, Nursing care was an emotional daily event, The brain tumour appeared as an intrusive enemy and Thoughts about existentialism were dealt with in different ways. Conclusion: To suffer from a brain tumour affected the patients’ lives in many ways. The life-world of the women changed and did not only result in a struggle against the disease, but as well as an emotional one.
34

Patientens upplevelser efter hjärtstopp / The patient´s experiences after cardiac arrest

Abrahamsson, Margareta, Lucchesi, Anna January 2015 (has links)
Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Två huvudteman framkom: Livet ruskas om och Omvärdering av tillvaron. Sju underteman gestaltades: återväcks till livet; osäkerhet, rädsla och ångest; minnesförlust; trötthet och svaghet; sårbarhet; bemästrande och ny syn på livet. Den här patientgruppen är i behov av ett omfattande stöd för att bli delaktig i sina hälso- och vårdprocesser för att få möjlighet att återgå till ett välfungerande liv. Ytterligare kvalitativ forskning inom detta område är önskvärt, framför allt på hjärtstoppspatienter utan ICD-behandling. Att vidga kunskapen kring patientens upplevelser och livsvärld kan möjliggöra för sjuksköterskan att bemöta den här patientkategorin med individuella evidensbaserade omvårdnadsåtgärder i den kliniska verksamheten. / Everyone can be the victim of a cardiac arrest and each year in Sweden alone about 15000 people suffer from cardiac arrest. Being the victim of a cardiac arrest is a traumatic experience that affects the individual in different ways. An increased knowledge about the patient´s experiences is the best way to be able to give professional nursing care and to meet the patient in their life-world. The aim of the study was to highlight the patient´s experiences of surviving a cardiac arrest. A literature study was done comprised of ten scientific articles. Two main themes were identified: Life is turned upside down and Re-evaluation of one’s existence. Seven sub-categories were mentioned: resuscitation; insecurity, fear and anxiety; amnesia; tiredness and weakness; vulnerability; to overcome and get a new outlook on life. These patients are in need of extensive support to be able to participate in the health care and nursing process needed in order to return to a well-functioning life. Further qualitative research in this area would be needed primarily for patients without ICD treatment. Expansion of knowledge about patients experiences and life-world can enable nurses to meet and help this patient group with individual evidence based nursing care in a clinical setting.
35

Att leva med Multipel Skleros : En litteraturstudie om att hantera vardagen / Living with Multiple Sclerosis : A literature study about coping in everyday life

Englund, Åsa, Lust, Linnea January 2013 (has links)
Bakgrund: Multipel skleros [MS] är en neurologisk kronisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Det finns olika former av sjukdomen som har skilda sjukdomsförlopp men har några gemensamma symtom såsom trötthet, balanssvårigheter, stelhet och inkontinensbesvär. I Sverige är ungefär 17,000 svenskar som har fått diagnosen MS, sjukdomen drabbar fler kvinnor än män. Syftet: Syftet med studien är att belysa hur Multipel skleros påverkar individer i det dagliga livet och hur en sjuksköterska kan hjälpa till i omvårdnaden. Metod: En allmän litteraturstudiebaserad på 11 kvalitativa vetenskapliga studier som analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Det är viktigt för individer med MS att bli betraktade som samma person som innan individerna fick diagnosen och inte bli behandlade annorlunda. Behovet av självständighet hos individerna strider mot behovet av hjälp och stöd från vänner och familj. Det är nödvändigt för individerna med MS att acceptera sjukdomen för att kunna fokusera på framtiden. Slutsats: Individer med MS har en större möjlighet att klara av vardagen och livet i stort med hjälp av stöd från omgivningen och ha en positiv inställning till livet. Klinisk betydelse: Studien kan ge sjuksköterskor en ökad förståelse för hur individer med MS upplever sin livssituation, vilket kan resultera i en bättre omvårdnad. / Background: Multiple sclerosis [MS] is a neurological chronic disease that affects the central nervous system. There are different forms of the disease which have events that are somewhat different from each other but have some common symptoms such as fatigue, balance problems, stiffness and incontinence. Approximately 17, 000 Swedish people are diagnosed with multiple sclerosis, and effects more women than men. Purpose: The aim of this study is to illustrate how Multiple sclerosis affects individuals in the daily life and how a nurse can help with the caring. Method: A literature review based on eleven qualitative scientific studies that has been analysed and compiled into a result. Results: It is important for individuals with MS to be considered the same person as before the diagnosis and not being treated differently. The need for independence conflicts with the need for support and help from friends and family.It is important for individuals diagnosed with MS to accept the diseases to be able to focus on the future. Conclusion: Individuals with MS have a greater possibility to manage everyday life with help and support from their environment and have a positive attitude to life. Clinical Significance: This study can increase nurses understanding for how individuals with MS experience their life situation, which can results in a better care.
36

Förskollärares upplevelser och hantering av svåra samtal med barns föräldrar / Preschool teachers' experiences and handling of difficult conversations  with children's parents

Petersson, Matilda, Sjöstrand, Lisa January 2014 (has links)
Vad är det som gör att vi uppfattar vissa samtal som svåra och hur ska vi på bästa sätt hantera dessa när de uppstår? Syftet med studien har varit att beskriva hur ett antal förskollärare upplever och säger sig hantera svåra samtal i förskolan. Utifrån syftet har vi ställt oss följande frågor: Vad menas med svåra samtal, enligt förskollärares upplevelser? Hur ser förskollärarnas förberedelser ut inför svåra samtal? Hur säger sig förskollärarna hantera de samtal som de uppfattar som svåra? Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes med åtta förskollärare. Frågorna som ställdes var både strukturerade och ostrukturerade. Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv. I resultatet framgår det att samtal som förskollärare upplever som svåra är samtal som rör ett barns missgynnande livssituation. Det framgår också av resultatet att den kollegiala stöttningen är utmärkande när det rör sig om förskollärarnas förberedelser inför ett samtal som kan tänkas bli svårt. Resultatet visar att det även finns brister i hur förskollärarna skapar möjligheter för föräldrarna att bli delaktiga i planeringen av samtalen. Vidare framgår det att ett samtal kan väcka känslor hos förskolläraren som kan medföra att samtalet får en svår karaktär. Hur ett svårt samtal hanteras ser väldigt olika ut men att ha barnet i fokus är något som poängteras av samtliga förskollärare. Studien synliggör en komplex verklighet där samtalen mellan förskolan och hemmet kan beröra känsliga och svåra ämnen, samtal som förskollärarna förväntas kunna hantera och förhålla sig till. / What is it that makes us perceive certain conversations as difficult and how do we best handle these as they arise? The aim of the study is to describe how a number of preschool teachers experience and claims to handle difficult conversations in preschool? The questions we asked were of structured art with a relatively high degree of standardization. According to the aim of the study we have asked ourselves the following questions; What is meant by a difficult conversation, according to preschool teachers experiences? How do the preschool teachers prepare before difficult conversations? How do preschool teachers claim to handle the conversations that they perceive as difficult? The study is a qualitative method based on interviews conducted with eight preschool teachers. The questions asked were of both structured and unstructured. The study is based on a life-world phenomenological perspective. The result shows that conversations that preschool teachers are experiencing as difficult conversations are those dealing with a child's disfavored life situation. Furthermore it appears that a conversation can generate feelings within the preschool teacher, which can cause the conversation to be of difficult character. The management of a difficult conversation is varying, but to keep the child in focus is something that is emphasized by all respondents. The study reveals a complex reality where a conversation between preschool and home involves sensitive and difficult subjects, conversations that preschool teachers are expected to handle and relate to.
37

”JAG ÄR INTE RÄDD FÖR ATT DÖ, JAG ÄR RÄDD FÖR ATT VARA SJUK” : Kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer / ”I´M NOT AFRAID TO DIE, I´M AFRAID OF BEING SICK” : Women´s experiencesof living with cervical cancer

Nezirevic, Melisa, Klasson, Simone January 2015 (has links)
Bakgrund: Antalet drabbade kvinnor av livmoderhalscancer i Sverige är cirka 450 per år. Cirka en tredjedel av kvinnorna är under 40 år. I Sverige har insjuknandet av livmoderhalscancer minskat, troligen efter att regelbunden populations screening infördes på 1960-talet. Symtomen är få och diffusa och är därför svåra att upptäcka. Screening är en viktig undersökning för att upptäcka cancern tidigt. Tidigare forskning visade att kvinnor med livmoderhalscancer förändrade värderingar och synen på livet. Den begränsade forskningen inom området gör det relevant att studera kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. I studien användes livsvärldsteorin för att ge perspektiv på kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. Syfte: Är att analysera och beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och en kvalitativ innehållsanalys används för att analysera bloggarna. Datamaterialet består av fem bloggar publicerade på internet. Resultat: Presenteras under kategorier, Förändrad identitet, En ständig kamp och Yttre påverkande faktorer. Slutsats:Livmoderhalscancer medför många psykiska och fysiska förändringar hos kvinnorna. Vilket bidrar till kvinnornas svårigheter att bevara sin identitet och självkänsla. / Background: The number of suffering women of cervical cancer in Sweden is approximately 450 per year. About a third of the women are under 40 years. In Sweden has the onset of cervical cancer reduced, probably after that regular population screening was introduced in the 1960s. The symptoms are few and diffuse and therefore difficult to detect. Screening is an important survey to detect the cancer early. Previous research showed that women with cervical cancer changing values and views on life. The limited research in this area makes it relevant to study women's experiences of living with cervical cancer. The study used the life-world theory to provide perspective on women's experiences of living with cervical cancer. Aim: The study aims are to describe the women´s experiences of living with cervical cancer. Method: the study has a qualitative approach and a qualitative analysis is used to analyze blogs. Data involve five blogs published on the Internet. Results: Presented in categories, Changed identity, a constant struggle and External influencing factors. Conclusion: Cervical cancer causes many physical and psychological changes in women. This contributes to women’s difficulties to preserve their identity and self-esteem.
38

"Att känna sig som något lätt fjäderaktigt" : äldre människors upplevda hälsa och vårdande som stödjer deras hälsoprocess på särskilt boende / "To feel like a light feather" : elderly people's percieved health and care that supports their health process in nursing homes

Iritz Hedberg, Kristina January 2015 (has links)
No description available.
39

Förlust av kroppsdel : Varför hände det här mig? / Loss of body part : Why would this happen to me?

Arnfridsson, Moa, Lyktberg, Elvira January 2014 (has links)
Bakgrund: Förlust av en kroppsdel kan leda till sorg och saknad av kroppsdelen likväl som funktionen den innehaft. Hur förlusten av kroppsdelen upplevs kan skilja sig mellan olika ingrepp eller sjukdomstillstånd.Syfte: Att beskriva upplevelsen efter förlust av kroppsdel ur ett livsvärldsperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 fenomenologiska artiklar om mastektomi, prostatektomi och amputation. Teorin om livsvärlden av Todres, Galvin och Dahlberg har använts genom hela arbetet, genom begreppen upplevd tid, upplevd rymd, social värld, levd kropp och levd erfarenhet.Resultat: Underkategorier till den teoretiska referensramens begrepp presenteras i resultatet. I upplevd tid identifierades underkategorierna framtid, nuet och tiden som process. I upplevd rymd identifierades begränsningar i vardagen, självständighet och förändringar. Underkategorier under social värld är socialt stöd, relatera till andra och identitet. Levd kropp består av symtom, förändrad kropp, ägare av kroppen och känslor av helhet. I levd erfarenhet identifierades acceptans, beslutsfattande och känslor. Slutsats: Upplevelsen av att förlora en kroppsdel är en unik process. Upplevelsen ur ett livsvärldsperspektiv är färgad av sorg och glädje, lidande och tillförsikt, men präglas av stöd och identitet i samspel med andra, likväl som att ständigt förhålla sig till den förändrade kroppen och vardagen. Personer som förlorar en del av kroppen är i behov av stöttning och hjälp för att öka sin egenmakt och självkänsla. Klinisk betydelse: Genom förståelse för livsvärlden hos personer som förlorat en kroppsdel kan sjuksköterskor få en helhetsbild och lindra lidande. Sjuksköterskan har en viktig roll i att informera om stödgrupper och hjälp i den förändrade vardagen. / Background: Loss of body part may cause grief and loss of the actual body part as well as the function. The experience of the loss of body part may vary between different surgeries or medical conditions.Aim: To describe the experience after loss of body part through a life-world perspective.Method: A literature-study based on 10 phenomenological articles about mastectomy, prostatectomy and amputation. The life-world theory of Todres, Galvin and Dahlberg has been used through the work, with the concepts experienced time, experienced space, social world, lived body and lived experience.Findings: Sub-categories of the theoretical framework are presented in the result. In the experienced time the sub-categories future, at present time and time as a process was identified. The experienced space was identified with the sub-categories limitations in daily life, independence and changes. Sub-categories identified in the social world are social support, relating to others and identity. Lived body consists of symptoms, changed body, owner of the body and feelings of embodiment. In the lived experience the sub-categories acceptance, decision-making and feelings was identified. Conclusion: The experience of loss of body part is a unique process. The experiences through a life-world perspective is colored by grief and happiness, suffering and belief in the future, but also support and identity in relation to social interaction, as well as relating to the changed body and life. A person who has lost a body part is in need of support and help to enhance empowerment and self-esteem.Relevance to clinical practice: By gaining knowledge about the life-world of a person who has lost a body part, the nurse can improve practice and ease suffering. The nurse can also contribute with information about support groups and help for the changed daily life.
40

Lärarutbildning mellan det bekanta och det obekanta : en studie av lärares och lärarstudenters beskrivningar av levd erfarenhet i skola och högskola

Öberg Tuleus, Marianne January 2008 (has links)
Teacher education between familiarity and strangeness. An inquiry into the descriptions of lived experience told by teachers and student teachers in school and at the university. The aim of this dissertation is to study teacher education as lived experience with an overall ambition to contribute to a deeper understanding of teacher education as a complex phenomenon. A basic interest is to approach teacher education from a point of view where the lived experience of teachers and student teachers in school and on campus is brought into focus. The main question of the study is: what meanings of the phenomenon teacher education emerge, when teacher education is studied as lived experience? To empirically inquire into lived experience a hermeneutical phenomenological perspective is developed. This means a phenomenological understanding of the life-world as an intentional, lived and social world, and a hermeneutical openness to put repeated and confirmed experience into play to open for new experience. The choice of participant observation and conversational interviewing as research methods made it necessary to develop a methodological strategy involving a flexible position as well as a wakeful position. The results of the empirical study are presented in three in-betweens. Each of them focuses on a certain aspect of the life-world, as it emerges from the research question posed. The themes of unifying, modelling and of being market-oriented explore the meaning of teacher education as it comes forth between actor and institutional setting. Between actor and task, the meaning of teacher education takes shape in the lived situations of teachers and teacher students in school and on campus. When the meaning of the phenomenon teacher education unfolds between actor and actor, it is formed in the encounter with the “other”. So far, the results are consistent with earlier research on teacher education. To challenge familiar descriptions and to approach complexity, the results are put into play by the use of corporality, temporality and spatiality as existential themes. This leads to the conclusions that the meaning of the phenomenon teacher education transpires from male and female perspectives. This conclusion puts at risk the gender neutral description of women and men within teacher education as “teachers” and “students”. Secondly, the meaning of the phenomenon teacher education is intertwined with situations where personal and collective experience of teachers and student teachers is expressed in feelings of familiarity and strangeness. This means that the past in the sense of what “traditional” teacher education used to mean is challenged by transformation in terms of what teacher education could mean. Thirdly, the meaning of the phenomenon teacher education always includes different meanings as well as a prevailing meaning that is interacting with the institutional setting. This puts into play the assumption that traditions always stay the same, and that reproduction dominates transformation.

Page generated in 0.0371 seconds