Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 6 uppsatser.

Bakgrund: Livmoderhalscancer är den fjärde vanligaste cancersjukdomen i Sverige. En livmoderhalscancer-diagnos kan innebära en rad känslor och upplevelser. Sjuksköterskans roll är att ge personcentrerad vård, som leder till delaktighet och större upplevd hälsa. Syfte: Med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av diagnos och behandling vid livmoderhalscancer. Metod: Litteraturstudien var baserad på tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Få ett livsomvälvande besked; Förändrade relationer och ökat behov av stöd; Behandlingens konsekvenser och behovet av information; Förändrad kvinnlig identitet och sexualitet och Förändrat perspektiv på livet. Kvinnor upplevde traumatiska känslor vid diagnosbesked, relationer förändrades och det fanns ett stort behov av information och stöd. Behandlingen påverkade kvinnor psykiskt och fysiskt vilket även kunde förändra identitet och sexualitet. Personcentrerad intervention hjälpte kvinnor att hantera livet och sin sjukdom. Slutsats:Kvinnor som fick livmoderhalscancer upplevde ett flertal känslor i samband med diagnos, behandling, relation och sexuell dysfunktion och förändrad identitet. Slutsatser som författarna kan dra av litteraturstudiens resultat är att sjuksköterskor behöver få en ökad kunskap och förståelse för kvinnors individuella behov och upplevelser. Det behövs verktyg för att kunna kommunicera effektivt, vi anser att interventionen (GSD-GYN-C) bör implementeras nationellt i Sverige för att kunna arbeta mer personcentrerat.

Bakgrund: Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerformerna och drabbar globalt cirka 570 000 kvinnor årligen. Tidigare forskning visar att kvinnorna får långsiktiga negativa kroppsliga och psykiska effekter av behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet under och efter behandling av livmoderhalscancer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design, där tio vetenskapliga artiklar har sammanställts. Databaserna Cinahl Complete och PubMed användes för datainsamling av artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudteman; Att leva i en förändrad kropp, Minskad sexuell lust, Att känna skam, Upplevelser av information kring förändrad sexualitet och Upplevelser av intima relationer. Resultatet visade att kvinnors upplevelser av sin sexualitet och samliv påverkades negativt under och efter behandling av livmoderhalscancer. Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsbild, smärta och andra obehag vid sexuella aktiviteter. Flera beskrev känslor av skuld och skam. Kvinnorna upplevde även brist på information från vårdgivaren. Sammanfattning: Många kvinnor upplever sexuella besvär under- och efter behandling av livmoderhalscancer. Det finns ett stigma kring att prata om sexualitet och sjuksköterskor behöver mer kompetens inom området för att kunna bidra till att uppfylla kvinnornas behov.

I ett samhällsperspektiv är organiserad Gynekologisk cellprovtagning (GCK) en kostnadseffektiv metod för att förebygga samt minska dödligheten i livmoderhalscancer, vilken är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över. Genom GCK kan förstadium till livmodershalscancer upptäckas. Dödligheten i livmoderhalscancer har minskat i Sverige sedan organiserad GCK infördes och tidigare studier visar att denna cancerform förekommer oftare hos kvinnor som inte deltar i organiserad GCK. Många kvinnor väljer dock att avstå från att delta. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors tankar om organiserad gynekologisk cellprovtagningskontroll när de valt att avstå från deltagande i sådan. Informanter rekryterades genom två datainsamlingsmetoder. Fyra informanter rekryterades från kallelseregistret och sju via snöbollsmetoden. Intervjuer med tre kvinnor och telefonintervjuer med åtta kvinnor genomfördes. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet åskådliggörs genom fyra kategorierna vilka är Att göra det sedan, Att det inte gäller mig, Att undvika en utlämnande situation samt Att inte bli bekräftad i mötet med barnmorskan vid provtagningstillfället. Kvinnornas tankar tyder på att de gjort ett aktivt ställningstagande att inte delta i organiserad GCK och att de sköt beslutet om deltagande till framtiden. Därutöver framkom att de avstått deltagande i organiserad GCK på grund av rädsla för att inte bli bekräftade i mötet med barnmorskan vid provtagningstillfället. Gemensamt för kvinnorna i studien var att de alla kunde tänka sig att delta i organiserad GCK i framtiden om förhållandena kring GCK vore annorlunda. Inom ramen för den organiserade cellprovtagningskontrollen bör utrymme finnas för att tillgodose kvinnors olika behov då vissa kvinnor behöver extra stöd och motivation för att hörsamma kallelsen. / Program: Barnmorskeutbildning

Syfte: Syftet var att undersöka unga kvinnors inställning till hur de kan förebygga livmoderhalscancer. Vidare var syftet att undersöka vad de unga kvinnorna har för åsikter om information kring livmoderhalscancer.  Metod: Explorativ kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer användes. Kvinnor i åldern 16-18 år rekryterades på Ungdomshälsan i Uppsala med ett medvetet urval. Totalt genomfördes 20 intervjuer. Innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera data.  Resultat: Kvinnornas inställning till preventionsarbetet baserades på deras kunskap. Majoriteten av kvinnorna hade hört talas om ”ett vaccin” och de flesta hade en positiv inställning till det. De hade även en positiv inställning till kondom men det var ett flertal som inflikade att de inte trodde att den användes i praktiken. Den främsta anledningen till att unga kvinnor har kunskaper om livmoderhalscancer är på grund av informationen kring HPV vaccinet. Kvinnorna har främst erhållit informationen om vaccinet från media, mamma och kompisar. De önskade att skolan skulle ta ett större ansvar att ge information.  Slutsats: De unga kvinnorna som ingår i denna studie var positiva till att förebygga livmoderhalscancer. De anser att de inte har fått tillräckligt med information om livmoderhalscancer och att den kan förbättras. / Aim: The purpose of this study was to investigate young women´s attitudes to cervical cancer prevention. The aim was also to examine the young women´s opinions of information about cervical cancer.  Method: Explorative qualitative study using semi-structured interviews were used. Women aged 16-18 years were recruited at Youth Clinic in Uppsala and 20 interviews were performed. Conscious selection was used. Manifest content analysis was used to analyze data.  Results: Women's attitudes to prevention were based on their knowledge. The majority of women had heard of "a vaccine" and most had a positive attitude towards it. The majority of participants had a positive attitude towards condom but a number of informants mentioned that they did not believe that it was used in practice. The main reason that young women have knowledge of cervical cancer is due to the HPV vaccine. Women are primarily received information about the vaccine from the media, mother and friends. They wanted the school to take more responsibility to provide information.  Conclusion: The participants in this study were positive to prevention methods to cervical cancer. They think that they have not received enough information about cervical cancer and that the information can be improved.  Keywords:

I dagsläget finns effektiv behandling för cervixcancer med en god överlevnadsstatistik i Sverige och delar av västvärlden. All typ av behandling för cervixcancer kan medföra olika konsekvenser som kan leda till sexuell dysfunktion och en påverkad kroppsbild. SYFTE: Att identifiera vilka faktorer som bidrar till sexuell dysfunktion och en negativt påverkad kroppsbild hos kvinnor som behandlats för cervixcancer. METOD: Polit och Beck (2012) niostegsmodell följdes för att systematiskt utföra denna litteraturstudie. CINAHL och PubMed användes som databaser för att hitta relevanta artiklar. Artiklarna granskades och resulterade i totalt 14 stycken som användes i resultatet. Tre olika huvudteman urskildes i artiklarna och dessa var: Kroppsbild efter behandling, Sexuell dysfunktion efter behandling samt Behandlingsspecifika samband. RESULTAT: Resultatet visade att sexuell dysfunktion och kroppsbild påverkades negativt av både fysiska och psykiska faktorer så som dysparenui, minskad lust, blödningar och flytningar från vagina, rädsla att samlag skulle skada vagina efter behandling, förminskad och trång vagina. Behandlingsmetoden hade en stor betydelse för hur allvarliga dessa faktorer blev . SLUTSATS: Det är av stor vikt att som sjuksköterska och vårdpersonal uppmärksamma de problem och komplikationer som uppstår efter behandling av cervixcancer för att kunna bemöta patienterna och främja deras hälsa.

Bakgrund: Antalet drabbade kvinnor av livmoderhalscancer i Sverige är cirka 450 per år. Cirka en tredjedel av kvinnorna är under 40 år. I Sverige har insjuknandet av livmoderhalscancer minskat, troligen efter att regelbunden populations screening infördes på 1960-talet. Symtomen är få och diffusa och är därför svåra att upptäcka. Screening är en viktig undersökning för att upptäcka cancern tidigt. Tidigare forskning visade att kvinnor med livmoderhalscancer förändrade värderingar och synen på livet. Den begränsade forskningen inom området gör det relevant att studera kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. I studien användes livsvärldsteorin för att ge perspektiv på kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. Syfte: Är att analysera och beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och en kvalitativ innehållsanalys används för att analysera bloggarna. Datamaterialet består av fem bloggar publicerade på internet. Resultat: Presenteras under kategorier, Förändrad identitet, En ständig kamp och Yttre påverkande faktorer. Slutsats:Livmoderhalscancer medför många psykiska och fysiska förändringar hos kvinnorna. Vilket bidrar till kvinnornas svårigheter att bevara sin identitet och självkänsla. / Background: The number of suffering women of cervical cancer in Sweden is approximately 450 per year. About a third of the women are under 40 years. In Sweden has the onset of cervical cancer reduced, probably after that regular population screening was introduced in the 1960s. The symptoms are few and diffuse and therefore difficult to detect. Screening is an important survey to detect the cancer early. Previous research showed that women with cervical cancer changing values and views on life. The limited research in this area makes it relevant to study women's experiences of living with cervical cancer. The study used the life-world theory to provide perspective on women's experiences of living with cervical cancer. Aim: The study aims are to describe the women´s experiences of living with cervical cancer. Method: the study has a qualitative approach and a qualitative analysis is used to analyze blogs. Data involve five blogs published on the Internet. Results: Presented in categories, Changed identity, a constant struggle and External influencing factors. Conclusion: Cervical cancer causes many physical and psychological changes in women. This contributes to women’s difficulties to preserve their identity and self-esteem.

Bakgrund Humant papillomvirus (HPV) orsakar vårtor och är en vanligt förekommande könssjukdom världen över. Vaccination mot de vanligaste HPV-typerna som kan orsaka kondylom och leda till cancer ingår sedan 2012 i det allmänna vaccinationsprogrammet för flickor och unga kvinnor. Tidigare forskning visar att unga kvinnor trots låg kunskap om viruset, har en positiv inställning till vaccination. Syfte Att undersöka unga vaccinerade kvinnors kunskap om HPV samt deras kunskap om och inställning till HPV-vaccination. Metod En kvalitativ explorativ studie. The Health Belief Model användes som teoretisk modell. Individuella intervjuer med åtta unga kvinnor som vaccinerats mot HPV. Data analyserades med innehållsanalys. Resultat Totalt genomfördes åtta intervjuer med unga kvinnor födda 1993-1998. Tre kategorier skapades: 1) Bristande kunskap om HPV 2) Tillförlitligt skydd mot cancer samt 3) Vaccinet är tillgängligt. Kunskapen om HPV och HPV-vaccin var låg hos de unga kvinnorna. Den främsta anledningen till att de valde att vaccinera sig var rädsla för cancer, andras inflytande till vaccinering, främst från mödrar, en tilltro till hälso- och sjukvården och till vaccinet samt att vaccinet är tillgängligt. Slutsats Det är tydligt att kunskapen om HPV och vaccinet är låg bland de deltagande unga kvinnorna. Inför framtiden behövs anpassad information till unga kvinnor om viruset och vaccinet för att tillgodose behovet av information. Det är viktigt att unga kvinnor som vaccineras mot HPV har kunskap om vaccinet för att veta hur de skyddar sig mot HPV och att de även ska förstå vikten av att gå på gynekologisk cellprovskontroll som en del av prevention av HPV. / Background Human papillomavirus (HPV) cause warts and is a common sexually transmitted infection worldwide. Vaccination against the most common HPV types that can cause genital warts and cancer is implemented in the national vaccination programme for girls and young women since 2012. Previous research shows that young women, despite low knowledge about the virus, are in favour of the vaccine. Objective To explore young vaccinated women’s knowledge about HPV and knowledge and attitudes towards HPV-vaccination. Method An qualitative explorative study. The Health Belief Model was the  theoretical framework. Individual interviews were conducted with young women vaccinated against HPV. Data were analyzed with content analyses. Results In total eight interviews were undertaken with young women born in 1993-1998. Three categories were revealed through the interviews: 1) Lack of knowledge about HPV 2) Reliable protection against cancer and 3) The vaccine is available. The young women had low knowledge about HPV and HPV vaccine. The main reasons for vaccination were; fear of cancer, influence from others, especially the mothers, trust in the healthcare and the vaccine and the vaccine is available. Conclusion The knowledge of HPV and the vaccine was low among the included women. In the future the iformation about the virus and the vaccine needs to be adapted to the young women to provide the need of information. It is important that young women who are vaccinated against HPV have knowledge about the vaccine to be able to protect themselves against HPV and that they are aware of the importance of attending future cervical cancer screening controls as a part of the prevention against HPV.

Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor. Trots omfattande preventiva insatser är det fortfarande ett stort problem bland kvinnor världen över. Det är därför av stor vikt att få kunskap om livmoderhalscancer för att som sjuksköterska kunna erbjuda den bästa omvårdnaden till dessa kvinnor. Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras genom fyra teman: Livet förändras, Förlust av kvinnlighet, Behandlingsprocessens onda spiral och Förändrade familjeförhållanden. I resultatet framkom det att få ett cancerbesked var chockerande och stressande. Många kvinnor tvivlade på sin kvinnlighet och upplevde negativa effekter på det sexuella livet. De olika behandlingsmetoderna påverkade kvinnorna både mentalt och kroppsligt. Kvinnornas familjesituation kunde förändras och påverkade hur de hanterade sjukdomen. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har förståelse för kvinnornas upplevelser, erbjuder stöd och ger information om sjukdomen och dess behandling. / Cervical cancer is the second most common cancer type among women. Despite extensive preventive efforts is it still a major problem among women worldwide. It is therefore of great importance to get knowledge of cervical cancer in order for a nurse to offer the best care for these women. The aim of this study was to investigate women’s experiences of living with cervical cancer. To achieve the aim, a literature study was conducted with ten scientific articles. The result is presented through four themes: Life changes, Lost of femininity, The vicious circle of the treatment process and Changed family relationships. The result showed that receiving cancer was shocking and stressful. Many women doubted their femininity and experienced adverse effects on their sexual lives. The different treatment methods affected women both mentally and physically. The women’s family relationships could change and affect how they managed the disease. It is of great importance that the nurse understands the women’s experiences, of fers support and provides information about the disease and its treatment.

Bakgrund: Livmoderhalscancer är en av världens vanligaste cancerform hos kvinnor. Det finns olika behandlingsmetoder beroende på kvinnans cancerstadium och hälsotillstånd. Vid samtliga behandlingar uppkommer vanligen biverkningar av olika  karaktär, som påverkar kvinnorna på olika sätt. Sjuksköterskan har som ansvar att informera och stötta kvinnor som drabbats av livmoderhalscancer och arbeta utifrån ett holistiskt förhållningssätt. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av behandling mot livmoderhalscancer. Metod: En litteraturöversikt gjord med kvalitativ och induktiv ansats baserad på tolv artiklar med kvalitativ data användes. Artikelsökningen gjordes i Medline, Cinahl, samt Psycinfo. Resultat: Resultatet redovisade två kategorier med tillhörande sex subkategorier. Kategorierna var: Upplevelse av behandlingens inverkan på kropp och själ, samt det psykosociala behovet. Biverkningar som uppkom efter behandling yttrades i både på fysisk, psykisk och social karaktär och ledde till omfattande utmaningar för kvinnor att hantera. Kvinnor upplevde behov av olika typer av stöd och att samtliga förändringar påverkade dem själva och sin relation med omgivningen både positivt och negativt. Slutsatser: Kvinnor som genomgått behandling mot livmoderhalscancer upplevde ett försämrat hälsotillstånd. Litteraturöversikten hoppas ge sjukvårdspersonal ökad kunskap i hur de ska bemöta och stötta kvinnor med livmoderhalscancer, samt främja vårdförloppet för kvinnorna och dess närstående. / Background: Cervical cancer is one of the most common cancers in the world for women. In all treatments side effects can occur, which affect women in different ways. The nurse is responsible for informing and supporting women affected by cervical cancer and work from a holistic perspective. Aim: The purpose was to describe women's experience of treatment for cervical cancer. Method: A literature review made with a qualitative and inductive approach based on twelve articles with qualitative data were used. The article search was done in Medline, Cinahl, and Psycinfo. Results: The result presented two categories with six subcategories. The categories were: The experience of the treatment's effect on body and soul, and the psychosocial needs. Side effects that arose affected both physical, mental and social levels. Conclusion: Women who have gone through treatment for cervical cancer experienced an deteriorated health condition as a result of treatments. The literature review hopes to give healthcare professionals an insight into how to respond to and support women with cervical cancer and promote the care process for the relatives and the woman.