Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett utsatt yrke där stress är vanligt förekommande. Om sjuksköterskan utsätts för långvarig stress kan det leda till utbrändhet och sjukskrivningar enligt Socialstyrelsen (2017). Det är väsentligt att undersöka vilka bakomliggande orsaker sjuksköterskor upplever vara anledningen till deras psykiska ohälsa och vilka konsekvenser det kan leda till både för sjuksköterskorna och omgivningen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad egenrapporterad psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie som baserades på tio kvalitativa artiklar. Databaserna som användes var Cinahl och Pubmed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades med SBU:s kvalitetsgranskningsmall och dataanalysen utfördes med Popenoe m.fl. dataanalysmetod. Resultat: Resultatet som framkommer är att sjuksköterskorna är utsatta för hög arbetsbelastning, underbemanning och organisatoriska problem. Sammanställningen av artiklarna gav tre huvudkategorier som bakomliggande orsaker till sjuksköterskors arbetsrelaterade psykiska ohälsa. Dessa bakomliggande faktorer presenteras i följande huvudkategorier: Brister i organisationen, Höga förväntningar på sjuksköterskor och Svåra situationer i arbetet. Utifrån dessa uppkom även följande underkategorier: Bristande ledarskap, Hög arbetsbelastning, Stress på arbetsplatsen, Underbemanning, Traumatiska och komplexa patientfall samt Utanförskap på arbetsplatsen. Konklusion: Sjuksköterskan upplever arbetsrelaterad psykisk ohälsa främst på grund av organisatoriska faktorer, traumatiska patientfall samt kollegiala problem på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa kan påverka sjuksköterskors kvalitet på arbetet. Sjuksköterskor upplevde även höga krav från omgivningen, vilket skapade en upplevelse av negativ stress både i arbetet och privat. / Background: Being a nurse is a vulnerable profession where stress is common. If a nurse is exposed to prolonged stress, it can lead to burnout and sick leave for nurses, according to the National Board of Health and Welfare (2017). It is essential to investigate the underlying causes that nurses perceive as reasons for their mental health problems and the consequences it can have for both nurses and their surroundings. Objective: The purpose of the literature review was to shed light on nurses' experiences of work-related self-reported mental illness. Method: The literature study is based on ten qualitative articles. The databases used were CINAHL and PubMed. All articles were quality assessed using the Swedish Agency for Health Technology Assessment, and Assessment of Social Services (SBU) quality assessment tool. Data analysis was conducted using Popenoe et al.'s data analysis method. Results: The results reveal that nurses are exposed to high workloads, understaffing, and organizational problems. The compilation of the articles yielded three main categories as underlying causes of nurses' work-related mental health problems. These underlying factors are presented in the following main categories: Organizational deficiencies, High expectations on nurses and Difficult situations at work. Based on these, the following subcategories also emerged: Deficient leadership, High workloads, Workplace stress, Understaffing, Traumatic and complex patient cases and Workplace exclusion. Conclusion: Nurses primarily experience work-related mental health problems due to organizational factors, traumatic patient cases, and collegial issues in the workplace. Work- related mental health problems can affect nurses' work quality. Nurses also experience high demands from their environment, which creates a perception of negative stress both at work and in their personal lives.

“Under Wendy Bishop’s Eye” examines the teaching, learning, and social environment of a graduate student in an American creative writing MFA program in the early years of the 21st century. This dissertation is a work of autofiction; it is both an autoethnography and a fictionalized story written in the form of a novel. The project uses the scholarship of writing studies’ leader Wendy Bishop to discuss and analyze the dynamics of graduate student learning in creative writing courses, undergraduate learning in creative writing courses, graduate student teaching in creative writing courses, and graduate student teaching in expository writing or first-year composition courses at a four-year college. The project addresses the limitations of the “workshop method” for teaching creative writing, while supporting the benefits of writing pedagogy that includes cross-genre writing exercises in all university-level writing courses, specifically bringing “personal writing” and creative non-fiction into both creative writing and first-year composition course.

Bakgrund: Globalt har övervikt och fetma hos barn blivit ett utmanande folkhälsoproblem under 2000-talet. Cirka 41 miljoner barn under fem års ålder lider av övervikt. Studier visar att överviktiga barn som når vuxen ålder möter många hälsoproblem. Sjuksköterskor har en betydande roll i sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete samt kunna uppmärksamma avvikelser om övervikt/fetma.    Motiv: Övervikt/fetma, liksom relaterade sjukdomar, kan i hög grad förebyggas. Det förebyggande arbetet av fetma hos barn behöver därför prioriteras högt. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna hjälpa familjer genom att främja, förebygga och identifiera avvikelser i barnets hälsa. Övervikt/fetma hos barn, kan vara ett känsligt område att prata med familjer om. Författarna vill därför belysa hur sjuksköterskorna upplever mötet med familjer till överviktiga barn.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta familjer med överviktiga barn i åldrarna 2 – 6 år.   Metod:  En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Dataanalysen genomfördes enligt Lundmans och Hällgren Graneheims innehållsanalys.   Resultat: Tre kategorier framkom ur analysen. Utmanande faktorer i mötet med vårdnadshavare; att beröra ett känsligt ämne, möta föräldrarnas reaktioner samt bemöta kulturella skillnader. Det goda mötet; att anpassa information efter familjens behov och bygga förtroende samt tillit. Hinder i arbetet med övervikt och fetma; hinder såsom stigmatisering kring övervikt/fetma, kunskapsbrist, otydliga riktlinjer samt tidsbrist.   Konklusion: Att diskutera barnets vikt upplevs som ett känsligt ämne. En trygg och god vårdrelation är avgörande i det förebyggande arbetet mot barnfetma. Tydligare riktlinjer vid behandling av övervikt/fetma underlättar. Resurser saknas i form av tid och samarbete med andra yrkesprofessioner för att kunna stötta föräldrarna i arbetet mot barns övervikt. Framtida forskning behövs, då fetma är ett folkhälsoproblem som påverkar den fysiska och psykiska hälsan negativt. / Background: Worldwide, children are becoming excessively heavy at younger ages This has become a challenging public health problem in the 2000s. Today about 41 million children, under the age of five, suffer from overweight/obesity today. Studies demonstrate that overweight/obese children who reach adulthood, faces many health problems. Hence, nurses play a significant role promoting health and working preventively, drawing attention to anomalies in overweight/obesity.  Motive: Overweight/obesity and their related diseases, can be prevented. Consequently, preventive measures taken for overweight/obese children needs to be highly prioritized. For nurse, it is important to promote, prevent, and identify abnormalities in a child’s health. Children´s obesity can be a sensitive topic to raise with families. Therefore, the authors wish to shed light on how nurses’ experiences and approaches engagement with family´s obese children.  Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences in meeting families with overweight children, ages 2 – 6 years. Methods: A literary review based on eight scientific studies with qualitative approach. Data analysis was conducted according to Lundman’s and Hällgren Graneheim´s content analysis. Results: Three categories emerged from the analysis. Challenging factors in meeting with caregivers; challenges related to sensitive topics, facing families’ reaction, and dealing with cultural differences. The good meeting; adapting information families need and building trust and confidence. Restrictions in the works with overweight/obesity; stigma revolving around overweight/obesity, lack of knowledge and time and unclear guidelines. Conclusion: Discussing a child´s weight, is perceived as a sensitive topic. Safe and good care relations can promote work against child overweight/obesity. Clear guidelines in treatment of overweight/obesity, facilitates and supports nurses. Nurses lack resources in terms of time and collaborating with other professions, to support parents’ betterment of a child’s overweight/obesity. Future research is needed, as overweight/obesity is a public health problem that negatively affects physical and mental health.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Un estudiante que empieza a aprender el español en la universidad sin experiencia previa generalmente no tiene un vocabulario amplio en el tercer año de la carrera cuando va a tener que hacer un curso de literatura. Este estudio investiga el reto que enfrenta el estudiante cuando empieza a estudiar la literatura hispánica. Se enfoca en los siguientes aspectos de este tema: 1) la brecha que existe entre el vocabulario limitado de un estudiante de segunda lengua y el vocabulario amplio de un hablante nativo; 2) en qué consiste un vocabulario mínimo; 3) cómo el leer extensivamente ayuda a desarrollar el vocabulario; 4) la necesidad de utilizar y saber utilizar el diccionario para aumentar el vocabulario; 5) la literatura infantil y juvenil como un recurso útil para desarrollar el vocabulario y 6) un análisis de unos libros escritos para niños de varias edades.

Bakgrund: World Health Organisations (2018) principer är de riktlinjer gällande pediatrisk palliativ vård som tillämpas i Sverige. Där den palliativa vården för barn ska ha ett personcentrerat fokus, barnet står i centrum och vårdnadshavarna upplever sig vara delaktiga i samtliga moment. Syfte: Att beskriva vårdnadshavares uppfattning om vad som är viktigt i mötet med sjuksköterskan i samband med palliativ vård av deras barn. Metod: Metoden är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Databaserna som användes var PubMed samt CINAHL. I arbetet användes en integrerad analys där artiklar samlas i en översikt där sedan jämförelser kan göras artiklar emellan utifrån olika variabler. Nio artiklar användes. Resultat: Materialet resulterade i tre kategorier. Familjefokus med underkategorierna Individanpassad omvårdnad samt Ses som en del i teamet. Kommunikation med underkategorierna Information vid rätt tidpunkt, Individanpassad kommunikation samt Rak och tydlig kommunikation. Trygghet med underkategorierna Praktiskt stöd samt Emotionellt stöd. Slutsats: Vårdnadshavares önskan om ett individanpassat fokus och ett medmänskligt engagerat bemötande i mötet med sjuksköterskan i ett sammanhang där den medicinska aspekten, ofta baserade på standardiserade vårdprogram utgjorde ett stort utrymme. Kommunikation uppskattades vara tydlig, rak, finkänslig och given vid rätt tidpunkt. / Background: The World Health Organization’s (2018) principles are the guidelines regarding pediatric palliative care that are applied in Sweden. Where palliative care for children should have a person centred focus, where the child is at the center and where the caregivers felt involved in all elements. Aim: To describe caregivers’ perception of what is important in the meeting with registered nurses in connection with palliative care of their child. Method: The method is a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The databases used were PubMed and CINAHL. The work used an integrated analysis where articles are collected in an overview, where comparisons can then be made between articles based on different variables. Nine items were used. Results: The material resulted in three categories. Family Focus with the subcategories Individualized care and Seen as part of the team. Communication with the subcategories Information at the right time, Personalized communication and Straight and clear communication. Security with the subcategories Practical support and Emotional support. Conclusions: Caregivers’ desire for an individualized focus and a compassionately committed approach in the meeting with the nurse in a context where the medical aspect, often based on standardized care programs, constituted a large space. Communication was appreciated to be clear, straightforward, delicate and given at the right time.

Hot och våld på akutmottagning har visat sig vara ett växande problem världen över. Akutsjuksköterskor arbetar i en arbetsmiljö som inte bedöms vara acceptabel. Syftet var att utforska tillgänglig litteratur gällande hur akutsjuksköterskans vårdarbete påverkas av hot och våld på akutmottagning. Metoden valdes för att besvara studiens syfte var, en systematisk och integrativ litteraturstudie. Datainsamlingen bestod av 17 vetenskapliga artiklar, 11 av dessa var kvalitativa och sex var kvantitativa. Det insamlade materialet kategoriseras enligt två kategorier och sex subkategorier. Kategorierna som valdes var ett vårdmöte som inverkar på hälsa och faktorer som påverkar akutsjuksköterskans vårdarbete. Valda subkategorier var identifiera riskfaktorer vid patientnära arbete, identifiera anledningar till våldsbejakande beteende, utsättas för otillfredsställande bemötande, identifiera stöd från ledning, bristfällig kunskap och utbildning och påverkas av otillräcklig vårdmiljö. Resultatet visade att akutsjuksköterskor drabbas av hot och våld dagligen och samtliga anser att deras hälsa påverkas negativt. Det framkom att få drabbade anmäler händelsen till sjukhusledningen. Samtliga menade att utbildning saknades och efter insatt utbildning upplevdes en förbättring i akutsjuksköterskors konflikthantering vilket ökade välbefinnandet och självförtroendet. Författarna har förhoppningar att den här systematiska och integrativa litteraturstudien används på akutmottagningar i undervisande syfte för att förbättra akutsjuksköterskors arbetsmiljö, mående samt patientens vårdmiljö. Att anmäla hot och våld, förbättrad kommunikation och utbildning i konflikthantering minskar risken för att akutsjuksköterskor utsätts i lika hög utsträckning. / Threats and violence in emergency rooms have proven to be a growing problem world-wide. Emergency nurses work in a work environment that is not considered acceptable. The purpose was to explore available literature regarding how the emergency nurse's care work is affected by threats and violence in the emergency department. The method chosen to answer the study's purpose was a systematic and integrative literature study. The data collection consisted of 17 scientific articles, 11 of which were qualitative and six were quantitative. The collected material is categorized according to two categories and six sub-categories. Categories that were chosen were a care meeting that affects health and factors that affect the emergency nurse's care work. Selected subcategories were identifying risk factors in work close to patients, identifying reasons for violent behavior, being ex-posed to unsatisfactory treatment, identifying support from management, lack of knowledge and education and being affected by an inadequate care environment. The results showed that emergency nurses are affected by threats and violence on a daily basis, all of whom believe that their health is negatively affected. It emerged that few victims reported the incident to the hospital management. All felt that there was a lack of training and after training, there was an improvement in the emergency management of emergency nurses, which increased well-being and self-confidence. The authors hope that this systematic and integrative literature study will be used in emergency rooms for teaching purposes to improve the emergency nurses' work environment, mood and patient care environment. Reporting threats and violence, improved communication and training in conflict management reduces the risk of emergency nurses being exposed to the same extent.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Mammografiscreening har minskat antalet dödsfall i bröstcancer. Kvinnor upplever undersökningen som ångestfylld, besvärlig och smärtsam, vilket orsakar minskat deltagande. För ökat välbefinnande är det viktigt med förståelse för kvinnors erfarenheter.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av mammografiscreening.  Metod: En litteraturstudie med resultat från tio kvalitativa studier. Sökningar genomfördes i PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades sedan analyserades och sammanställdes studiernas resultat.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna var oro och rädsla, känsla av utsatthet samt behov av trygghet. Resultatet visar att erfarenheterna varierade men det upplevdes främst som fyllt av ångest, oro och smärta. Dessa känslor kunde lugnas med tiden, genom adekvat information eller om röntgensjuksköterskan var omtänksam och gav god omvårdnad.  Konklusion: Röntgensjuksköterskan har stort inflytande på undersökningen och kan med små medel förbättra kvinnors erfarenheter. Den kliniska verksamheten och röntgensjuksköterskan uppmuntras anpassa arbetssättet mot en mer personcentrerad omvårdnad. Då genomförs undersökningen på ett smidigare sätt och bilderna blir bättre vilket genererar ett minskat behov av omtag, och därmed kostnad, samt minskad psykisk påfrestning för kvinnorna. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. Mammography screening has reduced the number of deaths from breast cancer, but women experience the examination as anxiety-ridden and painful.  Aim: The purpose of the literature study was to illuminate women's experiences of mammography screening.  Methods: A literature study with results from ten qualitative studies. Searches were conducted in PubMed and CINAHL. The quality of the articles was reviewed, then the results of the articles were analyzed and compiled.  Results: The analysis resulted in three main categories and nine subcategories. The main categories were anxiety and fear, feelings of vulnerability and the need for safety. Although results varied, the examination was mainly described as worrisome and painful. Time, information, or good care provided by the radiographer could improve the experience.  Conclusion: The radiographer has a great influence on the examination and can with small means improve women's experiences. The clinical practice and the radiographer are encouraged to apply a more person-centered care. The examination is then performed more easily and the image quality increases, which reduces the need for recalls as well as the mental strain for women.

Akutmottagningens vårdmiljö präglas av hög belastning och oförutsägbarhet vilka kan orsaka konflikter mellan nödvändiga åtgärder och individens moraliska värderingar. Akutsjuksköterskor ska verka utifrån ICN:s etiska kod, inneha ett holistiskt synsätt, personcentrerat förhållningsätt och skapa förutsättningar för vårdande relationer med patienter och närstående. En hög arbetsbelastning och tidsbrist orsakar att patienter och akutsjuksköterskor upplever att vårdens kvalité försämras. När akutsjuksköterskor känner ansvar över vårdandet men hindras att bedriva önskad vård skapas moralisk stress. På senare år ses en stigande och mer utspridd förekomst av moralisk stress, hur det påverkar akutsjuksköterskor samt deras vårdande på akutmottagningen bör uppmärksammas. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur avseende moralisk stress och dess konsekvenser för akutsjuksköterskors vårdande på akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudie genomfördes på nio publicerade vetenskapliga studier vilka inhämtades via Cinahl, PubMed, PsycInfo samt genom manuella sökningar och en systematisk dataanalys utfördes. Resultatet visade att moralisk stress ses i direkt relation till akutsjuksköterskors oförmåga att vårda, till följd av hög arbetsbelastning, omvårdnaden blir underordnad medicinska åtgärder, oprofessionella förhållningssätt, avsaknad av samsyn på patientvården, bristande kommunikation samt stöd. Upprepad och långvarig moralisk stress kan orsaka identitetsförluster, försämrad patientvård, sjukskrivning, arbetsmissnöje vilket bidrar till att akutsjuksköterskor väljer andra arbetsplatser eller slutar arbeta inom vården. / The emergency room's care environment is characterized by high workload and unpredictability, which can cause conflicts between necessary measures and the individual's moral values. Emergency nurses must operate on the basis of the ICN:s code of ethics, have a holistic approach, a person-centered approach and create conditions for caring relationships with patients and relatives. A high workload and lack of time causes patients and emergency nurses to experience a deterioration in the quality of care. When emergency nurses feel responsible for the care but are prevented from providing the desired care, moral stress is created. In recent years, an increasing and more widespread occurrence of moral stress, how it affects emergency nurses and their care in the emergency department should be noted. The purpose of the study was to explore available scientific literature regarding moral stress and its consequences for emergency nurses in the emergency department. A systematic and integrative literature study was conducted on nine published scientific studies obtained via Cinahl, PubMed, PsycInfo and manual searches, and a systematic data analysis was performed. The results showed that moral stress is seen in direct relation to the emergency nurses' inability to care, due to high workload, nursing becomes subordinate to medical measures, unprofessional approaches, lack of consensus on patient care, lack of communication and support. Repeated and prolonged moral stress can cause identity loss, deteriorating patient care, sick leave, work dissatisfaction which contribute to that emergency nurses choose other workplaces or stop working in health care.

Bakgrund: Syftet med personcentrerad vård är att bevara och se personen utifrån ett helhetsperspektiv samt utgå från personens individuella behov. Patienters upplevelser av personcentrerad vård är att bli sedda som unika individer med individuella behov. Att bli respekterade, omhändertagna och ha rätt för autonomi och delaktighet inom den egna vården är betydligt ur patienters perspektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes och kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar två teman och fyra subteman. Temat: Se personen bakom sjukdomen innefattar subteman: Utgå från patientens individuella behov och Arbeta i partnerskap med patienten. Temat: Skapa en vårdrelation innefattar subteman: Betydelsen av kommunikation och Betydelsen av tid. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskors upplevelser av att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt innebar att se personen bakom sjukdomen för att personen ska vara i fokus snarare än sjukdomen, där vikten av att utgå från patientens individuella behov samt arbeta i partnerskap med patienten betonades. Detta kunde dessutom leda till att en vårdrelation skapades vilket främjade en personcentrerad vård. / Background: The goal of person-centred care is to preserve and view the person from a holistic perspective as well as to emanate from the person's individual needs. Patients' experiences of person-centred care are to be seen as unique individuals with individual needs. Being respected, cared for and having the right for autonomy and participation in one's own care is significantly from the patients' perspective. Aim: To describe nurses' experiences of applying a person-centred approach. Method: A systematic literature review with descriptive synthesis and qualitative approach. Results: The result shows two themes and four subthemes. The theme: See the person behind the illness includes subthemes: Emanate from the patients’ individual needs and Work in partnership with the patient. The theme: Creating a care relationship includes subthemes: The importance of communication and The importance of time. Conclusion: It emerged that nurses' experiences of applying person-centered approach meant seeing the person behind the illness so that the person could be in focus rather than the disease, where the importance of emanating from the patient's individual needs and working in partnership with the patient was emphasized. This could also lead to the creation of a care relationship, which promoted person-centred care.

Bakgrund: Barns hälsa och mående kan påverkas negativt när en förälder är allvarligt sjuk och de har behov av stöd. Barn som har en allvarligt sjuk förälder har enligt svensk lag rätt till stöd, råd och information av sjukvården. Trots detta visar tidigare forskning att barn och föräldrar inte upplever att sjukvården ger det stödet. Det behövs därför mer kunskap om sjuksköterskors upplevelser av att möta och stödja barn till allvarligt sjuka patienter. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta och stödja barn som anhörig till en allvarligt somatiskt sjuk förälder. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta empiriska kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databassökningarna genomfördes i PubMed och Cinahl. Analysprocessen genomfördes med inspiration av Popenoes innehållsanalys vid litteraturstudie.  Resultat: Analysen resulterade i sju underkategorier och tre kategorier. Kategorierna var: ”Att skapa en vårdrelation”, ”Att ha tillräcklig kompetens” och ”Att söka stöd inom organisationen”. Konklusion:  Det finns behov av utbildning, riktlinjer och stöd för sjuksköterskor som möter barn till allvarligt sjuka patienter. För att utforma och implementera evidensbaserade åtgärder krävs mer forskning. / Background: Childrens health and wellbeing is negatively affected when a parent is seriously ill, and they need support. Children that have a seriously ill parent has, according to the Swedish law, a right to information, support, and advice from health services. Parents and children are however, according to earlier research, not experiencing this support from the healthcare. Because of this there is a need for more knowledge about nurses’ experience of meeting and giving support to children of seriously ill patients.  Aim: To illustrate nurses experience of meeting and supporting children of seriously somatic ill parent.  Methods: A literature study based on eight empirical qualitative scientifical articles. The database searches were conducted in PubMed and Cinahl. The analyzation process was inspired by Popenoe.  Results: The analysis resulted in seven subcategories and three categories. The categories were: “Building caring relationships” “Having sufficient skills” and “Seeking support within the organization”.  Conclusion: Nurses who meet children to seriously ill patients need education, guidelines, and support. To design and implement evidence-based measures there is a need for more research.