Bakgrund Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor globalt sett. I Sverige insjuknar cirka 450 kvinnor årligen i livmoderhalscancer varav cirka 150 dör till följd av sjukdomen. Humant Papillomvirus (HPV) är den främsta orsaken till utvecklingen av livmoderhalscancer. Cytostatika används som en behandlingsmetod som syftar till att skada tumören och eventuellt göra den känsligare för en eventuell strålbehandling. Att genomgå cytostatikabehandling för livmoderhalscancer är en krävande period. Syfte Att belysa hur sjuksköterskan kan ge stöd för kvinnors upplevelse av en god livskvalitet när de genomgår cytostatikabehandling mot livmoderhalscancer. Metod Studien består av en litteraturöversikt med sökningar gjorda i databaserna PubMed och Cinahl. Sökningarna gjordes med hjälp av MeSH-termer och Cinahl Headings, men även via fritext. Slutgiltigen valdes 17 vetenskapliga artiklar ut till resultatet som har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet bedömningsunderlag. Artiklarna har även granskats etiskt. Resultat Information, stöd, undervisning och rådgivning är betydande delar för sjuksköterskan att ta hänsyn till vid cytostatikabehandling. Kvinnorna behöver information kring biverkningar, hanteringen av dessa, råd kring sexuella konsekvenser och stöd för upprätthållande av livskvaliteten. Sjuksköterskan bör inneha kunskap kring cytostatikabehandling och omvårdnadsbehov för att stödja kvinnorna till bästa möjliga livskvalitet. Slutsats Sjuksköterskan behöver utgå från patientens syn på livskvalitet och erbjuda stöd när det behövs. Det finns olika faktorer att ta hänsyn till, bland annat fysiska, psykiska och sociala. Personcentrerad omvårdnad är av grund för att den cancersjuke ska uppnå bästa möjliga livskvalitet.

Introduktion/Bakgrund: Livmoderhalscancer är globalt sett den fjärde vanligaste cancerformen hos kvinnor där flera hundra tusen kvinnor varje år dör till följd av sjukdomen. Behandling av livmoderhalscancer kan medföra fysiologiska förändringar i de kvinnliga genitalierna. Forskning kring tidigare cancersjukdomar har påvisat att den sexuella hälsan kan påverkas efter behandlingen. Syftet med studien är att belysa kvinnors erfarenheter av sin sexuella hälsa efter behandling av livmoderhalscancer. Metod: Litteraturstudien har utgått från Polit och Becks (2021) nio steg. Databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo användes. Efter en systematisk sökning i databaserna och kvalitetsgranskning utifrån Polit och Becks (2021) granskningsmallar, valdes 11 artiklar ut till resultatet. Artiklarna var utav både kvantitativ- och kvalitativ metod.  Resultat: Den sexuella hälsan upplevdes hos majoriteten av kvinnorna vara negativt påverkad efter behandling, där olika faktorer hade inverkan. Påverkan på kroppsbild, kvinnlighet och kroppsuppfattning var erfarenheter som kvinnor ansåg hade påverkan på sexualitet och sexuell hälsa. Kvinnorna erfara även att lusten och intresset för samlag förändrades samt relationer.  Däremot fanns det kvinnor som inte erfara att den sexuella hälsan påverkades. Slutsats: Utefter litteraturstudiens resultat kan slutsatsen om att behandling medför att kvinnor upplevde både fysiska och psykiska konsekvenser som påverkar den sexuella hälsan dras.

Bakgrund: Varje år får cirka 500 000 kvinnor beskedet livmoderhalscancer runt om i världen. Sjukdomen kan föra med sig komplikationer så som svårigheter med det sexuella livet och att bli gravid. Kvinnorna kan även få ångest inför framtiden och vara oroliga för återinsjuknande. Livmoderhalscancer är en ångestladdad sjukdom och sjuksköterskor behöver ökad förståelse för de frågor och tankar patienter upplever i samband med livmoderhalscancer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Data samlades in från olika sökoperatörer och analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att livmoderhalscancer kan medföra oro för framtiden, ångest för återinsjuknande och rädsla för infertilitet. Kvinnorna beskrev också att vardagslivet och det sexuella livet påverkats av sjukdomen. Kvinnorna kände sig som en belastning för familjerna på grund av de rollförändringar som kunde ske i hemmet under sjukdomsförloppet. Det sexuella livet blev lidande av komplikationerna från behandlingen. Kvinnorna önskade mer information från vårdpersonal angående behandlingens bieffekter och ansåg dessutom att vårdpersonal borde visa mer medlidande. Kvinnorna upplevde inte stödet från vårdpersonal som tillfredställande utan såg familj och vänner som en viktig källa till stöd. Medpatienter ansågs även vara ett stort stöd då det var skönt att prata med någon i samma situation. Slutsats: Kvinnor som insjuknat i livmoderhalscancer upplever oro, ångest och rädsla. De upplevde förändringar i det sexuella- och vardagliga livet vilket fick dem att ifrågasätta sin kvinnliga identitet. Genom att uppmärksamma kvinnors upplevelser av livmoderhalscancer kan sjuksköterskan bidra till minskat lidande hos dessa kvinnor. Vårdpersonal bör ge kvinnor som insjuknat i livmoderhalscancer mer information om eventuella bieffekter från behandling för att öka kvinnors möjligheter att hantera sjukdomen.

Kvinnors sexuella hälsa kan påverkas av olika faktorer och livmoderhalscancer är en av dem. Livmoderhalscancer uppkommer genom sexuell överföring av humant papillomvirus. Viruset leder till cellförändringar på kvinnans livmoderhals. Upplevelsen av sexuell hälsa är viktig för välbefinnandet och sjuksköterskans roll är att identifiera och stödja både fysiska och psykiska behov av omvårdnad. Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa  faktorer som påverkar kvinnors sexuella hälsa vid livmoderhalscancer. Metod: Nio vetenskapliga artiklar valdes för analys, varav tre kvantitativa och sex kvalitativa. Metoden som användes var integrativ litteraturöversikt. För litteratursökningen användes databaserna CINAHL och PsycINFO. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som representerade de faktorer som påverkade kvinnors sexuella hälsa vid livmoderhalscancer. Dessa var sexuell självbild, att ha en sexuellt överförbar sjukdom och parrelationen. Slutsats: Sjuksköterskor behöver i sin profession lyfta ämnet sexuell hälsa med sina patienter eftersom patienterna kan uppleva ämnet som tabubelagt. Vidare behöver sjuksköterskor ta upp ämnet sexuell hälsa med patienter för att utveckla erfarenhet i mötet med patienten

<p>En artikelserie om livmoderhalscancer.</p><p>I Sverige diagnostiseras 30 000 kvinnor varje år med cellförändringar i livmoderhalsen. Av dem utvecklar 450 cancer. Chris Eriksson överlevde livmoderhalscancer med ett ärr som minne. John Karlssons sambo Ylva var en av de som inte överlevde.</p>

En artikelserie om livmoderhalscancer. I Sverige diagnostiseras 30 000 kvinnor varje år med cellförändringar i livmoderhalsen. Av dem utvecklar 450 cancer. Chris Eriksson överlevde livmoderhalscancer med ett ärr som minne. John Karlssons sambo Ylva var en av de som inte överlevde.

Undersökningen syftar till att undersöka hur en hälsoinformationskampanj argumenterar för att övertyga målgruppen om att vaccinera sig mot ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur målgruppen uppfattar kampanjen och om den har någon effekt på den. Målgruppen för hälsoinformationskampanjen är unga tjejer något som är ganska ovanligt för hälsokampanjer. Uppsatsen bygger på både en retorisk analys och en receptionsanalys med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Teoretiska utgångspunkter är teorier kring kampanjer. Teorier om risk och skräck, avsändares roll, utvärderingar av kampanjer samt internets roll i hälsokampanjer. Resultaten visar på att målgruppen reagerar på kampanjens argument och uppfattar en risk att drabbas av livmoderhalscancer. Att vaccinationen är kostnadsfri är ett användbart argument och har effekt. Resultaten visar också på alternativa argument som skulle kunna få målgruppen att agera. Vidare konstaterar uppsatsen att kampanjens närvaro, och försök att kommunicera med målgruppen, på nätverket Facebook inte är intressant för målgruppen och därmed verkningslöst.

Livmoderhalscancer drabbar idag kvinnor världen över och orsakas av ett så kallat Humant papillomvirus (HPV). HPV är ett sexuellt överförbart virus. Om inte viruset upptäcks eller behandlas i tid så kan livmoderhalscancer vara ett faktum. Anledningen till att livmoderhalscancer upptäcks för sent är att kvinnor undviker eller inte har möjlighet att gå på sina cellprovtagningar. Begreppet livmoderhalscancer väcker starka känslor och förknippas med döden. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter efter att ha fått diagnosen livmoderhalscancer. För att besvara syftet har 11 vetenskapliga artiklar analyserats vilket resulterade i tre huvudteman och sju underteman. Resultatet visar att kvinnor som blir diagnostiserade med livmoderhalscancer ofta får känslor så som ångest, oro, skuld, skam och rädsla. Rädslan grundas oftast i att inte kunna få barn, tanken på döden och hur familjens välbefinnande kommer att påverkas. Kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer upplever att de behöver få mer stöd och information av vårdpersonalen. Avslutningsvis diskuteras områden så som skuld, skam, hopp, kroppsförändring, ångest och vårdrelationen med hjälp av ny sökt vetenskaplig litteratur.

Studien syftar till att ge ökad kunskap om mediedebattens diskurs, i synnerhet utifrån ett riskperspektiv. Målet med denna studie är att undersöka hur mediedebatten om HPV-vaccinet ser ut, och varför den ser ut som den gör. Vilka aktörer som är aktiva i debatten, hur de argumenterar och vilka budskap de använder är områden som besvaras för att uppfylla vårt mål. Studiens huvudfråga undersöks genom en kritisk diskursanalys samt argumentationsanalys. Huvudresultaten visar att debatten kan liknas vid en kampanj, eftersom debattens aktörer till största del representeras av elitpersoner, människor som har makt att driva igenom eller påverka beslut inom området. Till hjälp använder de sig av argument som kan tyda på en hälsorisk hos den enskilda individen. En trolig orsak till att medierna satte HPV-vaccinet på agendan kan vara ett flertal omvärldsfaktorer som; massvaccinationen mot svininfluensan, Kalla faktas program om vaccinet, internet och sociala medier, nyhetsrapporteringen samt barn och kvinnors roll i samhället. Detta är omvärldsfaktorer som kan ha förstärkt hälsorisken med HPV-vaccinet och gjort att diskursen ser ut som den gör.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.