Bakgrund: Depression är ett världsproblem i dagens samhälle och mer än 350 miljoner människor är drabbade. Negativa tankar, dålig självkänsla, orkeslöshet och apati kan vara en del av symtombilden. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på den mentala hälsan hos den friska människan och kan även rekommenderas som behandling vid depression. Personcentrerad vård innebär att personens egen upplevelse av sin unika situation sätts i fokus, på så sätt kan välbefinnandet öka och personen får mer inflytande i sin vård samt blir bekräftad och sedd. Syfte: Beskriva hur patienter med depression upplever fysisk aktivitet som behandling vid depression. Metod: En litteraturöversikt grundad på 16 vetenskapliga artiklar insamlade från databaserna CINAHL och PsycINFO. Dessa analyserades i fem steg och därefter skapades teman. Resultat: Patienter med depression upplevde förbättring av tillståndet med hjälp av fysisk aktivitet. Ökat psykiskt välbefinnande, distraktion av negativa tankemönster, förbättrat självförtroende och förbättrad sömn beskrevs. Hinder för utövning av fysisk aktivitet upplevdes vara prestationsångest och brist på självförtroende. Individanpassning, motiverande strategier, exempelvis strukturerade träningsprogram, samt upplevda positiva resultat upplevdes öka motivationen hos patienter med depression. Slutsats: Fysisk aktivitet har positiv inverkan på personer med depression och förbättrar välbefinnandet. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna se bakomliggande orsaker till varför personer med depression ibland utför fysisk aktivitet i mindre grad. Genom individanpassade, motiverande och tydliga strategier kan optimala förutsättningar ges för att förbättra depressionen för dessa personer över tid. Genom att sjuksköterskan arbetar personcentrerat med att motivera och stödja till fysisk aktivitet kan personer med depression känna sig bekräftade, sedda, respekterade samt uppleva förhöjt psykiskt välbefinnande. / Background: Depression is a world-wide problem in today’s society and more than 350 million people are affected. The self-esteem can be affected negatively of depression and negative thoughts, lethargy and apathy can also be part of the symptomatology. Physical activity has a positive influence on mental health in healthy people and can be recommended as a treatment for depression. Personcentered care means that the persons own experience of their unique situation is put in focus, therefore can the wellbeing increase as well as the person gets more influence in their own care and also gets confirmed and seen. Aim: Describe how patients with depression experiences physical activity as a treatment for depression. Method: A literature review based on 16 scientific articles collected from CINAHL and PsycINFO. These were analysed in five stages and themes were created thereafter. Result: Patients with depression experienced improvement in their condition thanks to physical activity. Increased psychological wellbeing, distraction of negative thought patterns, increased self-confidence and sleep was described. Barriers for performing physical activity was described to be performance anxiety and lack of self-confidence. Individualized and motivating strategies, for example structured training programs, and also experiencing positive results increased the motivation in patients with depression. Conclusion: Physical activity has a positive impact on people with depression and increases wellbeing. It is important as a nurse to see underlying reasons why people with depression sometimes performs physical activity in a smaller extent. Through individualised, motivating and distinct strategies these people can recieve optimal conditions to improve depression over time. Through the nurses person centered work by motivating and supporting performance of physical activity, people with depression can feel confirmed, seen, respected as well as experience increased psychological wellbeing.

O setor sucroenergético tem grande representatividade histórica no agronegócio brasileiro e vem ganhando notoriedade no atual contexto da emergência da economia de baixo carbono e da crescente demanda mundial por fontes alternativas e renováveis de energia. Como consequência do crescimento da produção e consumo de etanol e açúcar, intensificado na última década, o avanço da cultura canavieira sobre novas áreas suscita uma série de questões de cunho ambiental, econômico e social acerca dos possíveis efeitos resultantes deste processo. Posto isso, este trabalho busca contribuir com estes desenvolvimentos relacionados à avaliação do aspecto socioeconômico da expansão canavieira e do setor sucroenergético sobre novas áreas, motivada pelo crescimento da produção e demanda de açúcar e etanol combustível no período. De modo mais específico, foram produzidos dois capítulos no formato de artigos científicos, que podem ser lidos e avaliados de modo independente: o primeiro trata-se de uma análise sistemática, qualitativa e crítica da literatura científica, recuperando estudos desenvolvidos sobre a temática central entre os anos de 2006 e 2013, com o objetivo de apresentar as principais conclusões de uma série de trabalhos relevantes relacionados à temática e se verificar as lacunas, convergências ou possíveis contrastes; já o segundo trabalho apresenta uma avaliação empírica quantitativa, utilizando uma abordagem metodológica econométrica de dados em painel, analisando dados de municípios de São Paulo entre os anos de 2005 a 2011. Neste segundo estudo, se verificou que o efeito positivo da presença do setor sobre os municípios é relacionado com a presença de usinas/destilarias de cana-de-açúcar na região, enquanto que a expansão somente da cultura agrícola da cana-de-açúcar apresentou efeito negativo em pequena escala. As conclusões de ambos os estudos sugerem a necessidade de novas pesquisas na área, evidenciando-se que este é um tema fértil mas relativamente ainda pouco explorado na literatura. / The sugarcane industry has historical importance in the Brazilian agribusiness and has gained notoriety in the current context of the emergence of low-carbon economy and the growing worldwide demand for alternative and renewable energy sources. The advance of sugarcane crops on new areas and the growth in production and consumption of ethanol and sugar, intensified in the last decade, raises a number of environment, economic and social issues about the possible effects of this process. This work aims to contribute to these developments related to the evaluation of socio-economic aspect of sugarcane expansion and the sugarcane industry into new areas, caused by the growth of production and demand for sugar and ethanol fuel in the period. More specifically, two chapters were produced in the format of scientific articles that can be read and evaluated independently: the first one is a systematic analysis, qualitative and critical of the scientific literature, recovering developed studies on the central theme of the years 2006 and 2013, with the aim of presenting the main findings of a number of relevant work related to the topic and check the gaps, convergences or possible contrasts; the second paper presents a quantitative empirical evaluation using an econometric methodological approach to panel data, analyzing data of São Paulo municipalities between the years 2005 to 2011. In this second study, it was found that the positive effect of the industry\'s presence on the municipalities is related to the presence of mills / distilleries of cane sugar in the region, while the expansion only the crop of cane sugar presented negative effect on small scale. The findings of both studies suggest the need for further research in the area.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som innebär att insulinbrist orsakar förhöjd blodsockerhalt i kroppen. Diabetes ökar kraftigt runt om i världen. Ökningen associeras med ökad befolkning, åldersgrupp, ändrad kost och livsstil samt ökad övervikt. Diabetes typ 2 ska främst behandlas genom att försöka minska insulinresistensen i vävnaderna. Egenvårdsbehandling är främst att försöka äta mer hälsosamt, motionera och sluta röka. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av information om sin egenvård vid diabetes typ 2 Metod: Arbetet är en litteraturstudie. För litteratursökningen har de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl där de har hög kvalitet använts. Resultat: Hinder med informationen om egenvård kunde bero på ålder på patienten, om andra sjukdomar fanns i botten, rädslor, osäkerhet och brist på insikt. Möjligheter med informationen om egenvård var patientens vilja att lära sig mer om diabetes på djupet genom sjukvården och att ta initiativ till egen informationssökning och kunskap som gav större insikt om vikten av egenvård. Slutsats: Resultatet visar på att patienterna ser fler hinder än möjligheter kring information om egenvård. Det är viktigt att patienterna får information om egenvård men främst att patienten förstått informationen och får stöd och motivation att kunna förändra livsstilen. / Background: Diabetes mellitus is a chronic disease that causes insulin deficiency to cause increased blood sugar levels in the body. Diabetes is increasing rapidly around the world. The increase is associated with increased population, age, changed diet and lifestyle, and increased overweight. Type 2 diabetes should be treated primarily by trying to reduce insulin resistance in the tissues. Self-care is mainly to try to eat healthier, exercise and stop smoking. Aim: The aim is to clarify patient’s experiences of information about their self-care in type 2 diabetes. Methods: This work is a literature study. For the literature search, the scientific databases were PubMed and Cinahl, where they have used high quality. Results: Obstacles with the information about self-care could be due to the age of the patient, if there were other diseases, fears, insecurity and lack of insight. Opportunities with the information on self-care were the patient's desire to learn more about diabetes in depth through the health care system and to take the initiative to search for information on your own and to get knowledge that provided greater insight into the importance of self-care. Conclusion: The result shows that patients see more obstacles than opportunities regarding information about self-care. It is important that patients receive information about self-care, but primarily that the patient understands the information and receives support and motivation to be able to change the lifestyle.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och en granskning har visat att en tredjedel av alla kvinnor som varit i ett förhållande någon gång har utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av sin partner. Sjuksköterskan är bland de första som möter offer för våld i nära relationer då de söker vård och det är därför viktigt att sjuksköterskan har de rätta kunskaperna. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och attityder vid omvårdnad av patienter som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna har systematiskt sökts via två databaser inriktade på omvårdnadsforskning som finns tillgängliga vid Högskolan Dalarna. Resultat: Fyra huvudteman har identifierades: Erfarenheter i olika vårdsammanhang, Attityder beroende på sammanhang, Kunskaper i förhållande till klinisk erfarenhet och Hinder och möjligheter för att erbjuda hjälp. Dessa huvudteman har därefter delats upp i ett antal underrubriker som resultatet presenteras utifrån. Sjuksköterskorna upplevde att det var svårt att upprätthålla en professionell hållning till offren och i många fall hade de även en negativ attityd och skuldbelade patienterna. Det största hindret som många sjuksköterskor upplevde var tidsbristen och de flesta ansåg sig även behöva mer kunskap inom området. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap kring bemötande av personer som utsatts för våld i nära relationer, upprätthåller en professionell hållning och åsidosätter sina egna fördomar och åsikter. / Background: Intimate partner violence is a major problem in society and a study showed that a third of all women who have been in a relationship at some point has been subjected to physical, psychological or sexual violence by their partner. The nurse is among the first to meet victims of intimate partner violence when they seek care and it`s therefore important that the nurse possesses the right knowledge. Aim: The aim with this literature review was to illuminate nurses' experiences and attitudes when caring for patients who have been subjected to intimate partner violence. Method: A literature review based on 14 scientific articles of both quantitative and qualitative approaches. The articles have been systematically searched through two databases focused on nursing research, available at Högskolan Dalarna. Results: Four main themes have been identified: Experiences in various healthcare contexts, Attitudes depending on context, Knowledge in relation to clinical experience and Obstacles and opportunities to offer help. These main themes have then been split up into several subheadings in the results. The nurses experienced difficulties maintaining a professional attitude towards the victims, and in many cases, they had a negative attitude and blamed the patients. The biggest obstacle nurses experienced was the lack of time and most of them felt that they needed more knowledge in the area. Conclusion: It is important that the nurse has knowledge of caring for people who have been subjected to intimate partner violence, maintains a professional attitude and disregards their own prejudices and opinions.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 (DM typ-1) är en kronisk sjukdom som är vanlig i världen och fortsätter att öka i antal insjuknande personer. Det är inte bara personen med DM typ-1 som får förändringar i livet, även närstående påverkas. Sjuksköterskan har i uppgift att ta hänsyn till den vårdsökande personen och även tillgodose närståendes delaktighet och behov. Familjefokuserad omvårdnad belyser hur hela familjen ses som en helhet och varje individ i familjen påverkar varandra.   Syfte: Syftet var att beskriva hur närstående upplever att leva nära en vuxen person som har diabetes mellitus typ 1.  Metod: Litteraturöversikt av nio kvalitativa artiklar. Fribergs (2017b) femstegsmodell har använts i analysprocessen. Resultat: Resultatet har utformats i kategorier: Börda och ansvar, Begränsningar i livet, Oro och rädsla, Att få stöd, Frånvaro av stöd och Förändrade relationer. Slutsats: Stöd från sjukvård och omgivning upplevs bristfällig och otillräckligt stöd bidrog till osäkerhet, men det stöd som gavs upplevs gynnsamt. Närstående till personen med DM typ-1 tilldelas automatiskt ett ansvar. Relationer påverkas och förändras när en person med DM typ-1 lever nära. Nyckelord: diabetes mellitus typ 1, familj, litteraturöversikt, stöd, upplevelse. / Background: Type 1 diabetes (T1D) is a commonly occurring chronic disease with an increasing incidence worldwide. The life change associated with the disease not only affect the afflicted individual but also all those in close relation as well. The role of the nurse therefore extends beyond that of the patient alone to include the support and education of close family members. The theory of family assessment and intervention highlights how the whole family is seen as an interlocking-unit such that each individual in the family can influence the other. Purpose: The purpose was to describe the experience of living with DM typ-1 from a relatives perspective. Method: Literature review of nine qualitative articles. Fribergs (2017b) five-step model has been used in the analysis process. Result: The results have been present in categories: Burden and responsibilities, Limitations in life, Concernand fear, To get support, Absence of support and Changed relationships. Conclusion: Support from healthcare and the environment was perceived as inadequate with insufficient support contributing to uncertainty. However the support related parties experienced was perceived favourable. Relatives of the person diagnosed with DM type-1 are automatically assigned a responsibility. Living closely with a person affected by DM type-1 alters the balance of existing relationships. Keywords: diabetes mellitus type 1, experiences, family, literature review, support.

Bakgrund: Ungefär 2 % av Sveriges befolkning lider av hjärtsvikt, vilket motsvarar cirka 200 000 personer. Globalt är 26 miljoner människor drabbade av hjärtsvikt. Hjärtsvikt har en större inverkan på livskvaliteten än många andra kroniska sjukdomar. Patienterna påverkas både psykiskt, fysiskt och socialt. Prognosen för hjärtsviktspatienter är dålig, av nydiagnostiserade hjärtsviktspatienter avlider 23 % inom ett år. Hälso- och sjukvårdskostnaden för hjärtsviktspatienter uppgick till 7,7 miljarder kronor 2017, vilket motsvarade 2,7 % av Sveriges totala sjukvårdskostnader. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: Examensarbetet har utformats som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar, 14 kvalitativa och en mixed method artikel. Resultat: Patienternas erfarenheter av att leva med hjärtsvikt kunde delas in i sex huvudkategorier: Copingstrategier, fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan, möte med hälso- och sjukvården samt patienters kunskap. Trots att hjärtsvikt är ett somatiskt sjukdomstillstånd, upplevde flera patienter att hjärtsvikten hade en omfattande inverkan på den psykiska hälsan. Slutsats: Hjärtsvikt påverkar patienten på alla plan, och det är individuellt hur den drabbade upplever sin situation. Genom att hälso- och sjukvårdspersonalen tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt, där vården utgår från den unika patientens berättelse och utformas i samråd med patienten, stärks egenvårdsförmågan och därmed även livskvaliteten. / Background: About 2 % of the Swedish population suffer from heart failure, which corresponds to about 200 000 people. Globally, 26 million people suffer from heart failure. Heart failure has a greater impact on the quality of life than many other chronic diseases. Patients are affected both mentally, physically and socially. The prognosis for heart failure patients is poor, 23 % by newly diagnosed heart failure patients will die within one year. Healthcare costs for heart failure patients amounted to SEK 7.7 billion in 2017, which corresponded to 2.7 % of Sweden's total healthcare costs. Aim: The aim of this literature review was to describe patients’ experiences of living with heart failure. Method: A literature review. Research articles has been collected from the Cinahl and PubMed databases. The results are based on 15 research articles, 14 qualitative and one mixed method article. Results: The patients’ experiences of living with heart failure could be divided into six main categories: Coping strategies, physical impact, psychiatric impact, social impact, meeting with health care and patient knowledge. Although heart failure is a somatic disease state, several patients experienced that the heart failure had an extensive impact on mental health. Conclusion: Heart failure has an impact on the patient in several ways, and it is individual how the affected person experiences his or her situation. By the healthcare staff applying a person-centered approach, where the care is based on the unique patient's story and is designed in collaboration with the patient, the self-care ability and thus also the quality of life is strengthened.

Bakgrund: Antalet individer med diabetes mellitus typ 2 ökar i världen. Diabetes ökar risken för komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar, njurpåverkan och synbortfall. Komplikationer relaterat till diabetes bidrar till ökade kostnader för samhället samt ett onödigt lidande för den drabbade individen. Uppkomsten av typ 2 diabetes kan dock förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Sjuksköterskan kan hjälpa individen genom att ge information angående sjukdomen och hur sjukdomen kan förebyggas. Sjuksköterskor upplever dock att de har begränsade kunskaper om egenvårdsrådgivning. Syfte: Att undersöka faktorer som kan påverka patientens följsamhet till egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt grundad på artiklar med kvantitativ ansats. Dataanalysen genomfördes med hjälp av Fribergs trestegsmodell. Artiklar insamlades in i databaserna Medline och Cinahl. Resultat: Resultatet för litteraturöversikten påvisade 28 faktorer som kan påverka följsamhet till egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Faktorer som förekom mest gånger var ålder, utbildningsnivå, sysselsättning, kön, biokemiska markörer, vårdpersonalens kompetens, komplikationer, undervisning samt self-efficacy. Slutsats: Det finns flera faktorer som kan påverka patientens följsamhet till egenvård. Det är viktigt att sjuksköterskan identifierar faktorer som kan påverka patientens följsamhet till egenvård och anpassar omvårdnaden efter varje enskild individs behov. En fortsatt forskning kan vara att belysa hur en hög nivå av self-efficacy påverkar egenvårdskapaciteten. / Background: The number of individuals with type 2 diabetes mellitus increases in the world. Diabetes increases the risk of complications such as cardiovascular diseases, kidney effects and loss of vision. Complications related to diabetes contribute to increased costs for society and an unnecessary suffering for the affected individual. The emergence of type 2 diabetes can be prevented with healthy living habits. Nurses feel that they have limited knowledge of self-care counseling. Aim: To examine factors that may affect the patient's adherence to self-care in diabetes mellitus type 2. Method: A literature review based on articles with quantitative approach. The data analysis was performed using Friberg's three-step model. Articles were collected from Medline and Cinahl. Result:The result of the literature review showed 28 factors that affects adherence to self-care in diabetes mellitus type 2. Factors that occurred most often were age, educational level, work situation, sex, biochemical markers, caregiver’s competence, complications, teaching and self-efficacy. Conclusion: There are several factors that can affect the patient's adherence to self-care. It is important that the nurse identifies factors that can affect adherence to self-care and adjusts the care to each individual. Future research can be to examine how a high level of self-efficacy affects self-care agency.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har ökat sedan 1990-talet och det finns en korrelation med behovet av psykiatrisk vård. Patienter med psykiatriska sjukdomar förekommer inom den somatiska vården samt har en ökad risk för att drabbas av somatiska sjukdomar. Det medför ett ökat krav av att kunna vårda patienter med psykiatriska sjukdomar även inom somatisk vård.    Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med psykiatrisk sjukdom inom somatisk vård.    Metod: Litteraturöversikt med vetenskapliga artiklar, som har hittats med relevanta sökord på olika databaser och granskats med hjälp av granskningsmallar.    Resultat: Resultatet bygger på 14 granskade artiklar, 10 kvalitativa och 4 kvantitativa. I resultatet kunde sju övergripande kategorier identifieras, dessa var Tidsbrist, Bristande miljö, Kompetens och kunskap, Utsatthet, Kommunikation och Emotionell aspekt. Resultatet visade på kunskapsbrist hos sjuksköterskor, samt att majoriteten känner negativa känslor till att vårda patienter med psykiatrisk sjukdom. Tidsbrist var ett stort hinder för sjuksköterskors möjlighet till att vårda och vårdmiljön tillät inte god vård för patienter med psykiatrisk sjukdom.     Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer resurser för att vårda patienter med psykiatriska sjukdomar inom den somatiska vården för att uppnå en god vård för patienter. Vidare krävs utbildning inom psykiatriska sjukdomar för sjuksköterskor och en förändring av vårdmiljön behöver initieras för att främja vården av patienter med psykiatriska sjukdomar / Background: Mental health problems have increased since the 1990s and there is a correlation to the need for psychiatric care. Patients with psychiatric disorders occur in the general healthcare and the patient group has an increased risk of somatic diseases. This puts pressure on the educational level for treating patients with psychiatric disorders in general hospitals.     Aim: The purpose of this literature review is to highlight the nurses' experience of caring for patients with psychiatric illness in general care.   Method: A literature review with scientific articles, which have been found with relevant keywords on different databases and reviewed with the help of review templates.   Results: 14 reviewed articles, 10 qualitative and 4 quantitative were used in the literature review. In the results, seven categories could be identified, these were Lack of time, Lack of environment, Competence and knowledge, Vulnerability, Communication and Emotional aspect. The results showed a lack of knowledge among nurses, also the majority have negative feelings to nursing patients with psychiatric illness. Lack of time was a major obstacle to nurses' ability to care and the care environment did not allow good care for patients with psychiatric illness.   Conclusion: Nurses need more resources to care for patients with psychiatric disorders in the somatic care to achieve good patient care. Furthermore, education in psychiatrics for nurses is required and a change in the care environment needs to be initiated to promote the care of patients with psychiatric diseases.

Bakgrund: Incidensen vid anorexia nervosa (AN) är uppskattningsvis åtta fall per hundratusen invånare och år. Flickor är det kön som är kraftigt överrepresenterade vid AN, då det är tio gånger vanligare hos flickor jämfört med pojkar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av att ha barn med anorexia nervosa och hur sjuksköterskan kunde stödja föräldrarna utifrån föräldrarnas perspektiv. Metod: Studien var en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar, varav 13 kvalitativa studier, en kvantitativ studie samt en mixad metod studie. Resultat: Föräldrarna upplevde en emotionell känsla av skuld och skam, oro och ångest, frustration och maktlöshet. Föräldrar upplevde även social isolering samt att föräldrarollen blev påverkad till stor del negativt. I kontakt med hälso- och sjukvården upplevde föräldrar en negativitet, då de inte blev tagna på allvar samt att deras oro förminskades. Föräldrarna önskade mer tydlig information, samtalsstöd, att de blev sedda som individer, en tydlig struktur i kontakten med hälso- och sjukvården och att hälso- och sjukvårdspersonal hade ett professionellt förhållningssätt. Slutsats: När ett barn drabbas av AN påverkar sjukdomen i stor grad hela familjen, föräldrar upplever en stor emotionell påverkan samt förändring i relationer utanför familjen. Föräldrar upplever ett stort lidande och de är i behov av ett adekvat stöd från exempelvis sjuksköterskan. AN är en livshotande sjukdom och föräldrar är oroliga över prognos och medicinska komplikationer, sjuksköterskan bör därmed erbjuda korrekt och tydlig information om sjukdomen och dess behandling. / Background: The incidence of anorexia nervosa (AN) is approximately eight cases per hundred thousand inhabitants and years. Female gender is heavily overrepresented at AN, as it is ten times more common in girls compared to boys. Aim: The aim of the study was to describe the parents’ experience of having children with anorexia nervosa and how the nurse could support the parents based on the parents’ perspective. Method: The study was a literature review based on 15 articles, of which 13 was qualitative studies, one quantitative study and one was a mixed method study. Result: The parents experienced an emotional sense of guilt and shame, anxiety, frustration and powerlessness. Parents also experienced social isolation and that the parental role is largely affected negatively. In contact with the health care system parents experienced a negativity, since they were not taken seriously and that their concerns were reduced. The parents wanted more clear information, call support, that they were seen as individuals, a clear structure in the contact with the health care system and that healthcare professionals had a professional approach. Conclusion: When a child is afflicted with AN, the disease largely affects the whole family, parents experience a great emotional impact and change in relationships outside the family. Parents experience great suffering and they are in need of adequate support from, for example, the nurse. AN is a life-threatening illness and parents are worried about prognosis and medical complications, thus the nurse should provide accurate and clear information about the disease and its treatment.

Bakgrund: Malnutrition är vanligt hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Malnutrition hos patienter med KOL kan orsaka nedsatt immunförsvar, ökad dyspné, minskad livskvalité samt att KOL-sjukdomen riskerar att öka i allvarlighetsgrad samt ha ett snabbare sjukdomsförlopp. År 2030 bedöms KOL vara den tredje vanligaste sjukdomen i världen. Därför är det viktigt som sjuksköterska att ha kunskap i vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas vid malnutrition hos KOL-patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa KOL-patienters upplevda problem vid nutrition samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta vid malnutrition. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det fanns många olika problem som KOL-patienter upplevde i samband med nutrition. Dessa faktorer kunde vara både fysiska och psykiska. Sjuksköterskan kunde som omvårdnadsåtgärd upprätta kontakt med dietist för individuella råd och åtgärder till patienten. Som sjuksköterska var den stödjande samt kunskapsförmedlande rollen viktig, likväl att ge egenvårdsråd utifrån patientens önskemål samt förutsättningar. Slutsats: Den problematik som KOL-patienter upplevde i relation till nutrition var individuell. Nutrition hos KOL-patienter var ett komplext område då det innefattade både fysiska och psykiska bekymmer. Det är viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat vid vård av KOL-patienter då patienterna upplever olika problemområden i samband med nutrition, detta för att ge en god och säker vård. / Background: Malnutrition is common in patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Malnutrition in patients with COPD can cause impaired immune system, increased dyspnoea, decreased quality of life, and the COPD risk being increased in severity as well as having a faster disease course. In 2030, COPD is estimated to be the third most common disease in the world. Therefore, it is important as a nurse to have knowledge of which nurse care can be used in malnutrition in COPD patients. Aim: The aim of this literature review was to compile COPD patients' perceived problems with nutrition and what nurse care the nurse can take in malnutrition. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Results: There were problems that occur for COPD patients that were caused according to their nutrition. These conditions could be both physical and psychological. The nurse could seek advice from a dietician to be informed of the best solution regarding nutritional needs of the patient. As a nurse it was important to pass on knowledge and give support to the patient whilst also advising on selfcare according to the patient's current condition and preferences. Conclusion: The variety of nutritional problems COPD patients face were highly individual and are therefore a complex subject as the effects are both physical and psychological. In general, the nurse should work closely with the patient as there can be nutrition related problems and in doing so, ensures appropriate and safe care.