Förändrade medievanor bidrar med nya litteraturdidaktiska förutsättningar, såväl utmaningar som möjligheter i litteraturundervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer med en äldre litterär text när den gestaltas på Tiktok och vilken eventuell litteraturdidaktisk potential sådana Tiktok-videos besitter. Detta genom att analysera vad från det klassiska verket Iliaden som gestaltas på Tiktok. Vidare syftar uppsatsen även till att diskutera om Tiktok-videos kan användas för att underlätta mötet mellan mottagaren (eleverna) och det klassiska verket Iliaden. Då Tiktok är ett nytt studieobjekt inom den didaktiska forskningen kommer avslutningsvis även en mer övergripande didaktisk diskussion föras. Materialet i studien utgöras av Tiktok-videos om Iliaden som har analyseras utefter teman inspirerat av metoden innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt är utifrån McCormicks repertoarbegrepp samt Torells litterära kompetens. Vad analysen visar är att många av de teman som gestaltades på Tiktok liknande annan typ av fanfiction. Utifrån tidigare forskning går det att se att fanfiction kan användas i undervisningen för att vidga elever litterära och allmänna repertoarer. Vad analysen också visar var att det går att urskilja litteraturdidaktisk potential i materialet i Tiktok-videorna, framförallt när det kommer till literary transferkompetensen. Att skapa intresse och aktivera eleverna genom att låta de använda sina egna erfarenheter för att leva sig in i Iliaden och på så vis skapa intresse för att läsa originalverket. Analysen visade alltså att Tiktok-videorna kan användas för att underlätta mötet mellan eleverna och Iliaden i traditionell form främst genom att Tiktok-videorna fungerar som en inspirationskälla till att läsa det traditionella verket. Det viktigaste som uppsatsen belyser är att intresset för Iliaden på Tiktok är ett kvitto på den enorma kraft som skönlitteraturen har i att hela tiden förnya sig och utvecklas. Vad uppsatsen visar är att Tiktok inte alls behöver beskrivas som ungdomars akilleshäl utan har potentialen att inspirera läsningen av en äldre litterär text.

Studien syftar till att genom en kort kvantitativ enkät undersöka i vilken utsträckning lärare itre svenska kommuner använder sig av skönlitteratur som medierande redskap i sinundervisning för att behandla komplexa frågor. Genom kvalitativ metod genomförs intervjuermed åtta lärare för att belysa hur de uppger att de arbetar samt vilka möjligheter och utmaningarde stöter på. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet samt litteraturdidaktisk teorimed fokus på skönlitteraturens didaktiska potential. 31 lärare från årskurs 4-6, valde att svarapå enkäten varav åtta stycken medverkade i efterföljande intervjuer. Resultatdelen beskrivermedverkande lärares erfarenheter av att arbeta med skönlitteratur som medierande redskap.Resultatet visar att lärarna främst arbetar med högläsning och samtalar kring de komplexafrågor som väcks under läsningen men även att andra aktiviteter såsom gruppläsning, egenläsning och läsläxa förekommer. Lärarna ser en stor didaktisk potential i att användaskönlitteratur i ovannämnda syfte och är eniga om att skönlitteraturens påverkan på eleverna ärbetydlig, medan några utmaningar som de stöter på till exempel tidsbrist, bristande kompetenssamt ekonomiska begränsningar lyfts. Slutligen presenteras en litteraturlista med böcker somlärarna använt i sitt arbete.

Syftet med vår studie är att lyfta fram kvinnligt respektive manligt föräldraskap i barnlitterära böcker och varför lärare bör presentera detta i skolan för att synliggöra och motverka könsmönster. Vår studie handlar om att utifrån barnlitteratur synliggöra och motverka könsmönster och detta har vi kopplat till ett genusperspektiv och litteraturdidaktiskt perspektiv. Metoden som vi valt är en kvalitativ textanalys där vi har analyserat fem barnlitterära böcker som vi har presenterat utifrån två kategorier, Kärnfamiljer och Ensamstående föräldrar, sedan har vi ställt dessa böcker mot varandra för att diskutera barnböckerna där vi fått fram hur föräldrarollerna ser ut i böckerna. Vi förklarar även hur detta kan påverka eleverna i skolan genom val av barnlitteratur och i vilket syfte det bör användas för att inte bara synliggöra de stereotypa könsmönstren. Resultatet av vår studie visar att många typiska könsmönster presenteras i barnlitteratur framför allt gällande kvinnliga könsmönster där kvinnorna tar hand om familjen och hemmet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur aktuell skönlitteratur för barn i åldrarna 9 -12 år förmedlar genus och traditionella könsnormer. Studien syftar också till att undersöka hur värden som förmedlas i litteraturen korrelerar med läroplanens värdegrund. För att genomföra studien använder vi diskursanalys som metod. Vi använder en matris och ett motsatsschema för att jämföra manliga egenskaper, respektive kvinnliga egenskaper samt attribut hos karaktärerna i den utvalda litteraturen. Studiens slutsats visar att det förekommer både traditionella och icke- traditionella könsstereotyper i den undersökta litteraturen och dessa stereotyper kan påverka elevernas identitetsutveckling och uppfattning av genus. Studiens slutsats visar även vikten av att lärare använder sig av litteraturdidaktisk undervisning för att ge eleverna verktyg för att att kunna tolka skönlitteratur. Genom att använda skönlitteratur litteraturdidaktiskt ger lärare elever strategier för att självständigt reflektera och problematisera text ur ett normkritiskt perspektiv.

The aim of this paper is to examine the didactic potential of the books: Kitty and The Witch Tree Symbol, Kitty and the Mystery of the Stolen Books, Yes, See Lotta and Dear Lotta. All these booksbelong to the B.Wahlström series of girls' books, a literary genre that has been looked down upon overtime and considered harmful to read because of the fact that they where too stereotypical. The reason forthis is that the characters are far too gender stereotypical and can have a negative impact on young girls.The essay intends to investigate how these books, despite being girls' books can be used as tools in theschool's value base work, especially regarding gender equality, equality, norms and stereotypes. It alsoexplores how the selected books can be used in the classroom to address gender and sex issues.To answer the aim of this paper, a qualitative method, close reading, has been used. During the closereading, there has been a specific focus on how the feminine characters, in particular how the femaleprotagonists' Kitty and Lotta, are portrayed. The theoretical approaches used to analyse the books aredidactic potential, defined by Malin Alkestrand, and the gender system, defined and explained byYvonne Hirdman. The result of the analysis was that there is a didactic potential in how Kitty and Lottaare being described since their characterization on several occasions can provide an opening fordiscussing fundamental values in school. The study also showed that the books selected for this analysishad scenes that may work as a tool in a classroom context to address and discuss the topic of sex andgender.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur olika litteraturdidaktiska val främjar alternativt begränsar gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Valet av ämne grundar sig i de motstridiga formuleringarna mellan läro- och ämnesplan gällande elevens förmåga att kritiskt granska och vems ansvar det är att främja utvecklingen av denna förmåga. Valet av ämne grundar sig även i vår syn på critical literacy som en essentiell förmåga i ett pluralistiskt samhälle. Genom litteratursökning har tio källor, efter relevans- och kvalitetsgranskning, valts ut. Källorna innefattar både svensk och internationell forskning med fokus på svenskämnet respektive modersmålsundervisning. Genom tematisk analysmetod har vi analyserat materialet och förhandlat fram fyra teman. Resultatet visar att det finns en koppling mellan didaktiska val och gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Slutresultatet visar bland annat att huruvida eleverna erbjuds tolkningsutrymme är en avgörande faktor för främjandet av gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Att ställa öppna frågor som inte implicerar ett givet svar öppnar upp för elevernas olika tolkningar och kan således vara ett didaktiskt val som främjar utvecklandet av critical literacy. Litteraturdidaktiska val som fokuserar på färdighetsövningar och kunskapsreproduktion som inte ger eleverna utrymme att tänka kritiskt begränsar däremot gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. En annan begränsande faktor är undervisning som baseras på normerande uppfattningar om vad eleverna behärskar. Slutligen uppmanar vi till vidare forskning på ämnet.

Syftet med följande studie är att klarlägga vilka värden och skäl som ryms bakom användningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av läsningens värde i ett material bestående av halvstrukturerade intervjuer med två lärare och två elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande legitimeringar: (1) språkutveckling och förmågan att fungera som samhällsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmåga och kreativt tänkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största värde i humanistiska förmågor som i flera delar går utöver svenskämnets ramar. Vidare slås fast det angelägna i att det på skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lärarutbildningens litteraturdidaktik bör präglas av mångfald.

Detta arbete syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till användningen av olika texttyper i historieundervisningen. Vi ville ta reda på hur lärare arbetar med olika texttyper och vilka de anser bäst bidrar till historisk kunskap. Slutligen ville vi undersöka huruvida valet av texttyp kan påverka utvecklingen av elevers historiska empati. Arbetet utgår från tidigare forskning om historiedidaktik och litteraturdidaktik. Detta blandas med forskning om centrala definitioner av texttyper samt Dysthes tankar om det dialogiska klassrummet. För att besvara vår frågeställning användes till en början en kvantitativ forskningsansats genom en förstudie i form av ett frågeformulär. I denna kartlades elevernas syn på användandet av texttyper i undervisningen och visar att de föredrar gruppdiskussioner som arbetssätt vid arbete med olika texter. Vidare framhölls historietidningar som den texttyp de lärde sig mest historia av. Denna förstudie låg sedan till grund för den kvalitativa ansatsen i arbetet där vi genomförde fördjupade intervjuer med undervisande lärare i klasserna. Informanterna berättade att de använder olika texttyper i undervisningen, oftast i kombination med gruppdiskussioner. De vill inte rangordna texttyperna utan menar att valet av texttyp hänger ihop med undervisningens syfte. Då kursplanen för historia säger att eleven ska ges möjlighet att kunna sätta sig in i hur historiska personer agerat och varför de gjorde som de gjorde, är det viktigt att arbeta med elevernas historiska empati. Dock påverkar inte valet av texttyp utvecklingen av den historiska empatin, utan det rör sig snarare om en blandning av textens innehåll, syftet med undervisningen och de arbetsformer man inkluderar i undervisningen.

Syftet med denna studie är att synliggöra och förstå på vilka sätt andraspråkselever är delaktiga när de möter skönlitteratur och vilka arbetssätt lärare använder när de arbetar med skönlitteratur i ett klassrum med andraspråkselever. Jag har gjort en kvalitativ studie där observationer på fyra skolor utgör materialet som jag drar mina slutsatser utifrån. Resultatet av denna studie är att alla klassrum är fyllda av interaktion mellan elev-elev och elev-lärare. Litteraturarbetet tar sig uttryck på olika sätt men det finns också många likheter. Slutsatser att dra av denna studie är att skönlitteratur främst var en resurs för ordkunskap under de observationer som gjordes, men att det även fanns tendenser till mer litteraturdidaktiska val utöver det mer språkdidaktiska.

Meningsskapande är ett begrepp vi flera gånger stött på under vår utbildning, särskilt i relation till litteraturundervisning, men vars innebörd tycks hänga lite i luften. För att göra begreppet användbart för oss som blivande svensklärare har vi därför velat undersöka hur litteraturundervisning kan bli just meningsskapande, och vilka faktorer som kan påverka detta. Det övergripande syftet med kunskapsöversikten har varit att sammanställa forskning inom detta problemområde, och det mer specifika att få syn på vad som kan känneteckna en för elever meningsskapande litteraturundervisning. Genom en systematisk sökprocess har vi funnit tio studier som vi ansett kunna bistå oss med svar på våra frågeställningar. Utifrån frågeställningarna har resultaten i dessa studier granskats och tematiskt analyserats, vilket har lett fram till svar i form av fyra olika teman. De teman som formulerats är: Att sätta ord på och ta del av läsupplevelser, Analys föregås av engagemang, Skolans respektive elevens förhållningssätt till litteraturundervisning och Textens relevans för individen. Våra resultat visar att läslogg och boksamtal, var för sig och tillsammans, utgör tillvägagångssätt som kan göra läsning och arbetet med skönlitteratur meningsskapande för elever. Dessutom har vi funnit att engagemang bör ses som en förutsättning för textanalys. Utöver detta framkommer det i resultaten att olika förhållningssätt till undervisningen och en texts relevansmässiga potential är faktorer som kan påverka meningsskapandet.