Bakgrund: Postoperativt delirium (POD) är en allvarlig komplikation till hjärtkirurgi och anestesi. Det är ett akut konfusionstillstånd som orsakar lidande för patienter och anhöriga. Det associeras med många negativa konsekvenser som förlängd sjukhusvistelse, ökad dödlighet och nedsatt kognitiv och funktionell återhämtning. POD kan påverka livskvaliteten senare i livet och det är av betydelse att tillståndet förebyggs, diagnosticeras och behandlas tidigt. Syfte: Syftet var att identifiera peroperativa riskfaktorer som kan påverka utvecklingen av POD hos patienter som genomgår hjärtkirurgi. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning med 14 inkluderade studier som redovisats i en narrativ sammanställning efter Bettany-Saltikov och McSherry (2016) analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i sex teman: Patienters bakgrund och sjukhistoria, Patienters hemodynamik, Patienters behov av läkemedel, Patienter i mekanisk ventilation, Patienter i hjärt-lungmaskin och Patienters operationstid som kan påverka utveckling av POD vid hjärtkirurgi. Slutsats: Utvecklingen av POD är dålig förstådd trots många studier och det beror på att det är multifaktorellt. Föreliggande studie bekräftar detta då inga generella slutsatser kan dras utifrån studiens resultat. Det verkar vara av betydelse att upprätthålla en välbalanserad peroperativ anestesi i synnerhet då det handlar om äldre och multisjuka. Patienter upplever lidande vid POD och är i behov av trygghet, värdighet och säkerhet med helhetlig omvårdnad för patienter och anhöriga. Ytterligare forskning behövs i syfte att utarbeta riktlinjer för att förebygga POD och nå konsensus kring riskfaktorer för POD. / Background: Postoperative delirium (POD) is a serious complication of cardiac surgery and anesthesia. It is an acute confusion condition that causes suffering for patients and relatives. It is associated with many negative consequences such as prolonged hospitalization, increased mortality and reduced cognitive and functional recovery. POD can affect the quality of life later in life and it is imperative that this condition is prevented, diagnosed and treated at an early stage. Preoperative risk factors are well studied, but preoperative risk factors for POD that anesthetic nurses could influence are less known. Purpose: The purpose of this systematic literature study was to identify preoperative risk factors that may affect the development of POD in patients undergoing cardiac surgery. Method: A literature study with systematic search including 14 studies reported in a narrative compilation following Bettany-Saltikov and McSherry (2016) method of analysis. Results: The analysis resulted in six themes: Patients background and medical history, Patients hemodynamics, Patients need for drugs, Patients duration on mechanical ventilation, Patients duration in cardiac pulmonary bypass (CPB) and Patients operation time that can influence the development of POD during cardiac surgery. Conclusion: The development of POD is poorly understood despite many studies and this is because it is multifactorial. The present study confirms this as no general conclusions can be drawn from the study's results. It seems to be important to maintain a well-balanced peroperative anesthesia, especially when it comes to the elderly and comorbidities. Patients experience suffering from POD and need support, dignity and security with comprehensive care for patients and their relatives. Further research is needed in order to develop guidelines to prevent POD and reach a consensus on risk factors for POD.

Bakgrund: Hur människor hanterar vetskapen att livet är på väg mot sitt slut kanskilja mycket. Gemensamt för många palliativa patienter är en andlig och existentielloro. Andlig vård kan öka både livskvalitet och välbefinnandet hos dessa patientersamt minska den ångest som många upplever inför den stundande döden. Genom attsprida kunskap inom andlig vård för vårdpersonal kan den palliativa vårdenförbättras. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vårdpersonals erfarenheter av attstödja det andliga och existentiella välbefinnandet hos patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie baserad på 8 kvalitativa artiklar. Sökningarna gjordes idatabaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Analysen av datan följde Fribergsfemstegsmodell. Resultat: Analysen ledde fram till tre teman och nio underteman. Teman var:‘Bidragande faktorer till god vård’, ‘Hindrande faktorer till god vård’ och‘Erfarenheter av att möta svåra symtom’. Konklusion: Som palliativ vårdpersonal bör man vara medveten om att verktygsåsom samtal, tystnad, delegering och särskilda vårdinterventioner kan förbättrapatientens andliga och existentiella välbefinnande. Flera deltagare efterfrågadeutförligare utbildning inom ämnet och detta är något som bör utredas vidare. Detfinns även behov av ytterligare forskning generellt inom andlig och existentiell vård,särskilt med kvantitativ design då sådan forskning är en bristvara. / Background: How people deal with the notion that life is coming to an end candiffer. But common for a lot of palliative patients is spiritual and existential distress.Spiritual care can increase both quality of life and wellbeing and decrease the level ofanxiety that plenty experience in front of the impending death. By spreadingknowledge on spiritual care, the palliative care could improve. Aim: The aim of this study is to describe healthcare professionals’ experiences ofsupporting the spiritual and existential well-being in end of life care. Methods: A literature study based on 8 qualitative articles. The database searcheswere made in Cinahl, PubMed and PsycInfo. The data analysis followed Friberg’s fivestep-model. Results: The analysis led to three themes and nine subthemes. The themes were:‘Contributory factors to good care’, ‘Obstructive factors to good care’ and ‘Experiencesof meeting difficult symptoms’. Conclusion: Palliative healthcare professionals should be aware that tools likeconversation, silence, delegation and care interventions can increase patientsspiritual and existential well-being. Many participants requested more education onthis subject and that should be investigated further. There is also a need foradditional research on spiritual and existential care, especially with a quantitativedesign.

Bakgrund: Tidigare genomförd forskning visar att kvinnliga patienter kan känna sig obekväma då omvårdnaden utövas av manliga sjuksköterskor. Troliga förklaringar till detta är den manliga sjuksköterskans särställning som minoritet i hälso- och sjukvården. Vidare att rollen att ta hand om och vårda inte alltid varit ett attribut som vanligen tillskrivs män. Syfte: Därav syftar denna studie till att identifiera hur manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever utövandet av omvårdnadsåtgärder då patienten är en kvinna. Metod: Föreliggande studie har designats som en litteraturstudie baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats som analyserats utifrån metoden för metasyntes. Resultat: Under analysen kunde fyra teman identifieras: “Intim omvårdnad”, “Beröring”, “Religiösa och kulturella hinder”, “Strategier”. Konklusion: Kartläggningen vittnar om att manliga sjuksköterskor stöter på problem på grund av sin könstillhörighet. Problem som i sin tur orsakar ångest och stress i olika omvårdnadssituationer vilket kan ha en direkt inverkan på den vård de ger patienter av motsatt könstillhörighet. Vidare kan det påverka vilken inriktning den manligen sjuksköterskan väljer efter avslutad utbildning. / Background: Previous research shows that female patients may feel uncomfortable when nursing is performed by male nurses. Probable explanations for this are the male nurse's special position as a minority in health care. Furthermore, the role of caring for and nurturing has not always been an attribute commonly ascribed to men. Purpose: Therefore, this study aims to identify how male nurses and nursing students experience the practice of nursing measures when the patient is a woman. Method: The present study has been designed as a literature review based on 11 articles with a qualitative approach that were analyzed based on the method of metasynthesis. Result: During the analysis, four themes could be identified: "Intimate care", "Touch", "Religious and cultural barriers", "Strategies". Conclusion: The mapping shows that male nurses encounter problems due to their gender. Problems that in turn cause anxiety and stress in different nursing situations which can have a direct impact on the care they provide to patients of the opposite sex. Furthermore, it can affect which specialization the male nurse chooses after completing the education.

Bakgrund: Palliativ vård ges i livets slutskede när botande behandling inte längre är möjlig. På grund av sjukdomen kan patienten förlora sin självständighet och frihet, vilket leder till att livet inte fungerar som tidigare. Sjuksköterskans ansvar är att lindra patienters lidande under sista tiden i livet samt att uppfylla behov hos närstående. För att främja patientens livskvalitet bör sjuksköterskan dessutom skapa en god relation med den döende och dess närstående. Patienten och närstående uttrycker att sjuksköterskan bör ta ansvar för kommunikation, information och existentiella samtal i palliativ vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i livets slut skede på sjukhus. Metod: Examensarbetet är utformat enligt en systematisk litteraturstudie med kvalitativ beskrivande syntes. Resultat: Utifrån dataanalysen framkommer två teman: hinder för god palliativ vård och emotionell påverkan. Dessa innefattar subteman och beskriver sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård. Slutsats: Brist på erfarenhet, kunskap och tid hindrar sjuksköterskor att ge en god palliativ vård. Kommunikation, samarbete med kollegor, patienten och närstående samt emotionellt engagemang och möjlighet för existentiella samtal ansågs angelägna i palliativ vård. Nyckelord: kvalitativ, litteraturstudie, livets slutskede, palliativ vård, sjuksköterskors upplevelser. / Background: Palliative care is provided at the end of life when curative treatment is no longer possible. Due to the disease, the patient may lose his independence and freedom, which leads to life not functioning as before. The nurse's responsibility is to alleviate patients' suffering during the last period of life and to meet the needs of relatives. In order to promote the patient's quality of life, the nurse should also create a good relationship with the dying person and their relatives. The patient and relatives express that the nurse should take responsibility for communication, information and existential conversations in palliative care. Aim: To describe nurses' experiences of palliative care at the end of life stage in hospital. Method: The study is a systematic literature study with qualitative and descriptive synthesis. Results: After the data analysis, three themes emerged: barriers to providing good palliative care and emotional influences. These include sub-themes and describe nurses' experiences of palliative care. Conclusion: Lack of experience, knowledge and time prevents nurses from providing good palliative care. Communication, collaboration with colleagues, the patient and relatives, as well as emotional commitment and the opportunity for existential conversations were considered important in palliative care. Keywords: end of life, literature study, nurse’s experiences, palliative care, qualitative.

Introduktion: Traumatisk hjärnskada är en av det ledande orsakerna till mortalitet och morbiditet globalt. Traumatisk hjärnskada graderas som mild, måttlig eller svår skada. Prognosen kan variera beroende på allvarlighetsgraden, långvarig medvetslöshet samt storleken på primär och sekundär skada. De förlorade eller nedsatta funktioner som hjärnskadan medfört kan i olika grad påverka individers livssituation. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur individer med en traumatisk hjärnskada upplever sin livssituation tiden efter den akuta fasen av skadan. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Studiens resultat baserades på 10 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: komplikationer, ett annat liv, mötet med hälso- och sjukvården samt vardagen med traumatisk hjärnskada. De mest framträdande komplikationerna var fysiska, kognitiva och psykosociala svårigheter. En förändrad självbild och att acceptera skadan gav upphov till känslan av ett annat liv efter skadan. Information, kommunikation och stöd var viktiga delar i mötet med hälso- och sjukvården. Vardagen med traumatisk hjärnskada omfattade närståendes betydelse, arbetsliv och återhämtning vilket var viktiga delar för en fungerande vardag. Slutsats: Individer som drabbats av traumatisk hjärnskada upplever i olika grad att livet förändras efter skadan. Hur komplikationer inverkar på livet, känslan av ett annat liv, mötet med hälso- och sjukvården samt vardagen med traumatisk hjärnskada var dominerande upplevelser som alla påverkade och kunde förändra individens livssituation. Upplevelserna av en förändrad livssituation kan bidra till känslan av att inte fylla sin funktion i livet vilket kan resultera i en minskad känsla av sammanhang. För att tillmötesgå dessa individer och optimera förutsättningarna krävs god information, kommunikation, förståelse och planering från hälso- och sjukvården och samhället.  Nyckelord: traumatisk hjärnskada, vuxna, livsavgörande händelser, känsla av sammanhang, kvalitativ systematisk litteraturstudie / Introduction: Traumatic brain injury is a worldwide leading cause of death and disability. Traumatic brain injuries can be graded as mild, moderate and severe. The prognosis can vary depending on severity, length of unconsciousness and the size of the primary and/or secondary trauma. The reduced or lost functions that the brain injury brings can to various extents influence individuals’ life situation. Purpose: The purpose of this study was to describe how individuals with a traumatic brain injury experience their life situation following the acute phase of the injury.  Method: Qualitative systematic literature study with a descriptive design. The result of the study is based on 10 scientific original articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: Four main categories were identified: Complications, Another life, Encounter with healthcare and Daily life with traumatic brain injury. The most prominent complications were physical, cognitive and psychosocial difficulties. A changed self-perception and to accept the injury contributed to the sense of another life after the injury. Information, communication and support were crucial factors in the encounter with healthcare. Daily life with traumatic brain injury included the importance of relatives, working life and recovery which were important factors for a functional daily life. Conclusion: Individuals with traumatic brain injury experience life changes in varying degrees after the injury. Important aspects of the individuals’ life situation included: impact of complications, a feeling of a different life, encounters with healthcare and perceptions of daily life. The experiences of life changes may contribute to a feeling of not being able to fulfill life's duties. That may result in a lower sense of coherence. Adjustment and improvement of the conditions for these individuals require adequate information, communication, understanding and planning from healthcare and society.  Keywords: traumatic brain injury, adults, life change events, sense of coherence, qualitative systematic literature study Introduction: Traumatic brain injury is a worldwide leading cause of death and disability. Traumatic brain injuries can be graded as mild, moderate and severe. The prognosis can vary depending on severity, length of unconsciousness and the size of the primary and/or secondary trauma. The reduced or lost functions that the brain injury brings can to various extents influence individuals’ life situation. Purpose: The purpose of this study was to describe how individuals with a traumatic brain injury experience their life situation following the acute phase of the injury.  Method: Qualitative systematic literature study with a descriptive design. The result of the study is based on 10 scientific original articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: Four main categories were identified: Complications, Another life, Encounter with healthcare and Daily life with traumatic brain injury. The most prominent complications were physical, cognitive and psychosocial difficulties. A changed self-perception and to accept the injury contributed to the sense of another life after the injury. Information, communication and support were crucial factors in the encounter with healthcare. Daily life with traumatic brain injury included the importance of relatives, working life and recovery which were important factors for a functional daily life. Conclusion: Individuals with traumatic brain injury experience life changes in varying degrees after the injury. Important aspects of the individuals’ life situation included: impact of complications, a feeling of a different life, encounters with healthcare and perceptions of daily life. The experiences of life changes may contribute to a feeling of not being able to fulfill life's duties. That may result in a lower sense of coherence. Adjustment and improvement of the conditions for these individuals require adequate information, communication, understanding and planning from healthcare and society.  Keywords: traumatic brain injury, adults, life change events, sense of coherence, qualitative systematic literature study

The problem of this study is that of developing a program of study of Mexican literature at the graduate level at North Texas State University. The study of literature and culture is approached by probing into the influences on the thinking of the Mexican and by using an in-depth study, rather than an "anthology" approach to teaching. The findings of the study indicate a need for an upper level course in Mexican literature at North Texas State University. Therefore, the following recommendations seem appropriate: (1) that North Texas State University initiate a course in Mexican literature which may be utilized by both students in the Department of Foreign Languages and Literatures and students in the Bilingual/Bicultural Education program; (2) that the course be made available to both graduate and upper-level students; (3) that oral communication be emphasized in the course and that student participation in the target language be maximized.

Bakgrund: Att leva med en långvarig sjukdom som diabetes typ 2 innebär stora förändringar i en persons liv. Hanteringen, utmaningarna samt upplevelsen av diabetes typ 2 kan skilja sig åt från person till person vilket innebär att vårdmöten mellan patienter och sjuksköterskor behöver vara mer personcentrerade. Genom att utveckla en dialog med patienterna som får dela med sig av sina upplevelser så kommer förståelsen för patienterna öka samt därmed även behandlingen och utvecklingen av hälsan.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2  Metod: Metoden för detta arbete är litteraturöversikt vilket innebär att arbetet har presenterats med en sammanfattning av 10 stycken valda artiklar. Artiklarna är inhämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna har därefter analyserats med hjälp av Fribergs modell för att granska kvalitativa studier.  Resultat: Resultatet redovisas i fem stycken huvudteman: Att känna frustration, identifikation, utmaningar, anpassning i sociala sammanhang & stöd och motivation för att hantera vardagen.   Slutsats: Personer med diabetes typ 2 upplever att deras sjukdom påverkar deras psykiska och fysiska mående. Vanliga upplevelser var frustration, skuld- och skamkänslor, ensamhet, känslan av att vara onormal samt en psykisk kamp mellan det man vill samt borde göra. Det fanns även en koppling mellan ekonomiskt innehav och hanteringen av sin egenvård relaterat till diagnosen. / Background: Living with a long-term illness such as type 2 diabetes means major changes in a person's life. The management, challenges and experiences of type 2 diabetes can differ from person to person which means that care meetings between patients and nurses need to be more personalized. By developing a dialogue with patients who get to share their experiences the understanding of the patients will increase and therefore also the treatment and development of the health. Aim: The purpose of this literature study was to describe persons experiences of living with diabetes type 2  Method: The method for this study is a literature review which means that the writing have been presented and found in a summary based on 10 chosen articles. The articles have been collected from the databases Cinhal and Pubmed. The articles have then been analyzed with the help of Fribergs model to review qualitative studies.  Results: The result is presented in five main subjects: To feel frustration, identification, challenges, adaptation in social contexts & support and motivation to handle everyday. Conclusion: Persons with diabetes type 2 experience that their disease affects their mental and physical condition. Normal experiences were frustration, guilt and shame, loneliness, the feeling of being abnormal and a mental struggle between what you want and should do. There was also a connection between financial possessiveness and the management of their own self-care related to the diagnosis.

Bakgrund: Sjuksköterskan möter dagligen patienter som lider av depression. Det är ett allvarligt tillstånd och innebär ett svårt lidande för de som drabbas. Patienter med depression som går obehandlade under en längre tid riskerar en försämrad funktionsförmåga, långvarig och ihållande sjukdom samt återinsjuknande. Att hjälpa dessa patienter kan vara en stor utmaning för sjuksköterskan då goda kunskaper, egenskaper och erfarenheter krävs för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad för individen. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad till patienter med depression. Metod: En litteraturstudie som baseras på 18 vetenskapliga artiklar. Sökningar i Cinahl, PubMedoch PsycInfo har utförts, artiklarna har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra kategorier framkom vilka beskriver den psykiatriska omvårdnaden. Dessa är: Sjuksköterskans personliga och professionella kvalitéer, Mellanmänskliga relationer, Sjuksköterskans bedömning av patientens tillstånd och Hälsofrämjande interventioner. Diskussion: För en god vård krävs att sjuksköterskan hade en vilja och en ambition att lindra lidande, främja återhämtning och återställa hälsa för dessa människor. Patienten ska alltid vara i fokus och deras upplevelse av sjukdom och omvårdnad bekräftade om tillfredställande omvårdnadsåtgärder hade utförts av vården och gett de resultat som eftersträvats. Slutsats: Sjuksköterskan har med sin expertis inom den psykiatriska omvårdnaden en betydelsefull roll som behöver värdesättas och prioriteras i framtidens sjukvård. / Background: The nurse meets patients suffering from depression daily. It is a serious condition and causes severe suffering for those affected. Patients with depression who go untreated for an extended period of time risk impairment, long-term and persistent illnessand re-illness. Assisting these patients can be a major challenge for the nurse as good knowledge, characteristics and experiences are required to provide a person-centered care for the individual. Aim: Describe nurses' experiences of nursing for patients with depression. Method: A literature study based on 18 scientific articles. Searches in Cinahl, PubMed and PsycInfo have been carried out, the articles have been quality checked, analyzed and compiled. Result: Four categories emerged that describe psychiatric nursing. These are: "Nurse's personal and professional qualities", "Interpersonal relationships", "Nurse's assessment of the patient's condition" and "Health promotion interventions". Discussion: For good care, the nurse must have a will and ambition to relieve suffering, promote recovery and restore health for these people. The patient should always be in focus and their experience of illness and the caregiver confirms whether satisfactory nursing measures have been performed by the healthcare system and given the results that are sought. Conclusion: The nurse, with her expertise in psychiatric nursing, has an important role that needs to be valued and prioritized in future healthcare. / <p>Godkännandedatum: 2020-01-16</p>

Bakgrund: Globalt har substansmissbruk blivit ett växande problem och oron har ökat gällande omfattningen av olagliga droger inom den psykiatriska vården. Det har blivit vanligare med substansbrukssyndrom bland personer med psykisk ohälsa jämfört med befolkningen i övrigt, vilket har lett till att fler sjuksköterskor möter dessa patienter inom den psykiatriska vården. Syfte: var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med samsjuklighet av psykisk ohälsa och substansbrukssyndrom, inom psykiatrisk vård. Metod: en litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar genomfördes och analyserades med en kvalitativ design. Analysen ledde fram till två kategorier och sju underkategorier. Resultat: visade att sjuksköterskorna inom den psykiatriska vården såg flera utmaningar i vårdprocessen, såsom bristande rutiner och kunskapsbrist, men även möjligheter i sin vård av dessa patienter. Sjuksköterskorna efterlyste tydligare rutiner, bättre samverkan och mer utbildning om missbruk. Diskussion: Beskriver vikten av tydliga rutiner och samverkan i kombination med behovet av adekvat kompetens hos sjuksköterskorna. Slutsats: Tydligare rutiner, med förbättrad samverkan till omgivande instanser skulle i kombination med utbildning, förbättra omvårdnaden till patienterna. / Background: Globally, substance abuse has become a growing problem and concerns have increased regarding the extent of illicit drugs in psychiatric care. Substance use syndrome has become more common among people with mental illness compared to the general population, which has led to more nurses meeting these patients in psychiatric care. Aim: was to elucidate nurses' experiences of caring for patients with mental illness and substance use syndrome, in psychiatric care. Method: a literature study based on 13 scientific articles was conducted and analyzed with a qualitative design. The analysis led to two categories and seven subcategories. Result: showed that the nurses in psychiatric care saw several challenges in the care process, such as lack of routines and lack of knowledge, but also opportunities in their care of these patients. The nurses called for clearer routines, better collaboration and more education about abuse. Discussion: describes the importance of clear routines and collaboration in combination with the need for adequate expertise among the nurses. Conclusion: clearer routines, with improved collaboration with surrounding agencies, in combination with education, would improve the care of patients. / <p>Godkännandedatum: 2020-01-15</p>

Bakgrund: För att vården av patienter med demenssjukdom ska uppnå en god kvalité bör den utgå från personcentrerad vård. I den personcentrerade vården läggs fokus på personen bakom sjukdomen, där sjuksköterskan individanpassar vården efter patientens behov. Enligt lagar och riktlinjer, bör vårdpersonal tillgodose en god vård som är grundad på respekt för självbestämmande, delaktighet samt integritet. Däremot upplever inte alltid patienter och anhöriga att personcentrerad vård tillämpas. Syfte: att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom utifrån ett personcentrerat arbetssätt i olika vårdkontext. Metod: kvalitativ, systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans. Resultat: det framkom två teman och fem subteman. Första temat blev Relationella utmaningar, följt av subteman: Att se hela patienten, Att skapa relationer och Att individanpassa vården. Det andra temat blev Organisationella utmaningar, följt av subteman: Att förhålla sig till kunskap och Att relatera till arbetsmiljön. Slutsats: sjuksköterskor belyser vikten av att se hela patienten genom att ta del av patientens livsberättelse, skapa relationer, och slutligen att individanpassa vården för att tillgodose personcentrerad vård. De erfor även att arbetsmiljön försvårade tillämpningen av personcentrerad vård.