Bakgrund Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) är en hormonell störning hos fertila kvinnor. Den ger symtom som oregelbunden eller utebliven menstruation, övervikt, ökad kroppsbehåring samt risk för infertilitet. Kunskapen är bristfällig både i samhället och bland vårdpersonal. Det är viktigt att öka medvetenheten om PCOS för att erbjuda en personcentrerad vård och förebygga allvarliga hälsoproblem. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med polycystiskt ovarialsyndrom. Metod En litteraturöversikt utifrån tio artiklar från Pubmed samt Cinahl Complete. Alla artiklar var granskade utifrån Fribergs kvalitetgranskningsmall. Resultat Två huvudteman framkom i resultatet. Det första huvudtemat var Kvinnors erfarenheter i mötet med sjukvården och det inkluderade undertemat Bristande kunskap inom hälso- och sjukvården samt Bemötande. Hälso- och sjukvårdspersonalen hade bristande kunskap om PCOS vilket ledde till försenade diagnoser och negativt bemötande. Kvinnorna upplevde en frustration och fann stöd i form av stödgrupper och internetinformation. Det andra huvudtemat fokuserade på Kvinnlig identitet med undertemat Övervikt, Hirsutism, Infertilitet och Femininitetsnormer. Dessa teman beskrev kvinnornas erfarenheter av PCOS-symtom och deras jämförelser med andra kvinnor utifrån samhällets normer. De upplevde stigma av symtomen och den emotionella påverkan av dessa symtom ledde till en påtaglig fysisk och psykisk påfrestning på kvinnornas välbefinnande. Slutsats Kvinnor med PCOS behöver utökat stöd av vården för fysiska och psykiska symtom. Ett lidande uppstår av försenade diagnoser och bristande kunskap. / Background Polycystic Ovary Syndrome (PCOS) is a hormonal disorder in fertile women. It presents symptoms such as irregular or absent menstruation, overweight, increased body hair, and a risk of infertility. Knowledge is deficient both in society and among healthcare professionals. It is crucial to raise awareness about PCOS to provide person-centered care and prevent serious health issues. Aim The aim was to describe women's experiences of living with polycystic ovary syndrome. Method A literature review based on ten articles from PubMed and Cinahl Complete. All articles were reviewed according to Friberg's quality assessment template. Results Two main themes emerged in the results. The first main theme was Women's experiences in the encounter with healthcare, and it included the subthemes Lack of knowledge in healthcare and Interaction. Caregivers lacked knowledge about PCOS, leading to delayed diagnoses and negative treatment. Women experienced frustration and found support in the form of support groups and online information. The second main theme focused on Female identity with subthemes of Overweight, Hirsutism, Infertility, and Femininity norms. These themes described women's experiences of PCOS symptoms and their comparisons with other women based on societal norms. They faced stigma related to their symptoms and the emotional impact of these symptoms resulted in a significant physical and psychological strain on women's well-being. Conclusions Women with PCOS need expanded support from healthcare for their physical and psychological symptoms. Suffering arises from delayed diagnoses and a lack of knowledge from healthcare providers.

Introduktion Lungcancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige och den främsta orsaken till cancerrelaterade dödsfall i världen. Den har en dålig prognos med en 5 års överlevnad på under 25%. Detta främst på grund av att den ofta upptäcks i ett sent skede då bot inte längre är möjligt. Den vanligaste orsaken till lungcancer är rökning. Ungefär 90% av alla som drabbats av lungcancer är eller har varit rökare. Med hjälp av screening av individer med en hög konsumtion av rökning “högriskindivider” kan lungcancer hittas i ett tidigt skede och förhindra att individer dör av sjukdomen. Syfte Syftet med detta examensarbete är belysa högriskindividers upplevelser av deltagande i lungcancerscreening samt deras eventuella behov av stöd från sjukvården för att öka motivationen till att delta i lungcancerscreening. Metod En allmän litteraturstudie baserat på 18 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats varav 3 med mixad-metod Resultat Resultatet baseras på 18 vetenskapliga artiklar. Fyra kategorier och tio subkategorier blev syntesen av dessa studier. De fyra kategorier som presenteras är: 1. Fördelar med screening, 2. Nackdelar med screening, 3. Delaktighet i beslutsprocessen och förtroendet för vården samt 4. Personcentrerad individanpassad information. Resultatet visar på vikten av personcentrerad och individanpassad information samt betydelsen av förtroendet för vården inför och under screeningprocessen. Slutsats Fördelarna med att screenas för lungcancer övervägde nackdelarna. Det kunde även motivera individer att sluta röka och behålla kontrollen över sin hälsosituation och minska rädslan för det okända. Nackdelarna var att individer kunde uppleva psykisk oro och stress under screeningprocessen och en rädsla för en cancerdiagnos. Bemötandet från vårdpersonalen var 3av stor betydelse och behovet av individanpassad information var stort. Pilotstudier pågår i Sverige för en eventuell implementering av lungcancerscreening i Sverige i framtiden. / BackgroundLung cancer is the leading cause of cancer-related deaths worldwide and the third most common in Sweden. It has a poor prognosis with a 5-year survival rate of below 25%. This is mainly due to the fact that it is often discovered at a late stage where cure is no longer possible. The most common cause of lungcancer is smoking. Approximately 90% of all people affected by lungcancer are or have been smokers. With the help of screening "highrisk individuals" lung cancer can be found at an early stage and thus prevent individuals from dying of the disease. Research questionThe purpose of this thesis is to illustrate high-risk individuals' experiences of participation in lung cancer screening and their possible need for support from health care to increase the motivation to participate in lung cancer screening. MethodA general literature review based on 18 scientific articles with a qualitative approach, of which 3 with mixed-method ResultsThe result is based on 18 scientific articles. Four categories and ten subcategories became the synthesis of these studies. The four categories presented are: 1. Advantages of screening, 2. Disadvantages of screening, 3. Participation in the decision-making process and trust in health care, and 4. Person-centered personalized information. The results show the importance of person-centered and individualized information as well as the importance of trust from the healthcare system before and during the screening process. ConclusionThe advantages of being screened for lung cancer outweighed the disadvantages. It could also motivate individuals to quit smoking and maintain control over their health situation and reduce fear of the unknown. The disadvantages were that individuals could experience 4psychological anxiety and stress during the screening process and a fear of a cancer diagnosis. How the individual was treated by the care staff was of great importance and the need for individually tailored information was great.Pilotstudies are ongoing in Sweden for a possible implementation of lung cancer screening in Sweden in the future.

Bakgrund: Astma är ett betydande globalt folkhälsoproblem med allvarliga konsekvenser och kan i svåra fall leda till hög sjukdomsbörda och till och med dödsfall. Astmaattacker kan utlösas av faktorer såsom infektioner, fysisk ansträngning och allergener som pollen. Astma behandlas med luftrörsvidgande läkemedel. Sjuksköterskan har en betydande roll i att förbättra välbefinnande för personer som lever med astma genom att vara lyhörd och empatisk samt erbjuda stöd under sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med astma   Metod: En litteraturöversikt har genomförts enligt Fribergs metodbeskrivning med hjälp av åtta vetenskapliga originalartiklar. Dessa hämtades från databaserna Pubmed och CINAHL med ämnessökord “Asthma/psychology”, “asthma”, “severe asthma” och fritextsökord “experience”, “Living with”, “perception” och “patients’ life”. Resultat: Resultatet visar att vuxna med astma upplever betydande påverkan på sina liv. De kämpar med att utföra vardagliga sysslor och med att delta i fysisk aktivitet på grund av andningsbesvär. Deltagarna rapporterar även känslor av oro, stress, depression och ångest relaterad till sin sjukdom och dess framtid. Det framkommer att de saknar effektiva strategier för att hantera sin astma, förutom att planera i förväg för medicin och att övervaka sina symptom. Stöd från nära och vården betonas som avgörande för att minska stress och känslan av ensamhet kopplad till sjukdomen. Slutsats: Astma innebär betydande utmaningar för dem som lever med sjukdomen. Dessa utmaningar omfattar både fysiska och psykologiska aspekter, och personer kämpar för att hitta effektiva sätt att hantera sjukdomen. Det är av stor vikt att vårdpersonal tar hänsyn till patienternas behov genom att ge dem och deras familjer den information som behövs för att hantera sjukdomen på bästa sätt. Dessutom är det avgörande att erbjuda dessa individer personcentrerad vård för att förbättra deras livskvalitet och välbefinnande. / Background: Asthma is a global public health issue with serious consequences, and in severe cases, it can lead to high disease burden and even death. Asthma attacks can be triggered by factors such as infections, physical activity, and allergens such as pollen. Asthma is treated with bronchodilator medications. Nurses have to play a significant role in improving the quality of life for individuals living with asthma by being attentive and empathetic, and providing support throughout the course of the illness.  Aim: The aim was to describe the experiences of adult individuals living with asthma. Method: A literature review has been conducted following Friberg's method description, utilizing eight scientific original articles. These articles were retrieved from the PubMed and CINAHL databases using subject headings "Asthma/psychology", "asthma", "severe asthma", and free-text search terms "experience", "Living with", "perception", and "patients' life". Results: The results indicate that adults with asthma experience a significant impact on their lives. They struggle to perform daily tasks and with participating in physical activities due to breathing difficulties. Participants also report feelings of worry, stress, depression, and anxiety related to their condition and its future implications. It is evident that they lack effective strategies for managing their asthma, apart from planning ahead for medication and monitoring their symptoms. Support from loved ones and healthcare professionals is emphasized as crucial in reducing stress and the sense of loneliness associated with the illness. Conclusions: Asthma poses significant challenges for individuals living with this condition. These challenges enclose both physical and psychological aspects, with individuals striving to find effective ways to manage the disease. It is crucial for healthcare professionals to consider the needs of these patients by providing necessary information to both them and their families, enabling them to manage the condition effectively. Furthermore, it is essential to approach these individuals with person-centered care to enhance their standard of living and well-being.

Bakgrund: Transpersoner är en utsatt patientgrupp inom sjukvården, vilket även inkluderar röntgenavdelningar. Ofta finns det brister i bemötandet av patientgruppen då de blir utsatta för diskrimineringar och kränkningar vilket resulterar i att färre transpersoner väljer att söka fortsatt vård. En ökad förståelse för patientgruppens problem behövs för att främja god vård.   Syfte: Syftet med studien var att belysa transpersoners erfarenhet av bemötande inom vården.   Metod: En litteraturstudie bestående av resultaten från åtta kvalitativa studier genomfördes. Artiklarna söktes fram via PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades varefter deras resultat analyserades och sammanställdes.   Resultat: Tre huvudteman och sju underteman identifierades. De tre huvudtemana var En känsla av utsatthet, Träffa på okunskap samt Vilja bli respekterad. Resultatet visade på flertalet negativa känslor och upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal, men att detta kunde minskas när sjukvårdspersonalen visade på respekt, ärlighet och öppenhet.   Konklusion: Sjukvårdspersonal har ofta bristande kompetens om transpersoners vårdbehov. Röntgensjuksköterskan har en stor möjlighet att förbättra transpersoners upplevelser under röntgenundersökningar genom att visa respekt och öppenhet. Genom att öka sin kompetens inom bemötande av transpersoner samt få en bättre förståelse för deras specifika vårdbehov kan röntgensjuksköterskan skapa en bättre vård för patientgruppen och undvika att de undviker vård i framtiden. / Background: Transgender people are a vulnerable patient group within healthcare, which includes radiology departments. Transgender people are met by discriminating behavior from healthcare professionals which results in a reduced chance of seeking future care. An increased understanding of this patient group’s struggles is needed to facilitate good care.   Aim: The aim of this study was to describe transgender people’s experiences of interacting with healthcare staff and systems.   Methods: A literature review was conducted based on eight qualitative studies. Database searches were performed in PubMed and CINAHL. The studies were quality checked after which their results were analyzed and compiled.   Results: Three main themes and seven subthemes were identified; A Feeling of Vulnerability, Being Met with a Lack of Knowledge, and Wanting to Be Respected. The result described different aspects of interactions with healthcare professionals that were deemed as negative and caused gender dysphoria, although this could be avoided when the healthcare professional showed respect, honesty and openness.   Conclusion: Healthcare professionals often have a limited competency regarding the healthcare needs of transgender people. The radiographer can improve the healthcare experience of transgender people by showing respect and openness. The radiographer can improve transgender people’s healthcare experiences by increasing their competency relating to interacting with transgender patients and attaining a better understanding of their specific healthcare needs, leading to less of them avoiding healthcare in the future.

Yes / The unique characteristics of games have led scientific research to increasingly focus on their potential role in learning processes. Currently, their effectiveness in fostering experiential learning and skill acquisition in several areas is already supported by the existing evidence, mainly about the potential of digital games. Paradoxically, the current post-digital era seems to have led to a growing popularity of analogue games. The present Systematic Literature Review aimed to map the existing literature on the potential of board, tabletop, or other analogue games in learning processes. It intended to systematize the contemporary state of the art (2012-2022) around the pedagogical role of these games, their effectiveness, the promoted learning outcomes, the methodological aspects of the interventions, the used games – including mechanics and other characteristics – and the current discussions around inclusion and accessibility in analogue game-based learning. Adopting the PRISMA methodology, we searched ACM Digital Library, EBSCO, ERIC, Scopus - Elsevier, and Web of Science databases, as well as other peer-reviewed “grey literature” sources. The search resulted in an initial sample of 2741 articles that was then screened by inclusion and exclusion criteria previously defined according to the research objectives. We obtained a final sample of 45 articles. To formulate the mapping of existing research, these studies were analyzed using a combination of statistical, content, and critical analysis procedures. The obtained results support the role of board, tabletop, and other analogue games in educational contexts – based on their educational potential – with a broad range of knowledge, cognitive, and psychological outcomes. The study also emphasized the relevance of these games in the promotion of soft skills and other aspects typically associated with meaningful learning, such as engagement, satisfaction, flexibility, and freedom of experimentation. However, important limitations were found in a fair amount of the pedagogical approaches studied, which can be mostly attributed to the low prevalence of modern board games that relate what is intended to be learned to aspects of game design and have little to no consideration of accessibility and inclusion aspects in these studies. / The present work was developed in the scope of the Project Training the Educators to Facilitate the Teaching and Assessment of Abstract Syllabus by the Use of Serious Games – TEGA (2020-1- UK01-KA203-079248), funded by the European Commission on the scope of Erasmus+ Programme. The research team also acknowledges the funding by Fundação para a Ciência e para a Tecnologia (FCT) provided to CICANT R&D Unit (UIDB/05260/2020), on the scope of Verão com Ciência initiative, which allowed the inclusion of a research initiation grant holder as co-author of the present work.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som ökar vilket dels beror på en åldrande befolkning men även på att många cancerformer blir allt vanligare. Det har även skett en ökning av överlevnad av cancer till följd av aggressivare onkologiska behandlingar, vilket innebär att fler cancerdrabbade kan leva betydligt längre med sjukdomen än tidigare. Detta leder i sin tur till att antalet canceröverlevare som lever med smärta ökar. Trots att smärta till stor del är behandlingsbar visar studier att många patienter inte är adekvat smärtlindrade, vilket kan orsaka ett stort lidande hos den drabbade. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med cancerrelaterad smärta samt deras upplevelser av vårdpersonalens bemötande. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats tillämpades. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl, därefter valdes 18 artiklar ut och analyserades med innehållsanalys. Kvalitetsgranskning utfördes med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Fyra kategorier identifierades: påverkan på det dagliga livet, smärtupplevelse, smärthantering samt bemötande från vårdpersonal. Smärta påverkade patienterna ur flera aspekter, såväl fysiskt och psykiskt som socialt, kulturellt och ekonomiskt. Det fanns en rädsla för att använda opioider vilket utgjorde ett hinder för adekvat smärtlindring. Patienter önskade bättre information och kommunikation från vårdpersonalens sida. Slutsats: Smärtupplevelsen hos cancerdrabbade påverkar individen negativt i en rad olika aspekter av livet, samt att brist på information och förståelse från vårdpersonal ökar patientens lidande. Trots att sjukvårdspersonalens bemötande har sina styrkor så finns det ett stort behov av bättre information och kommunikation. / Background: Cancer is a disease that is increasing, which is partly due to an ageing population, but also because different forms of cancer are becoming more common. There has also been an increase in cancer survival as a result of more aggressive treatments, which means that more cancer sufferers can live significantly longer with the disease than before. This leads to an increase in cancer survivors with pain. Although pain is often treatable, studies show that many patients are not adequately relieved from their pain, which can cause great suffering. Purpose: To examine patient´s experiences of living with cancer-related pain and their experiences of healthcare professional´s treatment towards them. Method: A general literature review with a qualitative approach. The article searches were conducted in PubMed and Cinahl, and 18 articles were included and analysed with content analysis. The articles were quality reviewed with the help of SBU’s review template for qualitative studies. Result: Four categories were identified: impact on daily life, pain experience, pain management and treatment from healthcare professionals. Pain affects the patient physically and psychologically as well as socially, culturally and economically. Patients fear using opioids, which constitutes an obstacle to adequate pain management. Patients express a need for better information and communication from healthcare professionals. Conclusion: The pain experienced by cancer patients affects the individual negatively in different aspects of life, and lack of information and understanding from healthcare professionals worsens the patient suffering. Although healthcare professionals’ treatment towards patient´s has its strengths, there is a need for better information and communication.

Bakgrund: Njurtransplantation är det medicinskt bästa behandlingsalternativet vid terminal njursvikt. 'Quality of life’ ökar efter en transplantation men når inte upp till samma nivåer som hos en frisk befolkning. Mottagaren av en njure kan även uppleva ångest och depression. En djupare inblick i vad som orsakar dessa känslor, samt vilka andra känslor en njurtransplanterad patient kan uppleva, är av värde för att sjuksköterskan ska kunna bemöta och stötta dessa individer.  Syfte: Syftet var att beskriva känslor och upplevelser efter att ha genomgått njurtransplantation från en levande eller avliden donator. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ ansats, publicerade i PubMed eller CINAHL. Samtliga artiklar kvalitetsgranskas med SBU:s mall för kvalitativa studier och analyserades med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet i denna litteraturöversikt baseras på 12 kvalitativa originalartiklar utförda i 7 olika länder. Tre huvudkategorier med 7 underkategorier återfanns. Huvudkategorierna var: 1. Den inre resans toppar och dalar, 2. En bergochdalbana av känslor gentemot donatorn, 3. Integrering och isolering i sociala relationer. Arbetet fann att deltagarna upplevde en bred variation av känslor som hopp, frihet, nedstämdhet och rädsla. Det var vanligt förekommande med komplexa känslor gentemot donatorn där både tacksamhet och skuld kunde existera samtidigt. I relation till omgivningen upplevde många avsaknad av stöd, medan andra kände stöd från familj, vänner eller andra njurtransplanterade. Slutsats: Njurtransplanterade patienter kan uppleva en bred variation av känslor. Återkommande utmaningar i livet efter transplantation kan vara förändringar kring ens identitet, rädslor för framtiden, skuld gentemot donatorn och upplevelser av att inte känna sig förstådd av omgivningen. Sjuksköterskan har en viktig roll i att bemöta och stötta dessa patienter. / Background: Kidney transplantation is the best medical treatment option for end-stage renal failure. Quality of life improves after a transplant but does not reach the same levels as in a healthy population. Kidney recipients may also experience anxiety and depression. A deeper understanding of the causes of these emotions, as well as the range of other emotions experienced by kidney transplant patients, is valuable for nurses to be able to address and support these individuals. Aim: The aim was to describe the emotions and experiences following kidney transplantation from a living or deceased donor. Method: A general literature review based on 12 scientific articles, using a qualitative approach, published in PubMed or CINAHL. All articles were assessed for quality using the SBU’s template for qualitative studies and analyzed using an inductive approach. Result: The findings in this literature review are based on 12 qualitative original articles conducted in 7 different countries. Three main categories with 7 subcategories were identified. The main categories were: 1. Highs and lows of the inner journey, 2. A rollercoaster of emotions towards the donor, 3. Integration and isolation in social relationships. The study found that participants experienced a wide range of emotions including hope, freedom, distress, and fear. Complex emotions towards the donor, where both gratitude and guilt could coexist simultaneously, were common. In relation to the surroundings, many experienced a lack of support, while others felt supported by family, friends, or other kidney transplant recipients. Conclusion: Kidney transplant patients may experience a wide range of emotions. Recurring challenges in life after transplantation can include changes in one’s identity, fears for the future, guilt towards the donor, and experiences of not feeling understood by others. The nurse plays a crucial role in acknowledging and supporting these patients.

Bakgrund: Palliativ vård ges till patienter i livets slutskede när det inte finns något ytterligare botemedel för personens sjukdom. Vårdformen innebär att patientens livskvalitet och välbefinnande sätts främst. Omvårdnad av patienter med palliativt vårdbehov behöver vara personcentrerad och fokuserad på både fysiska och existentiella behov. I sjukhusmiljö riskerar patienter vid livets slutskede att deras sjukdom kommer före den andliga vården och att stödet de får från sjuksköterskor inte kan möta deras behov. Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter av hur patienter med behov av palliativ vård upplever stöd från sjuksköterskor när de vårdas på sjukhus. Metod: Litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Data analyserades systematisk för att sammanställa resultat. Resultat: Utifrån dataanalysen identifierades tre huvudkategorier: symptomlindring, vikten av delaktighet och vårdens organisation. Dessa innefattar underkategorier och beskriver patienter med palliativt vårdbehovs erfarenheter av stöd från sjuksköterskor på sjukhus. Slutsats: Patienter med palliativt vårdbehov upplevde det stöd de får från sjuksköterskor på sjukhus som negativ påverkad av tidsbrist. Omvårdnad av dessa patienter visade sig inte vara tillräckligt personcentrerad. Patienter påpekar brister i den existentiella vården på sjukhusavdelningar och otillräckligt engagemang hos sjuksköterskor. Patienter betonade att de ändå uppskattade sjuksköterskans roll i deras vård på sjukhus men önskade att de hade mer tid för att vara närvarande och ge mer utrymme för patienters egna uttryckta önskningar / Background: Palliative care is given to patients at the end of life when there is no further cure for the person's illness and means that the patient's quality of life and wellbeing are putting first. Care of palliative patients’ needs to be person-centred and focused on both physical and existential needs. In a hospital environment, patients at the end-of life risk that their illness comes before spiritual care and that the support they receive from registered nurses (RN) will not meet their needs. Aim: The aim is to describe experiences of how patients in need of palliative care experience support from RNs when they are cared for in hospital. Method: Literature review based on 13 scientific articles. Data were systematically analyzed to compile results. Results: Based on the data analysis, three main categories were identified: symptom relief, the importance of participation and organization of care. These include subcategories and describe palliative care patients' experiences of support from RNs in hospitals. Conclusions: Palliative patients experienced the support they receive from RNs in hospitals as negatively affected by the lack of time. End-of-life care was found to be insufficiently person-centered. Patients point out shortcomings in the existential care in hospital wards and insufficient commitment of RNs. Patients emphasized that they still appreciated the RN`s role in their care in hospital but wished they had more time to be present and give more space for patients' self-expression.

Bakgrund: Studier visar att sjuksköterskans erfarenheter av att lindra lidande hos patienter i palliativt sjukdomsskede ställer höga krav på sjuksköterskans kunskap och kompetens för att kunna hantera komplexa medicinska och psykosociala utmaningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att lindra lidande hos patienter i ett palliativt sjukdomsskede. Metod: Litteraturstudien baseras på resultaten från tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed och Cinahl har använts för att identifiera artiklar av relevans för syftet. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s mall, och analyserades utifrån Popenoe’s kriterier för dataanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: En utmanande uppgift och Vikten av goda professionella förutsättningar. Sex subkategorier identifierades enligt följande: Svårigheter i kommunikation, Rädslor och osäkerhet kring symptomlindring, Verksamhetsrelaterade hinder, Betydelsen av kunskap och erfarenhet, Betydelsen av att lära känna patienten samt Betydelsen av god teamsamverkan.  Konklusion: Studiens resultat tyder på att sjuksköterskor spelar en avgörande roll vad gäller att lindra lidande vid palliativt sjukdomsskede men att dem möter en rad olika utmaningar. Med rätt förutsättningar och resurser kan sjuksköterskor lyckas ge bästa möjliga lindring av lidandet. Det är centralt att sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård fortsatt ges det stöd och kunskap som är nödvändiga för att säkerställa att de kan möta dessa utmaningar på ett effektivt sätt. / Background: Studies show that nurses' experiences of alleviating suffering in patients in palliative stage of illness place high demands on the nurse's knowledge and skills to be able to handle complex medical and psychosocial challenges. Aim: The aim of the literature review was to describe nurses' experiences of alleviating suffering in patients in palliative care. Method: The literature review is based on the results of ten scientific articles with a qualitative approach. The databases PubMed and Cinahl have been used to identify articles relevant to the purpose. The articles were quality reviewed based on SBU's template and analysed using Popenoe's criteria for data analysis. Results: Two categories were identified: A challenging task and the importance of good professional preconditions. Six subcategories were identified as follows: Difficulties in communication, Fears and uncertainty about symptom relief, Institutional related obstacles, Importance of knowledge and experience, Importance of getting to know the patient, and Importance of good teamwork. Conclusion: The result of the study highlights that nurses play a crucial role in alleviating suffering in palliative care but that they face a variety of challenges. With the right conditions and resources, nurses can succeed in providing the best possible relief of suffering. It is essential that nurses working in palliative care continue to be provided with the support and knowledge necessary to ensure that they can meet these challenges effectively.

Syftet med detta arbete var att undersöka användningen av örtmedicin vid vasomotoriska symptom i klimakteriet. Frågorna som ställdes var vilka växter som användes, vilka delar av växterna som användes, och hur växtdelarna bereddes och användes. Den sista frågeställningen tog upp hur mycket växterna lindrade de vasomotoriska symptomen. En litteraturstudie genomfördes över vetenskapliga artiklar. I artiklarna användes 20 växter, men endast fem av dessa sas lindra de vasomotoriska symptomen. De fem växterna var Actaea racemosa, Angelica sinensis, Ginkgo biloba, Glycine sp. och Pimpinella anisum.  De växtdelar som oftast användes var rötterna och dessa bereddes ofta genom extrakt som bearbetades för att öka koncentrationen och omvandlas till pulver. Pulvret formades för det mesta till tabletter och kapslar. Ibland saknades information, som vetenskapliga namn på växterna, vilka växtdelar som användes eller hur växterna bereddes. I snitt lindrade växterna de vasomotoriska symptomen med 60 %. De flesta växterna visade sig lindra milda symptom mer än starka symptom. Ett undantag var P. anisum som minskade både antal och styrkan på vallningarna med 74 %. Denna litteraturstudie visar att det finns växter som påverkar de vasomotoriska symptomen i positiv riktning. Samtidigt visar den att informationen i artiklarna ibland är bristfällig och att man inte alltid studerar om växterna kan ge biverkningar. Örtmedicin skulle kunna vara ett alternativ för kvinnor som av olika anledningar inte kan eller vill använda syntetiska hormoner eller andra farmakologiska mediciner, men för att kunna ta in örtmedicin som en del av sjukvården krävs det longitudinella studier som även studerar eventuella biverkningar eller risker för att bättre säkerställa växternas effekt på människokroppen. / The aim of this study was to investigate the use of herbal medicine for vasomotor symptoms during menopause. The questions posed were which herbs that were used, what parts of the herbs that were used, and how the plant parts were prepared and utilized. The last question covered how much the plants alleviated the vasomotor symptoms. A review of the scientific literature was carried out. In the articles, 20 herbs and plants were used, but only five of them were said to relieve the vasomotor symptoms. The five plants were Actaea racemosa, Angelica sinensis, Ginkgo biloba, Glycine sp. and Pimpinella anisum.  The most commonly used parts of the herbs were the roots, often through extracts that were processed in order to increase the concentration and to transform the plant parts into powder. The powder was then for the most part transformed to tablets and capsules. Sometimes, information was missing, such as the scientific names of the plants, what parts of the plants that were used and how the herbs were prepared and utilized. On average, the herbs alleviated the vasomotor symptoms by 60 %. Most of the herbs appeared to relieve mild symptoms more than they alleviated strong symptoms. An exception was P. anisum, which decreased both the amount of and the strength of the flushes by 74 %. This literature study shows that there are plants that influence the vasomotor symptoms in a positive direction. At the same time, it shows that the information in the articles is sometimes incomplete and that the scientists do not always study if the herbs can give side effects. Herbal medicine could be an alternative for women who, for different reasons, cannot or do not want to take synthetic hormones or other pharmacological medicines. However, in order to make herbal medicine part of the treatment offered by public health care, longitudinal studies that also investigate possible side effects or risks are needed for securing the effect of the herbs on the human body.