Studiens syfte är att genomföra en närläsning av Sonja Åkessons dikter Bedrägeri, Jag stirrar, Omöjligt och Öron med målet att påvisa hur dessa dikter kan användas för att öka förståelsen för upplevelser av ångest. I ett bredare sammanhang är studiens syfte att kunna påvisa lyrikens användbarhet i klassrummet. I bakgrundskapitlet redogörs vad som åsyftas med didaktisk potential, vad biblioterapi är och slutligen studiens koppling till skolans styrdokument. I kapitlet tidigare forskning framkommer det att mycket lite forskning finns om lyrik i klassrummet, och ännu mindre om hur biblioterapi kan användas i svensk skola. Det framkommer även att lärare ofta känner sig osäkra på hur de ska undervisa lyrik. Vidare utgår studien ifrån Thorssons didaktisk läsart (2005), vars delmoment didaktisk läsart utgör grunden för analyskapitlet. Slutligen beaktar studien även hur receptionsteorier och estetisk och efferent läsning påverkar läsandet. Material utgörs av fyra dikter av Sonja Åkesson där den didaktiska läsarten formas utefter lyrikanalytisk begreppsapparat. Av analysen framkommer det att samtliga analyserade dikter har ett ångesttema. I diskussionen bekräftas det att Sonja Åkessons dikter har en didaktisk potential att utgöra material för ett ångesttematiskt arbete.

The aim of this study is to investigate the educational potential of the Swedish translation of Agustina Bazterrica’s dystopian novel Cadáver exquisito (2017), and how the novel can be related to the Swedish upper secondary school’s steering documents—more specifically what they present regarding ethical and environmental issues. The novel is analysed thematically through an ecocritical perspective before it is analysed in relation to its “educational potential”, a term borrowed from Malin Alkestrand (2016). The results show that while the novel can be used to encourage students to reflect and think critically and empathetically about ethical and environmental issues regarding animal and human rights, consumerism, and language and propaganda, it also risks making students pessimistic about the future and their ability to work for a more sustainable society. However, if teachers relate the novel to the students’ own experiences and ensure that students are mature enough to read the novel, it can serve as a tool to unite the school’s fundamental values and the syllabus for Swedish.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några yrkesverksamma gymnasielärare i svenska arbetar med skönlitteratur i skolan i relation till de värden som skönlitteratur antas förmedla, såsom empati och medmänsklighet, samt hur detta påverkar vilka skönlitterära verk som används i litteraturundervisningen. Studiens syfte är också att undersöka hur dessa lärare tar reda på om skönlitteraturen faktiskt lyckas förmedla önskade värden till eleverna. Inledningsvis ges en kort bakgrundsbeskrivning av hur skolans uppdrag som fostrare av demokratiska medborgare har förändrats över tid till att idag snarare handla om att förmedla en specifik värdegrund. Detta ställer nya frågor om skönlitteraturens funktion och lärarens didaktiska avvägningar i samband med litteraturundervisningen. Teoretiska utgångspunkter som litteraturens legitimeringar, narrativ fantasi och deliberativa samtal sammanfattas. En redogörelse för tidigare forskning innefattar Gunilla Molloy, Eva Hultin, Malin Alkestrand och Gustav Borsgård som alla har gjort studier om litteraturundervisning, litteratursamtal och olika former av värdeförmedling i relation till skönlitteraturen. Studiens metod utgörs av en kvalitativ studie där två lärare på en folkhögskola och två lärare på ett gymnasium intervjuas. Analysen utmynnar i slutsatser som visar den stora behållningen av sådan skönlitteratur som ger möjlighet till perspektivbyte, tematiska diskussioner och kunskaper om samhället. Särskilt framhålls boksamtalens betydelse för att synliggöra olika värden och reflektera över mänskliga levnadsvillkor och erfarenheter. Studien avslutas med att slutsatserna diskuteras och jämförs med den tidigare forskningen och formulerar sedan frågor för framtida forskning om exempelvis ämnesövergripande arbete i litteraturundervisningen och specifika litterära genrers unika möjligheter att förmedla en värdegrund.

The purpose of this paper is to examine the literature didactic approach in two learning materials for the upper secondary school. The empirical material includes two books: Svenska impulser 3 and Svenska 3 helt enkelt. Theories about teaching literature, and systematic text condensation are used for the analysis. In the learning materials literature is emphasized and plays an important role.The results indicate that the main function of literature didactics is to teach students to analyze literature, but also to create a curiosity and interest in literature, to develop students' knowledge of literature and to present a variety of literary works. Furthermore, students are expected to adopt an objective perspective while working with the chapters of literature. This result is indicating that teachers who use these learning materials also need to add more aesthetic reading into the literature lessons. The books also mediate that literary understanding largely is a social process.

Syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera den didaktiska potential klassisk litteratur kan tänkas ha för den litteraturhistoriska undervisningen i gymnasieskolan. I läroplanen för ämnet svenska förklaras det hur eleverna ska få möjligheter att läsa litteratur från olika kulturer och epoker. Som stöd för min studie kommer jag först analysera Oscar Wildes The Picture of Dorian Gray och dess centrala teman, moral och sexualitet. Just dessa teman är valda då de har en möjlighet att fungera bra i klassrummet. Att läsa litteratur överlag kan bringa många fördelar, till exempel bättre läsförståelse, ett utökat ordförråd och kritiskt tänkande, och med specifikt klassisk litteratur kan elever även lära sig om historiska händelser och samhällsnormer. Tidigare forskning visar att elever kan tycka att litteraturhistoria är komplicerat och tråkigt. Att skapa ett intresse hos eleverna kan vara komplicerat, där valet av litteratur kan vara otroligt avgörande. Genom att välja litteratur där eleverna kan luta sig mot sina tidigare erfarenheter och kunskaper kan läsprocessen bli roligare och mer lärorik. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-05-31</p>

August Strindbergs naturalistiska sorgespel Fröken Julie (1888) har varit en återkommande text både under mina universitetsstudier och i gymnasieskolan. Det har väckt min nyfikenhet kring hur svensklärare undervisar med Fröken Julie och varför detta drama ofta används i svenskundervisningen i gymnasiet. Dock finns det ingen litteraturforskning som behandlar Fröken Julie ur ett didaktiskt- och lärarperspektiv. Syftet med denna studie är därför att bidra till den litteraturdidaktiska forskningen med ett lärarperspektiv om varför och hur dramat används i svenskundervisningen i gymnasiet. Studien avser att undersöka svensklärares valda fokusområden i sin undervisning med Fröken Julie eftersom dramat täcker många aspekter såsom dramatik, naturalismen, Strindberg och temana klass- och könskamp. Vidare syftar studien även till att undersöka svensklärares didaktiska tillvägagångssätt med Fröken Julie, samt varför de anser att dramat är relevant och värdefull i svenskundervisningen. Val av datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma svensklärare. Analysen av intervjuerna har utförts med utgångspunkt i ett didaktiskt- och teoretiskt ramverk som består av de didaktiska grundfrågorna och svenskämnets konceptioner. Diskussionen och analysen kring resultatdelen visar att temana klass- och könskamp utgör en central roll, både som det primära fokusområdet i svensklärarnas undervisning och som legitimering av dramat. Dock är det flera aspekter i Fröken Julie som inte uppmärksammas i någon större grad. Fröken Julie lyfts fram som allmänbildande och förser eleverna med ett svenskt kulturarv, samt att dramat utmanar elevernas litterära trygghetszon samtidigt som det utvecklar deras läs- och språkförmåga. Lärarna betonar vikten av ett dialogiskt klassrum, där eleverna får diskutera om det lästa i grupper och därför är litteratursamtal lärarnas huvudsakliga litteraturdidaktiska metod för analyser och utforskandet av Fröken Julie. Utöver detta syftar denna studie även till att uppmärksamma utmaningar och möjligheter med Fröken Julie i svenskundervisningen i gymnasiet.

August Strindbergs naturalistiska sorgespel Fröken Julie (1888) har varit en återkommande text både under mina universitetsstudier och i gymnasieskolan. Det har väckt min nyfikenhet kring hur svensklärare undervisar med Fröken Julie och varför detta drama ofta används i svenskundervisningen i gymnasiet. Dock finns det ingen litteraturforskning som behandlar Fröken Julie ur ett didaktiskt- och lärarperspektiv. Syftet med denna studie är därför att bidra till den litteraturdidaktiska forskningen med ett lärarperspektiv om varför och hur dramat används i svenskundervisningen i gymnasiet. Studien avser att undersöka svensklärares valda fokusområden i sin undervisning med Fröken Julie eftersom dramat täcker många aspekter såsom dramatik, naturalismen, Strindberg och temana klass- och könskamp. Vidare syftar studien även till att undersöka svensklärares didaktiska tillvägagångssätt med Fröken Julie, samt varför de anser att dramat är relevant och värdefull i svenskundervisningen. Val av datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma svensklärare. Analysen av intervjuerna har utförts med utgångspunkt i ett didaktiskt- och teoretiskt ramverk som består av de didaktiska grundfrågorna och svenskämnets konceptioner. Diskussionen och analysen kring resultatdelen visar att temana klass- och könskamp utgör en central roll, både som det primära fokusområdet i svensklärarnas undervisning och som legitimering av dramat. Dock är det flera aspekter i Fröken Julie som inte uppmärksammas i någon större grad. Fröken Julie lyfts fram som allmänbildande och förser eleverna med ett svenskt kulturarv, samt att dramat utmanar elevernas litterära trygghetszon samtidigt som det utvecklar deras läs- och språkförmåga. Lärarna betonar vikten av ett dialogiskt klassrum, där eleverna får diskutera om det lästa i grupper och därför är litteratursamtal lärarnas huvudsakliga litteraturdidaktiska metod för analyser och utforskandet av Fröken Julie. Utöver detta syftar denna studie även till att uppmärksamma utmaningar och möjligheter med Fröken Julie i svenskundervisningen i gymnasiet.

I denna studie undersöks om och i så fall hur gymnasielärare i svenska inkluderar personlig läsning, det vill säga tolkning och analys med utgångspunkt i elevens egen upplevelse av texten, i lyrikundervisningen, samt hur man förhåller sig till den nuvarande läroplanen som endast i mycket begränsad mån uppmuntrar till den sortens läsning. Aktuell lyrikdidaktisk forskning pekar på att den personliga läsningen bör ingå i någon mån i lyrikundervisningen och gymnasieskolans styrdokument kan tolkas på många olika vis, därför är det av intresse att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Materialet består av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma lärare på en gymnasieskola i en mindre svensk stad som analyseras utifrån studiens frågeställningar och diskuteras med utgångspunkt i litteraturdidaktisk teori och tidigare forskning. Resultaten är spretiga då respondenterna har olika syn på den personliga läsningens roll, men samtliga inkluderar den på något vis i undervisningen och de flesta anser att den har en viktig funktion i lyrikundervisningen. De är också överens om att den personliga läsningen är svår att förhålla sig till i bedömningsbara moment även när den specificeras i betygskriterier (vilket var fallet före läroplansbytet 2011) och önskar inte att den ska ingå i de delarna av läroplanen. Studiens resultat visar vidare hur vissa av lärarna i högre grad anpassar lyrikundervisningen efter styrdokumenten, vilket leder till en mer instrumentell än personlig lyrikläsning, medan andra anser att den personliga läsningen är så central för lyrikundervisningen att man letar efter stöd för inkluderingen av personlig läsning i mindre specifika formuleringar i läroplanen.

No description available.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka narrativa datorspels möjligheter för utveckling av fiktionsförståelse genom exemplet Bramble - The Mountain King. Vidare undersöktes även spelets intertextuella kopplingar till de olika berättelser från den nordiska folktron som spelet inspirerats av. Analysen utgick från de berättartekniska begreppen tid och berättare samt intertextuella kopplingar och mynnade slutligen ut en avslutande didaktisk diskussion om spelets möjligheter till utveckling av elevers fiktionsförståelse.