Bakgrund: En grundsten i sjuksköterskeprofessionen är att främja hälsa och motverka onödigt lidande hos patienter och anhöriga. Onödigt lidande kan uppstå om det föreligger en bristande förståelse hos sjuksköterskor för vårdandet i livets slutskede. Att beskriva sjuksköterskors upplevelser kan bidra till att öka förståelsen för hur det är att vårda dessa patienter samt att kunna förebygga lidandet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats med en beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskor upplevde vården tillfredsställande eftersom de fick vara en del av patienters sista tid i livet. Det upplevdes meningsfullt med en god kommunikation. Samtidigt upplevdes hinder i samarbetet när patienters bästa inte kom i första hand. Frustration uppstod när vården påverkade patienter negativt på grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning. Vård i livets slutskede upplevdes så pass krävande att de ibland blev så känslomässigt överväldigade att de önskade byta arbetsplats. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer tid till patienter och anhöriga för att kunna skapa ett tillfredsställande samarbete, för att kommunikationen skall upplevas betydelsefull liksom vården som skall bedrivas. Att våga vara nära kan bidra till ökad insikt för patienter och anhörigas behov i livets slutskede, vilket på längre sikt kan innebära en god och kvalitativ vård. / Background: A cornerstone of the nursing profession is promoting health and counteracting unnecessary suffering in patients and relatives. Unnecessary suffering can occur if there is a lack of understanding among nurses for care at the end of life. Describing nurses' experiences can help to increase understanding of what it is like to care for these patients and to be able to prevent suffering. Aim: To describe nurse’s experiences to care for patients at the end of life. Method: A systematic literature study with a qualitative approach with a descriptive synthesis. Result: Nurses experienced satisfactory care because they were part of patients' last time in life. It was meaningful with good communication. At the same time, barriers to collaboration were experienced when patients' best interests did not come first. Frustration arose when care had a negative impact on patients due to lack of time and high workload. Care at the end of life was so demanding that they sometimes became so emotionally overwhelmed that they wanted to change jobs. Conclusion: Nurses need more time for patients and relatives to be able to create a satisfactory collaboration, in order for the communication to be perceived as important as well as the care to be performed. Dare to be close can contribute to increased insight for patients and the needs of relatives in the end stage of life, which in the long term can mean good and quality care.

Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till vad gäller möjligheter och begränsningar i arbetet med pedagogisk dokumentation i förhållande till kommunikation mellan barn och pedagoger och barns delaktighet. Syftet var även att synliggöra vilka etiska dilemman som uppstår, kopplat till barns delaktighet och kommunikationen mellan barn och pedagoger. För att besvara vårt syfte och frågeställningar har vi valt att göra en systematisk litteraturstudie som innebär att vi på ett systematiskt sätt har sökt efter vetenskapliga artiklar och avhandlingar inom vårt valda forskningsområde pedagogisk dokumentation och därefter genomfört en tematisk analys. Vårt resultat visar att pedagogisk dokumentation är ett mångfacetterat och komplext verktyg som kan tolkas på olika sätt beroende på pedagogernas förhållningssätt och perspektiv de utgår från. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg som ska möjliggöra både för barns delaktighet och för kommunikation mellan barn och pedagog men vårt resultat visar dock att den kommunikation som sker mellan pedagoger och barn är målorienterad och strategisk, vilket i sin tur påverkar barns möjligheter att vara delaktiga. Trots att arbetet med pedagogisk dokumentation som ska utgå från barns intressen och där de är delaktiga i processen så sker inte detta i praktiken. Den kommunikation som uppstår mellan barn och pedagoger begränsar barnen då pedagogerna förhåller sig till ramarna inom det Reggio Emilia-inspirerade arbetssättet.

Bakgrund: Livets slutskede innebär den sena fasen inom palliativ vård. Tidigare forskning beskriver att patienter och anhöriga upplever tillfredsställelse med vården som ges i livets slutskede. Både patienter och anhöriga beskriver att de uppskattar när sjuksköterskor och vårdpersonal strävar efter att bygga en god relation, där hens behov tillgodoses i livets slutskede. Sjuksköterskan har som ansvar att främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidandet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på en vårdavdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna erfor att i en relation var det betydelsefullt att tillgodose patienters behov och önskemål. Att främja patientens välbefinnande erfors som en viktig del vid vårdandet i livets slut. De erfor också att ha ett samtal innebar att bjuda in och vara närvarande i samtalet med patienten. Sjuksköterskorna erfor också tacksamhet där de var stolta och nöjda över den vård patienter fick. Sjuksköterskorna erfor också känslomässiga begränsningar när brist på kunskap och erfarenheter, tidsbrist samt hög arbetsbelastning förekom vid vårdandet i livets slut. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att vårda patienter i livets slutskede på en vårdavdelning som att vara närvarande och emotionellt involverade i vårdandet vid livets slut. / Background: The end-of-life intends the late phase of palliative care. Previous research describes that patients and their relatives experience satisfaction with the care provided at the end-of-life. Both patients and their relatives describe that they appreciate when nurses and caregivers aim to build a good relationship, where their needs are met at the end-of-life. The nurse is responsible for promoting health, preventing illness and ease suffering. Aim: To describe the nurses experiences of care for patients at the end-of-life on a care ward. Method: A systematic literature study with a qualitative approach. Results: The results showed that the nurses experienced that in a relationship it was important to meet the patients' needs and wishes. To encourage the patient's well-being is experienced as an important part of the end-of-life care. They also experienced that having a conversation meant to invite and being present in the conversation with the patient. The nurses also experienced gratitude where they were proud and satisfied with the care the patients received. The nurses described that lack of knowledge and experience, lack of time and high workload are experienced as limitations at the end-of-life care. Conclusions: Nurses experienced caring for patients at the end-of-life in a care ward such as being present and emotionally involved in the caring at the end-of-life.

Bakgrund: Personcentrerad vård hör till sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär att personen vårdas utifrån en helhetssyn. Demenssjukdom påverkar den äldres intellektuella funktioner. Tidigare forskning visar att människor på grund av demenssjukdom upplever ojämlikhet i makten i förhållande till personalen inom vården. Enligt lag bör vårdpersonalen ta hänsyn till patienternas integritet och självbestämmande. Dock efterlevs inte alltid detta. Därmed upplever anhöriga svårigheter när deras anhörige med demenssjukdom till exempel regelbundet får lugnande läkemedel. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda utifrån ett personcentrerat arbetssätt i vård av äldre personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes av kvalitativ ansats. Resultat: Analysen genererade två teman och fyra subteman: tema 1) Betydelsen av att lära känna personen med dess subteman:  Att anamma livshistorien och Att se personens behov samt tema 2) Viljan att förbättra vården med dess subteman: Att utveckla kunskap och Att sträva efter gemensamma mål. Slutsats: Vårdpersonalen beskrev betydelsen av att lära känna personer med demenssjukdom genom att implementera ett personcentrerat arbetssätt. De beskrev även sina önskningar för att kunna förbättra vården av äldre personer med demenssjukdom och förutsättningar för att kunna uppnå gemensamma mål. / Background: Person-centered care is among the core competencies of nursing; it means that the person is cared for in a holistic sense. Dementia affects the intellectual functioning of the person. Previous research indicates that people with dementia often experience inequities in health care. By law, healthcare staff must consider the patient’s integrity and self-determination. But staff members do not always follow that guideline. Relatives of dementia patients thus experience difficulties when their loved ones receive, for example, regular sedatives. Aim: To describe the experience of caregivers in caring from a person-centered approach in the care of elderly people with dementia. Method: A systematic literature study with a descriptive synthesis of qualitative approaches. Results: The analysis generated two themes and four subthemes. The first theme is: The importance of getting to know the person, which features two subthemes: To embrace the life story and To see the person’s needs. The second theme is: The desires to improve care, which also features two subthemes: To develop knowledge and To strive for common goals. Conclusion: The care staff described the importance of getting to know people with dementia through a person-centered approach. They also described their wish to be able to improve the care of elderly people with dementia and the prerequisites for achieving common goals.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning kommit fram till vad gäller undervisningsmaterial, undervisningsmetoder och samtalsaktiviteter som främjar flerspråkiga elevers tidiga skrivutveckling. Studiens material innehåller 13 olika publikationer som kvalitativt analyserats med hjälp av ett kategoriseringsschema för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Publikationerna söktes fram i olika databaser, ERIC, Libris och Diva, där vi använde oss av utvalda sökord för att få fram relevanta studier för valt forskningsområde. Resultatet visar att flerspråkiga elevers skrivutveckling främjas främst genom att undervisningen är explicit och består av konkret, anpassat och varierat material. Många forskare lyfter vikten av vilka didaktiska val lärare väljer att använda sig av. Litteraturstudien visar att flerspråkiga elever aktivt ska delta i den ordinarie klassrumsundervisningen så mycket som möjligt, och att olika typer av samtalsaktiviteter i klassrummet gynnar flerspråkiga elevers skrivutveckling. Slutligen visar resultatet att det finns brist på forskning om undervisningsmaterial och undervisningsmetoder som lämpar sig i undervisningen.

Narrative point of view should be the initial place of focus in the study of prose fiction, but it is often difficult to understand or teach. This study proposes that stage or screen production of narrative fiction may be purposefully structured to enhance the understanding of narrative perspective. The study details grammatical analysis of narrative language and describes implications drawn from that language which influence production decisions. The thesis examines the techniques and technology of stage and screen production which may be manipulated to underscore narrative point of view, suggesting ways in which each medium can borrow from the techniques of the other for point of view production.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är ett kirurgiskt ingrepp i de kvinnliga genitalierna som av tradition utövas idag i flera delar av världen. Traditionen är vanlig i flera delar av Afrika, Asien och Mellanöstern och på grund av migration är det allt fler könsstympade kvinnor som bor i västvärlden. Kvinnlig könsstympning strider mot de mänskliga rättigheterna och den svensk lagstiftningen mot kvinnlig könsstympning. Könsstympning har inget medicinskt syfte och medför hälsorisker såväl som kortvariga och långvariga hälsoproblem som exempelvis förblödning, infektioner, menstruations- och miktionsproblematik. Problemformulering: För att kunna ge ett gott bemötande och en god omvårdnad till dessa kvinnor behöver sjuksköterskor i Sverige ha en djupare förståelse och större kunskap om detta fenomen. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser efter könsstympning. Metod: En litteraturöversikt som bygger på tio kvalitativa artiklar, söktes i databaserna Cinahl Complete, Medline och Pubmed. Datan analyserades med inspiration från Fribergs (2017) kvalitativ innehållsanalysmetod. Resultat: Insamlat data analyserades utifrån fyra teman. (1) Fysiska och psykiska följder (2) Att uthärda lidande och skam (3) Att upprätthålla familjens heder (4) Upplevelser vid mötet av vårdpersonal. Slutsats: Kvinnlig könsstympning konstateras vara ett folkhälsoproblem i Sverige. Traditionen utövas runt om i världen och medför stora hälsoproblem. Kunskapsbristen har en stor påverkan på kvinnornas vårdprocess och väg till välbefinnande. Detta beror till stor del på vårdpersonalens bristande kompetens och förståelse av fenomenet. Som resultat har kvinnor svårigheter med att kommunicera och dela med sig av sina problem, vilket har präglat och påverkat deras vardagliga liv negativt. Vårdpersonalen kan undvika detta genom att erhålla relevant information och kunskap om ingreppet och kulturen runt kvinnlig könsstympning, då det är ett vanligt förekommande och ett väsentligt ämne. / Background: Female genital mutilation is a traditional procedure concerning the female genitalia that is practiced today in several parts of the world. The tradition is common in several parts of Africa, Asia and the Middle East and due to migration, an increasing number of women with genital mutilation are living in the western world. Female genital mutilation is in opposition to human rights and the Swedish law against female genital mutilation (SFS 1982:316). Genital mutilation has no medical reasons and imposes health risks such as short and long-term health problems, for example: bleeding, infections, menstrual and urinary problems. Problem formulation: In order to be able to encounter and treat women affected by female genital mutilation properly, nurses in Sweden need to have a deeper understanding and knowledge of this phenomenon. Purpose: To illuminate women's experiences of problems after genital mutilation. Method: A literature study based on ten qualitative articles. (Keywords: Female genital mutilation, experiences and health/health problems) were used to search on the following databases Cinahl Complete, Medline and Pubmed. The analysis was inspired by Friberg's (2017) description of qualitative content analysis. Results: Four themes emerged from the analysis. (1) Physical and mental consequences (2) To endure suffering and shame (3) Maintaining the family honor (4) Experiences when meeting healthcare professionals. Conclusion: Female genital mutilation is found to be a public health problem in Sweden. The tradition is practiced around the world and can cause serious health problems. The lack of knowledge has a major impact on the women's care process and path to well-being as the healthcare professional’s care competence and understanding of female genital mutilation was found to be minimal. This has resulted in women's difficulty communicating and sharing their problems that affected their daily lives. Healthcare professionals can avoid this by obtaining relevant information and knowledge about the procedure as female genital mutilation is an essential subject.

Mobiltelefoners höga förekomst i IT-forensiska utredningar innebär påfrestningar för polisen. Mobilinriktad anti-forensik är dock ett smalt och relativt nytt forskningsområde. Genom att strikt fokusera på smarta mobiltelefoner, och utifrån en anti-forensisk definition som ställer krav på avsikt, så utförde vi en systematisk litteraturstudie i syfte att kartlägga den akademiska forskarvärldens bidrag till fältet. Resonemanget bakom denna undersökning är att en kartläggning av vad som finns inom ett avgränsat område samtidigt bör resultera i en kartläggning av vad som inte finns om tillräcklig praktisk kännedom föreligger. För kartläggningen inhämtades över 500 artiklar varav 45 slutligen sorterades in efter sin anti-forensiska påverkan i en standardmodell för IT-forensisk process. Den praktiska kännedomen baseras på inhämtade perspektiv från polisregionerna Nord, Öst och Syd, vars IT-forensiker vittnar om utmaningsdrabbade delar i en standardmodell för IT-forensisk process. Med hjälp av båda kan vi peka på bristområden där framtida forskning bör lägga sitt fokus för att stödja polisens arbete i dagsläget. Vi finner att forskning tenderar att fokusera på undersökning och analys av bevis, medan IT-forensikerna snarare ser identifiering och insamling av bevis som problematiska områden. Dessutom identifierar vi flera områden där mer forskning kan vara aktuell, exempelvis vad gäller applikationer som förstör användardata. / Mobile phones are common sources of evidence in IT-forensic investigations, and this fact is causing additional strain for law enforcement work. Meanwhile, mobile anti-forensics is a small and relatively new area of research. With a strict focus on smart mobile phones, and using an anti-forensics definition that places the intentions of the user in focus, we have performed a systematic literature study with the purpose of mapping the academic research related to the field. Our reasoning is that mapping the performed research should also result in a map of the research that has yet to be performed, if a practical perspective is applied. Over 500 articles were handled as part of the literature study, of which 45 articles were included and sorted based on their anti-forensic content into a model for the IT-forensic process. The practical perspective was sourced from interviews with the North, East, and Southern Swedish police regions. Their IT-forensic experts describe which parts of the IT-forensic process are subject to the most difficult challenges. By taking both perspectives into account we are able to identify areas of deficiency where future research should be focused in order to better support the work of law enforcement. We find that research tends to focus on the latter half of the IT-forensic process whereas the IT-forensic experts call out identification and collection of evidence as areas of interest. We also identify a multitude of areas where more research is needed, for example in relation to data-destroying applications.

Bakgrund: Diabetes ökar i världen. Majoriteten av de som drabbas både i Sverige och internationellt har diabetes typ 2. Egenvård har stor betydelse för att förhindra komplikationer. Forskning visar att distriktssköterskor har uppmärksammat att patienter är i behov av personcentrerad vård för en god egenvård. Därmed är det viktigt att utforska patienters upplevelser av vad som främjar och hindrar rekommenderad egenvård.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av vad som främjat respektive hindrat deras genomförande av rekommenderad egenvård vid diabetes typ 2.  Metod: Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. En allmän litteraturöversikt utfördes och 16 vetenskapliga kvalitativa artiklar granskades med bedömningsmall från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering samt analyserades med hjälp av Fribergs metod.   Resultat: Vad som främjat patienters genomförande av rekommenderad egenvård var: patienters upplevelse av att ha eget ansvar; patienters upplevelse av att ha goda sociala relationer; patienters upplevelse av att ha en god relation med vårdpersonal och patienters upplevelse av att erhålla optimalt med information och kunskap. Vad som hindrat patienters genomförande av rekommenderad egenvård var: patienters upplevelse av att känna svårigheter att upprätthålla motivation; patienters upplevelse av att sakna socialt stöd; patienters upplevelse av att sakna en god relation med vårdpersonal och patienters upplevelse av otillräcklig information och brist på kunskap. Slutsats: Resultatet ökar distriktssköterskors förståelse av patienters upplevelser av vad som främjar respektive hindrar rekommenderad egenvård vid diabetes typ 2, för att därmed kunna stödja samt öka patienters förutsättningar i genomförandet av rekommenderad egenvård. / Background: Cases of diabetes are increasing globally. The majority of those affected have type 2 diabetes. Self-care is of great importance in preventing complications related to type 2 diabetes. District nurses have expressed the need for a person-centered approach for patients to achieve good self-care according to previous research. Therefore, it is important to explore patients’ experiences of what promotes and hinders self-care.   Aim: The purpose was to describe patients experiences of what promotes and hinders the implementation of recommended self-care in type 2 diabetes.   Method: Articles were searched in the databases CINAHL and PubMed. A general literature review was performed, and 16 scientific qualitative articles were reviewed using an assessment template from the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services and analyzed using Friberg's method.  Result: What promoted patients implementation of recommended self-care was: patient experience of having personal responsibility; patient experience of having good social relationships; patient experience of having a good relationship with the healthcare providers and patient experience of obtaining optimal information and knowledge. What hindered patients from implementing recommended self-care was: patient experience of feeling difficulties in maintaining motivation; patient experience of lacking social support; patient experience of lacking a good relationship with the healthcare providers and patient experience of insufficient information and lack of knowledge. Conclusion: The result increases the district nurses' understanding of patients' experiences of what promotes or hinders recommended self-care in type 2 diabetes, thus supporting and increasing patients' prerequisites in the implementation of recommended self-care.

Ur ett sjuksköterskeperspektiv är det viktigt att tänka på att kraven på Hälso- och sjukvård blir allt högre i en tid då det finns allt minskade resurser. Det är angeläget att utnyttja alla resurser och på ett optimalt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka vetenskaplig litteratur med avsikt att få ökad kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som är effektiva för sjuksköterskor att använda sig för att förebygga tromboflebit hos vuxna patienter med behov av perifer venkateter. I denna litteraturstudie genomfördes sökningar i PubMed, CINAHL och Elin. Inkludering av studier styrdes av i förväg uppsatta kriterier och företrädesvis eftersöktes studier med kvantitativ metodansats. Data analyserades och granskades av två oberoende granskare, enligt en granskningsmall. Slutligen inkluderades och granskades 10 studier. Resultat av denna studie visar att aseptiska hygienrutiner vid inläggning av perifer venkateter, valet av instickstället och storleken på perifer venkateter samt information till patienten är grundläggande preventiva åtgärder mot tromboflebit. Risken för utveckling av tromboflebit ökar ju längre tid perifer venkateter ligger inne i kärlen, vid infusionen av läkemedel och lösningar och vid försummad omvårdnad. Kunskap, erfarenhet och professionella rutiner minskar däremot utvecklingen av tromboflebit. / From the nurse perspective it’s important to think that the claims of health and medical attendance become higher in a time when resources decrease. It is important to take advantage of all resources in the optimal way. The aim of this study is to investigate scientific literature with the purpose to increase knowledge about which nursing actions are effective for nurses to practice to prevent phlebitis among adults patient with need for peripheral venous catheterization. In this study literature searches were conducted in PubMed, CINAHL and Elin. Inclussion of studies were made with the help of criterias established beforehand and prospective quantitative studies were preferred. Data were analysed and reviewed by two independent reviewers, using a protocol. Finally 10 studies were included. The results show that aseptic hand routines, choice of insertion area, size of peripheral venous catheter and information to the patient are fundamental arrangements to prevent phlebitis. The risk for development of phlebitis increases with time in situ of catheterization, with administration of drugs and solutions and with neglected nursing care. However knowledge, experience and professional routines decrease development of phlebitis.