Bakgrund: I Sverige drabbas ca 10 000 personer årligen av afasi som beror på skador i språkcentrum i hjärnan. Afasi innebär att den drabbade begränsas i sin förmåga att uttrycka sig, förstå eller formulera sig meningsfullt. Sjuksköterskor möter personer med afasi i olika kontexter och behöver kunskap om olika sätt att kommunicera för att främja autonomi och delaktighet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med personer med afasi i sluten- och öppenvård.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats utfördes som baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs femstegs modell (Friberg, 2022). Resultat: I resultatet framkommer tre kategorier som innehåller sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med personer med afasi. Dessa är: Organisatoriska och miljömässigt inflytande på kommunikation, främjande faktorer och barriärer för kommunikation samt sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med personer med afasi.  Slutsats: Osäkerhet i kommunikation med personer med afasi kan minskas med rätt resurser och förhållningssätt. Vissa kommunikationsverktyg är användbara men framför allt är utrymme i tid och arbetsmiljöfaktorer avgörande för lyckad kommunikation. Att våga stanna kvar är viktigt för att upprätta en relation som främjar kommunikationen mellan sjuksköterskan och personen med afasi. / Background: In Sweden, about 10 000 people suffer from aphasia every year, which is due to damage to the language center in the brain. Aphasia means that the sufferer is limited in their ability to express themselves, understand or formulate themselves meaningfully. Nurses meet people with aphasia in different contexts and need knowledge of different ways of communicating to promote autonomy and participation. Aim: The aim was to illustrate the nurse´s experiences of communication with people with aphasia in both in- and outpatient care.  Method: A literature review with a qualitative method and inductive approach was performed which was based on eleven scientific articles. The articles were analyzed based on Friberg´s five step model (Friberg, 2022).  Results: The result show three categories that contain nurses experience of communication with people with aphasia. These are: Organizational and environmental influence on communication, promoting factors and barriers to communication and the nurse´s approach in meeting people with aphasia. Conclusion: Uncertainty in communication with people with aphasia can be reduced with the right resources and approach. Some communication tools are useful, but above all, space in time and work environment are factors that are decisive for successful communication. Dare to stay with the person is important to establish a relationship that promotes communication between the nurse and the person with aphasia.

Bakgrund: ALS är en obotlig progressiv sjukdom med komplex symtombild, som leder till döden inom tre till fem år. Närstående har en central roll i den utmanande vården av en person med ALS, därför behöver sjuksköterskor få en fördjupad kunskap kring närståendes upplevelser av att vårda en person med ALS, för att uppnå en god palliativ vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en person med ALS. Metod: Litteraturöversikt med tematisk analys, baserad på resultatet från 13 kvalitativa studier och den kvalitativa delen av resultatet i tre mixade studier, totalt 16 studier. Resultat: Närståendes upplevelser beskrivs i fem teman. Förändrade relationer och roller belyser omfördelning av roller, känslor av identitetsförlust och otillräcklighet. Att behöva ta ansvar och fatta beslut speglar upplevelser av att vara i beredskap dygnet runt och att ställas inför svåra beslut. Den alltmer utmanade kommunikationen handlar om kommunikationssvårigheter och att vara tvungen att utveckla nya former för kommunikation. Strategier för att hantera det förändrade livet innefattar närståendes egna strategier för att hantera vården av en person med ALS. Det sista temat Tilltagande hjälpbehov illustrerar behov av information, medicinsktekniska hjälpmedel, psykosocialt stöd och en kontaktperson som samordnare av vården. I resultatdiskussionen relateras resultatet till Andersheds och Ternestedts teori: ”delaktighet i ljuset och delaktighet i mörkret”.  Slutsats: Resultatet visar att ”delaktighet i ljuset och delaktighet i mörkret” är stark associerat med vilket stöd och hjälp närstående har tillgång till. Att tidigt integrera palliativ vård, där specialistsjuksköterskan kan fungerar som kontaktperson och samordnare av vården, ökar möjligheten för närståendes ”delaktighet i ljuset” och ökar förutsättningar för en bättre hälsa. / Background: ALS (Amyotrophic Lateral Sclerosis) is a progressive and incurable disease with complex symptom, which often leads to death within three to five years. In order to provide good palliative care, nurses need to gain an in-depth understanding of the experiences of the next of kin in caring for a person with ALS, as family caregivers play an important role in the challenging care of a person with ALS. Aim: The aim  was to highlight family caregivers’ experiences of caring for a person with ALS. Method: A literature review was conducted using thematic analysis to analyze the results of 13 qualitative studies, along with the qualitative part of three mixed studies, totaling 16 studies. Results: There are five themes that describe the experiences of family caregiver. Changing relationships and roles highlights how roles are redistributed, creating feelings of identity loss and inadequacy. Having to take responsibility and make decisions reflects experiences of being on call around the clock and facing difficult decisions. The increasingly challenging communication is about communication difficulties and the need to develop new forms of communication. Strategies to cope with an altered life situation describes family caregiver ‘own strategies for managing the care of a person with ALS. The final theme, Increasing need for assistance, highlights the importance of having access to information, medical aids, psychosocial support, and a contact person who coordinates care. Finally, in the discussion, the findings in this study are related to Andersheds and Ternestedt’s theory: 'participation in the light and participation in the dark'. Conclusion: The result shows that “participation in the light and participation in the dark” is strongly associated with the support and help family caregiver have access to. Integrating palliative care at an early stage, where the specialist nurse can act as contact person and coordinator of the care, increases the possibilities for relatives to “participate in the light” and increases the conditions for better health.

Bakgrund Afasi är en störning där personen har svårigheter att förstå och uttrycka sig verbalt. Personer som drabbas av afasi har försämrad kommunikationsförmåga och därför är det väsentligt att sjuksköterskan skapar en relation till patienten för att underlätta kommunikationen. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter som drabbats av afasi. Metod En systematisk litteraturöversikt, baserad på tio vetenskapliga artiklar, gjordes genom sökningar i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Av de tio artiklarna var 5 kvalitativa, 2 kvantitativa och 3 av mixade metoder.  Resultat Ett huvudtema och ett tema framkom av resultaten: Olika strategier för kommunikation med patienter och Hinder för en god kommunikation. Huvudtemat Olika strategier för kommunikation med patienter byggs upp i sin tur av två underteman: Icke-verbal kommunikation och Vårdmiljöns betydelse. Utifrån sjuksköterskors erfarenheter framkom det att vissa kommunikationsstrategier, såsom korta meningar och bilder, påverkade kommunikationen med patienter som lider av afasi. Icke-verbal kommunikation och vårdmiljö spelade också en väsentlig roll för att underlätta kommunikationen med patienter. Faktorer som enligt sjuksköterskor utgjorde hinder för en god kommunikation med patienter var tidsbrist och bristande kompetens. Sjuksköterskors höga arbetsbelastning och tidspress gjorde att kommunikationen upplevdes även som tidskrävande. Bristande kompetens upplevde sjuksköterskor försvårade kommunikationen med patienter som lider av afasi.  Slutsats Kommunikationsstrategier upplevdes av sjuksköterskor främja en god kommunikation med patienter som drabbas av afasi, men tidsbrist utgjorde ett hinder för implementering av sådana strategier i praktiken. Bristande kompetens hos sjuksköterskor skapade tvivel vilket resulterade i att patienter som drabbas av afasi exkluderades från vården. En utveckling av kunskap hos sjuksköterskor är därför viktig för att ge en god omvårdnad, där patienten känner sig delaktig i sitt vårdande. / Background Aphasia is a disorder in which the person experiences difficulties in understanding and expressing themselves verbally. Individuals affected by aphasia have impaired communication abilities, so it is essential for nurses to establish a relationship to facilitate communication with patients. Aim The purpose of the study was to describe nurses' experiences in communication with patients affected by aphasia. Method A systematic literature review, based on ten scientific articles, was conducted through searches in the databases Cinahl Complete and PubMed. Out of these ten scientific articles, 5 were qualitative, 2 were quantitative, and 3 were mixed methods.  Results One main theme and one theme emerged from the results: Different strategies for communication with patients and Barriers to good communication. The main theme Different strategies for communication with patients is built upon two subthemes: Non-verbal communication and The importance of the care environment. Based on nurses' experiences, it emerged that certain communication strategies, such as short sentences and pictures, influenced communication with patients suffering from aphasia. Non-verbal communication and the care environment also played a significant role in facilitating communication with patients. Factors identified by nurses as obstacles to effective communication with patients were time constraints and inadequate competence. Nurses' high workload and time pressure made communication feel time-consuming. Nurses perceived insufficient competence as complicating communication with patients suffering from aphasia. Conclusions Nurses perceived communication strategies as facilitating good communication with patients affected by aphasia, but time constraints posed a barrier to implementing such strategies in practice. Inadequate competence among nurses created doubts, resulting in patients affected by aphasia being excluded from care. Therefore, the development of knowledge among nurses is important for providing quality care, where the patient feels involved in their own care.

Bakgrund: Antalet personer med multisjuklighet och polyfarmaci ökar i samhället. Läkemedelsrelaterade vårdskador och problem är vanligt förekommande i vården och polyfarmaci ökar risken. Läkemedelsgenomgångar är viktiga för att främja en säker läkemedelsanvändning och förebygga vårdskador. WHO beskriver läkemedelsgenomgångar som ett interprofessionellt teamarbete där ansvaret är delat mellan yrkesutövarna. Sjuksköterskor beskrivs kunna ha en egen och viktig roll i arbetet med läkemedelsgenomgångar. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturgranskning är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att utföra läkemedelsgenomgångar.  Metod: Studien är en systematisk litteraturgranskning och bygger på 16 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen genomfördes genom strukturerade databassökningar i Cinahl, Pubmed och Web of Science. Dataanalysen genomfördes enligt tematisk syntes av Thomas & Harden. Tillförlitligheten av sammanvägningen bedömdes enligt CERQual. Resultat: Två tredje nivå teman utgör resultatet med underliggande andra nivå teman. Utmaningar och brister vid läkemedelsgenomgångar: resursbrister vid genomförande av läkemedelsgenomgångar, brist på kompetens hos sjuksköterskor vid genomförande av läkemedelsgenomgångar, utmaningar i det professionella samarbetet vid läkemedelsgenomgångar, utmaningar vid läkemedelsgenomgångar i vårdens övergångar, organisatoriska utmaningar och brister vid läkemedelsgenomgångar, bristande delaktighet och kunskap hos patienter vid läkemedelsgenomgångar. Underlättande faktorer vid läkemedelsgenomgångar: fördelar med samarbete vid läkemedelsgenomgångar samt fördelaktiga utfall och gynnsamma faktorer vid läkemedelsgenomgångar.   Konklusion: Förekomsten av utmaningar och fördelaktiga utfall vid läkemedelsgenomgångar bland sjuksköterskors erfarenheter belyser behovet av patientens delaktighet, kompetensutvecklingen hos sjuksköterskor och att utveckla riktlinjer och den organisatoriska strukturen kring arbetet med läkemedelsgenomgångar. Genom att studera sjuksköterskors bidragande roll vid läkemedelsgenomgångar kan sjuksköterskans roll i arbetet formaliseras. / Background: The number of people living with multimorbidity and polypharmacy increases in society. Drug-related health care misses and problems are common and the risk increases with polypharmacy. Medication reviews are important to facilitate safe drug use and to prevent medical errors. WHO describes medication reviews as a multiprofessional teamwork where response is shared between the professionals. Nurses are described to be able to have their own important role within the work of medication reviews.    Aim: The aim of this systematic literature review is to illustrate nurses experiences of performing medication reviews. Method: The study is a systematic literature review and is constructed of 16 qualitative scientific articles. Data collection was made through structured database searches in Cinahl, Pubmed and Web of Science. For the data analysis a thematic synthesis of Thomas and Harden was performed. To evaluate the confidence in the evidence CERQual was performed. Result: Two third level themes constitute the result with underlying second level themes. Barriers and deficits in medication reviews: resource shortages while performing medication reviews, lack of competence among nurses performing medication reviews, barriers within the interprofessional teamwork while performing medication reviews, barriers in medication reviews at care transitions, organizational barriers and deficits in medication reviews and lack of participation and knowledge in patintens while performing medication reviews. Facilitators in medication reviews: apportioning with teamwork in medication reviews and facilitating outcomes and factors of medication reviews.   Conclusion: The presence of challenges and beneficial outcomes in medication reviews among nurses' experiences highlights the need for patient involvement, the development of nurses' skills, and the development of guidelines and the organizational structure around the work of medication reviews. By studying the contributing role of nurses in medication reviews, the role of the nurse can be clarified and formalized.

Bakgrund Alkoholproblem kan leda till sjukdomar och höga samhällskostnader. Stigmatisering av personer med alkoholrelaterade problem ökar risken för diskriminering inom vården. Sjuksköterskor spelar en viktig roll i att vårda och främja hälsa hos personer med alkoholproblem. Syfte Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkoholrelaterade problem. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodik som tillämpas vid systematiska översikter. 15 artiklar både kvalitativa och kvantitativa från databaserna CINHAL och PubMed användes. Resultat Sjuksköterskor kan utveckla negativa attityder mot patienter med alkoholrelaterade problem på grund av rädsla, osäkerhet och brist på tid och kunskap. Stigmat kring alkoholism och bristande kunskap kan förstärka detta. Positiva attityder främjas av erfarenheter och utbildning inom beroendevård. Slutsats Sjuksköterskor känner ofta osäkerhet och rädsla när de vårdar patienter med alkoholrelaterade problem, särskilt i miljöer med olika patientgrupper. Denna osäkerhet och frustration leder till negativa attityder gentemot patienterna, som betraktas som svårhanterliga och ineffektiv användning av resurser. Genom att öka medvetenheten och erbjuda bättre utbildning och resurser kan det skapas en mer positiv vårdmiljö där patienternas behov kan bemötas på ett respektfullt och empatiskt sätt. / Background Alcohol problems can lead to diseases and high societal costs. Stigmatization of individuals with alcohol-related disorders increases the risk of discrimination within healthcare. Nurses play a crucial role in caring for and promoting the health of people with alcohol problems. Aim To describe factors influencing nurses’ attitudes towards patients with alcohol-related disorders. Method A structured literature review incorporating methodology similar to that used in systematic reviews. 15 articles from the CINHAL and PubMed databases were utilized, encompassing both qualitative and quantitative studies. Results Nurses may develop negative attitudes towards patients with alcohol-related problems due to fear, uncertainty, and lack of time and sufficient knowledge. Stigma surrounding alcoholism and lack of knowledge can exacerbate this. Positive attitudes are promoted by experiences and education in addiction care. Conclusions Nurses often experience insecurity and fear when caring for patients with alcohol-related disorders, especially in environments with various patient groups. This insecurity and frustration lead to negative attitudes towards the patients, who are seen as difficult to manage and an inefficient use of resources. By increasing awareness and providing better education and resources, a more positive care environment can be created where patients' needs are addressed respectfully and empathetically.

A continuous improvement project (CIP) is a structured improvement project using a team of people "typically representing different departments or units in the organization" working to improve a process or work area over a relatively short period of time, such as a few days or up to several months. A CIP may use different improvement methodologies and tools, and may thus be defined according to the improvement approach. For instance, an organization adopting Lean as an improvement approach is likely to have CIPs implementing Lean tools, such as 5S or value stream mapping. These projects may be referred to as Lean projects in general, although they may also represent accelerated improvement projects such as Kaizen events, Kaizen blitz, or rapid improvement projects. Alternatively, an organization utilizing Six Sigma as an improvement approach may have Six Sigma projects that use the Define-Measure-Analyze-Improve-Control (DMAIC) process and statistical tools. Some organizations adopt an integrated improvement approach, such as Lean Six Sigma, and therefore may have CIPs with an even broader set of tools from which to choose. Lastly, many organizations may have an improvement approach not characterized by any single set of improvement processes and tools, and thus, may be thought of generally as process improvement, or quality improvement, projects using a traditional methodology as plan-do-study/check-act (PDSA or PDCA). In this dissertation, all of these types of improvement projects are referred as CIPs. Since the 1980s, hospitals have been using CIPs to address some of the problems in hospitals, such as quality in healthcare delivery, internal process efficiency, communication and coordination, and the cost of services. Some hospitals have achieved significant improvements, such as reducing the turnaround time for clinical laboratory results by 60 percent and reducing instrumentation decontaminations and sterilization cycle time by 70 percent. However, as with many other companies, hospitals often experience difficulty achieving their desired level of improvements with CIPs. Therefore, the purpose of this dissertation is to identify the critical success factors (CSFs) related to CIP success. In order to achieve this goal, five objectives were achieved: creating a methodology to assess the maturity or evolution of a research field (manuscript #1), identifying a comprehensive list of CSFs for CIPs (manuscript #2), assessing the maturity of the published literature on CIPs in hospitals (manuscript #3), identifying the most important factors related to CIPs in hospitals (manuscript #4) , and conducting an empirical investigation to define the CSFs for CIPs in hospital settings (manuscript #5 and #6). This investigation was conducted in three phases: research framing, variable reduction, and model development and testing. During these phases, the researcher used the following methodologies and data collection tools: systematic literature review, maturity framework (developed as part of this dissertation), expert study, retrospective survey questionnaire, exploratory factor analysis, partial-least squares structural equation modeling, and regression modeling. A maturity framework with nine dimensions was created (manuscript #1) and applied in order to identify a list of 53 factors related to CIP in general, involving any organization (manuscript #2). Additionally, the maturity framework was used to assess the literature available on CIPs in hospitals, considering only the authorship characteristic dimension (manuscript #3). Considering the frequency of new authors per year, the relative new integration of research groups, and the limited set of predominant authors, the research field, or area, of CIPs in hospitals is one with opportunities for improving maturity. Using the systematic literature review from manuscript #3, the list of 53 factors, and the list of predominant authors, a review of the literature was conducted, along with an expert study to more fully characterize the importance of various factors (manuscript #4). A conclusion from this particular work was that it is not possible to reduce the list of 53 factors based on these results, thus, a field study using the complete comprehensive list of factors was determined to have stronger practical implications. A field study was conducted to identify factors most related to CIP perceived success (manuscript #5) and CIP goal achievement (manuscript #6). The final results and practical implications of this dissertation consist in the identification of the following CSFs for CIP success in hospitals: Goal Characteristics, Organizational Processes, Improvement Processes, and Team Operation. These CSFs include several specific factors that, to the researcher's knowledge, have not been previously studied in empirical investigations: goal development process, organizational policies and procedures, CIP progress reporting, and CIP technical documentation. Practitioners involved with CIPs, such as CIP leaders, facilitators, stakeholders/customers, and continuous improvement managers/leaders, can utilize these results to increase the likelihood of success by considering these factors in planning and conducting CIPs. / Ph. D.

Aging and deteriorating drinking water and wastewater pipelines have become a major problem in the United States, warranting significant federal attention and regulation. Many utilities have begun or improved programs to manage the renewal of their water and wastewater pipes and are proactively managing their pipeline assets rather than reactively fixing them. However, the extensive size of drinking water and wastewater systems and the severity of the deterioration problem are such that it is important to prioritize renewal, by assessing the condition of the pipelines and resolving the most severe situations first. There is a variety of condition assessment technologies and methodologies available and in current use. This research incorporates an extensive literature review on actual cases of use of these various condition assessment technologies and techniques. This research also compiles information gathered through interviews and data mining work with utilities across the United States. The combination of case studies collected through literature review and case studies collected directly from utility sources about actual application of drinking water and wastewater pipeline condition assessment practices used have made it possible to synthesize the current practices and trends regarding pipeline condition assessment in the United States. The synthesis also allows for the identification of key lessons learned that should be considered by utilities when implementing condition assessment of pipelines. Recommendations have also been made for research priorities for filling utility needs. / Master of Science

Bakgrund: ALS är en obotlig progressiv sjukdom med komplex symtombild, som leder till döden inom tre till fem år. Närstående har en central roll i den utmanande vården av en person med ALS, därför behöver sjuksköterskor få en fördjupad kunskap kring närståendes upplevelser av att vårda en person med ALS, för att uppnå en god palliativ vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en person med  ALS. Metod: Litteraturöversikt med tematisk analys, baserad på resultatet från 13 kvalitativa studier och den kvalitativa delen av resultatet i tre mixade studier, totalt 16 studier. Resultat: Närståendes upplevelser beskrivs i fem teman. Förändrade relationer och roller belyser omfördelning av roller, känslor av identitetsförlust och otillräcklighet. Att behöva ta ansvar och fatta beslut speglar upplevelser av att vara i beredskap dygnet runt och att ställas inför svåra beslut. Den alltmer utmanade kommunikationen handlar om kommunikationssvårigheter och att vara tvungen att utveckla nya former för kommunikation. Strategier för att hantera det förändrade livet innefattar närståendes egna strategier för att hantera vården av en person med ALS. Det sista temat Tilltagande hjälpbehov illustrerar behov av information, medicinsktekniska hjälpmedel, psykosocialt stöd och en kontaktperson som samordnare av vården.  I resultatdiskussionen relateras resultatet till Andersheds och Ternestedts teori: ”delaktighet i ljuset och delaktighet i mörkret”. Slutsats: Resultatet visar att ”delaktighet i ljuset och delaktighet i mörkret” är stark associerat med vilket stöd och hjälp närstående har tillgång till. Att tidigt integrera palliativ vård, där specialistsjuksköterskan kan fungerar som kontaktperson och samordnare av vården, ökar möjligheten för närståendes ”delaktighet i ljuset” och ökar förutsättningar för en bättre hälsa. / Background: ALS (Amyotrophic Lateral Sclerosis) is a progressive and incurable disease with complex symptom, which often leads to death within three to five years. In order to provide good palliative care, nurses need to gain an in-depth understanding of the experiences of the next of kin in caring for a person with ALS, as family caregivers play an important role in the challenging care of a person with ALS. Aim: The aim was to highlight family caregivers’ experiences of caring for a person with ALS. Method: A literature review was conducted using thematic analysis to analyze the results of 13 qualitative studies, along with the qualitative part of three mixed studies, totaling 16 studies. Results: There are five themes that describe the experiences of family caregiver. Changing relationships and roles highlights how roles are redistributed, creating feelings of identity loss and inadequacy. Having to take responsibility and make decisions reflects experiences of being on call around the clock and facing difficult decisions. The increasingly challenging communication is about communication difficulties and the need to develop new forms of communication. Strategies to cope with an altered life situation describes family caregiver ‘own strategies for managing the care of a person with ALS. The final theme, Increasing need for assistance, highlights the importance of having access to information, medical aids, psychosocial support, and a contact person who coordinates care. Finally, in the discussion, the findings in this study are related to Andersheds and Ternestedt’s theory: 'participation in the light and participation in the dark'. Conclusion: The result shows that “participation in the light and participation in the dark” is strongly associated with the support and help family caregiver have access to. Integrating palliative care at an early stage, where the specialist nurse can act as contact person and coordinator of the care, increases the possibilities for relatives to “participate in the light” and increases the conditions for better health.

Background: Dementia is a group of diseases that predominantly affects cognition. The hospital environment is not always adapted to people with dementia, which is challenging since people with dementia might find difficulties expressing their problems and wishes. Informal caregivers of people with dementia experiences care as most optimal when a person-centered perspective is implemented by the staff. People with dementia wish to be treated as a unique individual, beyond their disease. Aim: The aim is to describe nurses’ experiences of caring for people with dementia in a hospital setting. Method: A general literature review was used where analysis of 8 qualitative and 3 quantitative articles where conducted. Results: Four themes were identified: the hospital environment´s effect on caring for people with dementia; person-centered treatment in the caring for people with dementia; inner and outer resources for dementia care and the role of informal caregivers in the care for people with dementia. All themes were associated with nurses’ experiences of dementia care. Conclusions: Nurses need an optimal environment and enough time for caring for people with dementia. Cooperation with informal caregivers and a person-centered approach is key. Nurses wish for more knowledge of caring and treating people with dementia. / Bakgrund: Demenssjukdomar är en sjukdomsgrupp som framför allt påverkar personers kognition. Sjukhusmiljön är inte alltid anpassad för personer med demenssjukdom, vilket skapar utmaningar när de söker vård, särskilt eftersom det kan vara svårt för dem att uttrycka sina behov och problem. Anhöriga till personer med demenssjukdom beskriver att vården fungerar bäst när vårdpersonal använder ett personcentrerat förhållningssätt. Personer med demenssjukdom önskar bli behandlade som en unik individ bortom demenssjukdomen. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt användes där analys av 8 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar utfördes. Resultat: Fyra teman framkom: sjukhusmiljöns påverkan på demensvården, personcentrerat bemötande i demensvården, inre och yttre resurser i demensvården och anhörigas roll i demensvården. Alla teman handlar om sjuksköterskors erfarenheter kopplat till olika aspekter av demensvård. Slutsats: Sjuksköterskor behöver en optimal miljö samt tillräckligt med tid för vårdandet av personer med demenssjukdom. Samarbete med anhöriga i vårdandet samt ett personcentrerat förhållningssätt är av stor vikt. Sjuksköterskor önskar mer kunskap inom vårdande och bemötande av personer med demenssjukdom.

Bakgrund Arbetsmiljön på akutmottagning beskrivs ofta som stressig med mycket överbeläggningar och bristande resurser. Den höga belastningen tvingar ofta sjuksköterskor att prioritera det mest akuta. Vid dödsfall på akutmottagning finns därför sällan tid till döende patienter och dess anhöriga. Sjuksköterskor på akutmottagning måste ges rätt förutsättningar att ta hand om dessa patienter på ett omsorgsfullt och värdigt sätt. Syfte Att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad vid dödsfall på akutmottagning. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematisk översikt. Litteraturöversikten baseras på 13 artiklar framsökta ur databaserna PubMed och Cinahl. Resultat Resultatet sammanställs utifrån två huvudkategorier; Vårdmiljön och Bristande stöd och resurser. Dessa presenteras med tillhörande underkategorier. Slutsats Resultatet visar genomgående att sjuksköterskor från olika delar av världen upplever att det på en akutmottagning saknas tillräckliga förutsättningar att ta hand om döende patienter. De främsta orsakerna till detta verkar vara akutmottagningens uppbyggnad, den stressiga och påfrestande arbetsmiljön, högt patienttryck och bristande resurser. / Background The work environment in the emergency department is often described as stressful, with a lot of overcrowding and a lack of resources. This results in a high workload which forces nurses to prioritize the most urgent patients. Nurses working in emergency department needs to be given the right conditions to care for these patients in a caring and dignified manner. Aim To compile nurses’ experiences in caring for dying patients in the emergency department. Method A structured literature review with the elements of the methodology used in a systematic review. The literature review was based on 13 articles found in the databases PubMed and Cinahl. Results The result was compiled from two main categories; The care environment and Lack of support and resources, which are presented with associated subcategories. Conclusions The results consistently show that nurses, regardless of geographical location, experience a lack of sufficient conditions to care for dying patients in the emergency department. The main reasons being the structure of the emergency department, the stressful and sometimes highly demanding work environment, patient overload and a lack of resources.