I denna studie undersöks och analyseras läsbarhet i tre kapitel ur fyra läroböcker i svenska som andraspråk. Två av läroböckerna är utgivna innan den senaste kursplanen i svenska som andraspråk utgavs, 2011, och två läroböcker är utgivna efter det årtalet. Syftet med studien är att få klarhet i om läsbarheten skiljer sig mellan de två äldre och de två nyare läroböckerna med tanke på den senaste kursplanen i ämnet. För att få svar på studiens syfte har en analys använts för att undersöka läsbarheten genom tre olika läsbarhetsfaktorer: nominalkvot, fundamentslängd och LIX-värde. Resultatet visar att läsbarheten skiljer sig i den mån att lägst och högst läsbarhet återfinns i båda de nyare läroböckerna. Resultatet visar även att läsbarheten skiljer sig mellan läroböckerna, men att det inte finns ett generellt samband mellan utgivningsår och läsbarhet.

Abstrakt I detta arbete undersöks den språkliga förändring som skett i ungdomsböcker från 1950- och 60- talet med ungdomsböcker från 2000- och 2010-talet. Jag jämför ungdomsböckernas förändring med förändringen hos deckarböcker under samma period. I undersökningen sammanställs ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 böcker fördelat på fyra kategorier: Fyra ungdomsböcker från 1950-1965 samt fyra ifrån 2000-2015. Fyra deckare från 1950-1965 samt fyra från 2000-2015. Med i undersökningen finns även en jämförelsebok av äldre stilkaraktär som syftar till att tydliggöra skillnaden mellan de olika böckerna. Syftet med uppsatsen är att visa hur och i vilken omfattning en eventuell förändring av språket i ungdomsböcker och deckare visar sig. De språkliga företeelser som undersöks är bland annat meningslängd, förekomsten av substantiv, verb och pronomen, antal långa och överlånga ord, huvud- och bisatser, samt lix- och ovix-värde. Min undersökning bygger på teorier och metoder inspirerade av Aina Lundqvist (1992) och Ewelina Burri (2010) som i sina respektive arbeten undersökt liknande teman såsom läsbarhet inom barn- och ungdomslitteratur samt läroboktexter. Undersökningens resultat visar att både ungdomsböckerna och deckarna från 1950- och 60-talet har en högre grad av svår läsbarhet än dess nutida motsvarigheter. Undersökningen visar också att ungdomsböckerna och deckarna med tiden har blivit mer utjämnade gällande läsbarheten, och har anammat ett språk av större talspråklig karaktär. Nutida deckare visar sig vid ett antal tillfällen ha en enklare läsbarhet än äldre ungdomsböcker.

I den här uppsatsen undersöks fyra vårdtexter om den gynekologiska sjukdomen vestibulit. Studienutgår ifrån teorier om läsbarhet, kritisk diskursanalys samt från queerteori, och undersöker fyrahuvudsakliga frågor: hur läsbara texterna är, vem eller vilka de riktar sig till, hur läsaren tilltalas itexterna, samt huruvida texterna reproducerar normer om kön och/eller sexualitet. Jag använder migav Hellspongs och Ledins modell för brukstextanalys samt LIX-testet för att göra analysen. Resultaten visar att texterna är relativt läsbara, men något abstrakta då det inte alltid är självklartvem de riktar sig till eller vem den tänkta läsaren är. Tre av fyra texter reproducerar normen om detbinära könssystemet, framför allt genom att anta att alla personer som har slidor är kvinnor. De utgår även ifrån heteronormativitet och knyter an till den heterosexuella matrisen.

Idag är det mycket vanligt att man använder internet för att söka reda på och ta till sig information, detta är ofta en mycket snabb och enkel metod. För personer med språkliga problem är det dock inte alltid lika enkelt, dagens sökmotorer tar inte hänsyn till hur lättläst en text är (Google har börjat experimentera lite med detta på engelska). En metod för att hjälpa personer med sådana behov är att sortera sökträffar efter hur läsbara de är enligt olika läsbarhetsmått som beräknas automatiskt av en dator. Risken är då att en sådan omfördelning av resultaten premierar träffar som innehåller mindre information eller är irrelevanta givet sökningen. Syftet med studien är att undersöka samband mellan läsbarhet innehåll och relevans för att i förlängningen kunna utforma algoritmer som kan användas för att hitta texter med lagom läsbarhet och informationstäthet åt personer med eller utan lässvårigheter. 21 texter hämtades från sökmotorn Google via sju olikasökningar. Försökspersoner har därefter fått läsa texterna och svara på frågor kring hur de upplevde dem. Alla automatiska läsbarhets och idédensitetsmått ser ut att ge viss indikation på hur en text upplevs av försökspersonerna och därigenom påverka vilka texter som föredras, även antalet ord i en text ser ut att vara en viktig indikator här. / In todays society it is common to use the Internet to search for and take in information, it is often a quick and easy method. For people with language problems it is not always as easy, todays major search engines do not take the readability of a text. One way to help peope with such needs is to sort the search result by readable the are according to automatic readability-measures. There's a risk that such re-ordering of the results will promote results containing less information or even being irrelevant to the search. The purpose of this study is to examine the relationship between readability, content and relevance in order to, in the future, produce algorithms aimed at finding texts with a good readability for people with or without a reading disability. Three searches were made with Google, collecting seven texts in Swedish per search. The subjects read texts from the searches and answered questions about their experience of them. All automatic readability and content measures seem to give some indication of how a text was experienced and therefore seem to affect which text is preferred, even the number of words seem to be an important indicator.

I studien undersöks i vilken grad läsbarhetsvariablerna röst och kausalitet förekommer i tre läroböcker för samhällskunskap i grundskolans senare år. De tre läromedlen, av vilken en enligt förlaget är bearbetad till lättläst språk, jämförs avseende dessa variabler och resultatet sätts även i relation till Läsbarhetsindex (LIX), ett annat mått på läsbarhet. Hypotesen är att den lättlästa versionen innehåller en högre grad av kausalitet och röst för ökad läsbarhet. Resultatet visar att alla böckerna har inslag av både röst och kausalitet men att dessa skulle kunna utvecklas för att öka läsbarheten. Inget av läromedlen når upp till högsta nivå när det gäller kriterierna för röst och det som saknas är ofta närhetsskapande drag som läsartilltal, frågor och förtrolighetsskapande pronomen som "du" och "vi". I alla tre textutdragen förkla-ras orsakssammanhang med kausala konnektorer, men i olika grad. Den lättlästa texten har ett lätt språk men den är inte mer läsbar än de övriga texterna när det handlar om röst och kausa-litet. Hypotesen om det lättlästa läromedlet stämmer alltså inte. Texterna hamnar på samma nivå vid en LIX-beräkning, trots att texterna är mycket olika både avseende röst och kausali-tet. En slutsats är därmed att läsbarhet inte bör studeras utifrån enstaka läsbarhetsvariabler utan en kombination av olika variabler ger ett mer heltäckande resultat.

No description available.

En kvantitativ och kvalitativ läsbarhetsanalys av ABC-klubbens nivåanpassade läseböcker för årskurs 2. Boken för årskurs 2 heter Diamantjakten och finns i tre läsnivåer, På väg, 2A och 2B. Uppsatsen undersöker de tre böckernas läsbarhetsindex för att ta reda på genomsnittlig meningslängd och andelen långa ord i kapitel 1, kapitel 10 och kapitel 24. Användningen av läsbarhetsindex syftar också till att ta reda på det olika kapitlens totala LIX-värde. En grundligare analys utförs också, och undersöker de tre läseböckernas språkliga struktur och bildernas samspel med texten i kapitel 1. Resultatet som framkom var att böckernas läsbarhetsindex visade, att även om textmängden hade en tydlig progression i alla tre böcker, följde inte den genomsnittliga meningslängden och andelen ord samma utvecklingsmönster. Den kvalitativa läsbarhetsanalysen visar att den största skillnaden mellan böckerna är textmängden.

Denna studie är en mixstudie av kvantitativ forskning med kvalitativa inslag. Studiens syfte är att undersöka hur anpassningar som görs i lättlästa texter/böcker påverkar textens läsbarhet och elevernas läsförståelse. I undersökningen används två textstycken från två olika böcker, böckerna kommer från samma bokförlag och ena boken är enligt förlaget klassificerad som lättläst. Dessa texter används för att göra två olika textanalyser (komparativ textanalys och läsbarhetsindex) och ett test som bygger på texterna i form av två enkäter.  Denna studie utgår ifrån en konstruktivistisk kunskapssyn vilket betyder att elever konstruerar kunskap genom att vara aktiv och själv ansvara för lärandet. Den konstruktivistiska kunskapssynen definieras i denna uppsats genom att utgå från ett sociokulturellt perspektiv och kognitivt perspektiv och vad dessa två olika perspektiv bidrar med till den konstruktivistiska kunskapssynen. 41 elever i årskurs tre från tre olika skolor gjorde testet. Undersökningens resultat visade att den lättlästa boken ej hade någon högre läsbarhet eller högre påverkan på elevernas läsförståelse.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på vad som specifikt är svårt för elever med intellektuell funktionsnedsättning vid läsning och förståelse av faktatexter och faktorer som skulle kunna hjälpa elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i detta. De deltagande eleverna är inskrivna i grundsärskolan. Deltog gjorde fyra elever, tre pojkar och en flicka, alla utvalda genom ett bekvämlighetsurval. Eleverna är alla i ålder för högstadiets år 7–9. De intervjuades kring utvalda lärobokstexters innehåll samt textuella planering och utseende. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär med en grundstruktur av frågor som sedan utvecklades i följdfrågor. Intervjuerna spelades in, transkriberades, tematiserades samt analyserades genom kvalitativ metod. Datamaterialet behandlades genom tematisk analys. Resultatet av studien är att elevernas största hinder är de metakognitiva svårigheterna som finns på grund av elevernas funktionshinder. De metakognitiva svårigheterna skapar svårigheter att sammanfatta de lästa texterna samt se ett sammanhang på innehållet i texterna. Detta skapar svårigheter att förstå nya ord då eleven inte ser ordet i sammanhanget utan som fristående. Genom ett större radavstånd, tydlig struktur av textens sammanhang samt uppdelning av text samt bild som minskar distraktionen kan läsningen förenklas.

Andraspråksinlärare har generellt sett lägre betyg i matematik än elever med svenska som modersmål. Syftet med studien är att undersöka vilka språkliga utmaningar som andraspråksinlärare och andra elever med lässvårigheter möter när de skriver nationella prov i matematik. Materialet i studien är tidigare frisläppta nationella prov för årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiekursen matematik 1a. Analysmetoden bygger på olika sätt att beräkna en texts läsbarhet som utarbetats med stöd i tidigare forskning. Resultatet visar att språket är informationstätt, men att det inte förekommer så mycket av typiska andraspråkssvårigheter som nominaliseringar eller passiva verbformer. Läsbarhetsindex (LIX) är högre i de uppgifter som har högre svårighetsgrad. Slutsatsen är att nationella proven är till stor del andraspråksanpassade via PRIM-gruppens aktiva arbete, men en elev som är svagare i svenska språket kan på grund av språkliga skillnader ha svårare att nå ett högre betyg i matematik.