Digitalisering blir allt vanligare i alla åldrar, framför allt hos barn. Digitalisering och skärmtidär något som ständigt diskuteras och utvecklas. I början av hösten 2023 gick regeringen utmed ett förslag om att de ville slopa läroplanens krav på användandet av digitala verktyg iförskolan. Vi ville undersöka förskollärares åsikter om regeringens förslag men även hurförskollärare tolkar målen i Läroplanen för förskolan 2018 som rör digitalisering. Syftet med fenomenografiska studier är att undersöka förskollärares olika uppfattningar omläroplansmålen kring digitalisering och digitala verktyg i förskolan. Studien är gjord på enkvalitativ forskningsmetod, där vi utförde sju intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Ivår studier kom vi fram till att förskollärare tolkar läroplanen som tydligt men även svåra, studier visar att förskollärare önskar fortbildningar. Respondenterna talade för fördelar med digitala verktyg i förskolans verksamhet medan andra upplevde att det var bättre om kravet försvann och att arbetet med digitala verktyg blev ett frivilligt inslag. Dock lyfts nackdelarfram som passivt sittande och att den fria leken störs.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka möjligheter och utmaningar verksamma, utbildade förskollärare och barnskötare har i arbetet med digitala verktyg i förskolans dagliga verksamhet tillsammans med barnen. Studien har även fokuserat på om pedagogerna ansåg sig ha tillräckliga kunskaper inom digitalisering för att kunna arbeta mot Lpfö 18s strävansmål om digital kompetens hos barn i förskolan. Metoden som använts är en kvalitativ enkätundersökning där empirin analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade en regelbunden användning av digitala verktyg i förskolans verksamhet och respondenterna såg många möjligheter i arbetet med dessa så som underlättande av dokumentation, utforskande och barns erövrande av digital kompetens. Det framkom även utmaningar så som tidsbrist, brist på kunskap och motvilliga kollegor. Respondenterna ansåg sig vara väl insatta i förskolans läroplan och dess strävansmål gällande digital kompetens men majoriteten ansåg att de inte fått tillräckligt med utbildning för att möta dessa. De önskade möjlighet till ytterligare utbildning för att utveckla adekvat digital kompetens. Slutsatsen blev således att verksamheters ledning och rektorer bör möjliggöra för både individuell och kollegial kompetensutveckling för förskollärare och barnskötare för att på bästa sätt skapa förutsättningar för barns erövrande av adekvat digital kompetens.

The main aim of this paper is to explore preschol teachers' perspectives on the implementation of gender goals as set by the Swedish national curriculum for preschools. This qualitative research endeavours to investigate the way preschool teachers implement the curriculum and what their feelings are when implementing it. Finally, the research also seeks to explore the teachers' views based on their experience on ways to improve the curriculum. Six preschool teachers, who teach in international preschools in Sweden were interviewed;three female pedagogues and three male ones. A thematic analysis was conducted on the transcribed material of the interviews and three primary themes emerged: I) Implementation of the curriculum through everyday engagement with the students, II) mixed feelings when implementing gender-equality pedagogy and III) satisfaction about the gender goals set by the curriculum but beliefs that it can be improved. In conclusion, this paper by closely examining the preschool teachers' perspectives and opinions, seeks to aid the discussion on gender teaching to young children in preschools.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares erfarenheter, uppfattningar och strategier gällande användningen av digitala verktyg i förskolan. Undersökningen syftar även till att utforska vilka faktorer och utgångspunkter som vägleder deras praktik på området. Till undersökningen intervjuades åtta förskollärare, varav två informanter hade vidareutbildning till pedagogista och pedagogisk utvecklare. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet används för att förstå interaktioner och lärande med hjälp av digitala verktyg. Resultatet visar bl.a. att förskollärarna upplever god tillgång till digitala verktyg, där de ser både möjligheter och utmaningar med dessa. Majoriteten av informanterna upplever att kollegorna är positiva till användningen av digitala verktyg, medan två informanter påpekar en brist på kollegial samsyn, vilket leder till sporadisk användning och behovet av att starkt motivera syftet med dessa verktyg i verksamheten. I undersökningen poängterar även förskollärarna att vårdnadshavare ofta använder digitala verktyg på ett sätt som inte gynnar barnens utveckling, vilket skiljer sig från förskolans pedagogiska användning. Sammanfattningsvis ger studien en inblick i hur förskollärare navigerar i det digitala landskapet, med syftet att integrera teknik på ett sätt som stärker pedagogisk kvalitet och barns lärande. Samtidigt belyser studien de rådande utmaningarna och oenigheter internt bland kollegor, i samverkan med barnens hemmiljö likväl till regeringens utskott kring slopade krav om digitala verktyg och WHO:s riktlinjer.

This scientific essay begins with three stories that portrays situations where different ways to view and understand the learning process of children in preschool. In the first two stories The Cakegame and Still life the aim is to describe how me, and my colleagues can have different perceptions on our role as preschool teachers. The purpose of the third story Have you done something fun today? is to present how daily interactions with the children’s guardians can create difficulties describing the process of teaching. Considering these differing views, I have, by reflecting, tried to figure out what it is that has brought on these individual perspectives. I have also looked at how the lacking of a common approach in how the teaching is carried out affects the children in questions. In the essay there is a common thread that to a great part is about the practical knowledge but also about the too varying view on children's learning in preschool, things that was revealed to me through my stories. The essay is also about how to compare between how I and other educators choose to support children in their learning through theoretical and practical knowledge but also through our own experiences and approaches. In this essay I will approach the concept of teaching and I will try to unravel what it means especially for myself, but also for other people that will in some way come in contact with the education system. I will compare the forthcoming pre-school curriculum with the current one to see if that will bring any answers to my questions. The theoretical perspectives I have analysed in relation to my own stories is based on concepts on preschool educators competencies described by researches Sonja Sheridan, Anette Sandberg and Pia Williams. A brief analysis about the concept of scaffold play has also been done, which refers to the supportive education while playing. The reflection is divided into two parts and are based on these two questions: How can the educator understand and interpret the learning assignment? as well as How can the educator describe and mediate the learning assignment? / Min vetenskapliga essä börjar med tre berättelser som gestaltar situationer där det framträder olika sätt att både se på, och förstå barns lärande i förskolan. I de första två berättelserna Tårtspelet och Stilleben vill jag beskriva händelser där jag och mina kollegor har skilda uppfattningar om våra roller som lärare i förskolan. I den tredje berättelsen Har ni gjort något roligt idag? vill jag visa på hur svårt det kan vara att i den dagliga kontakten med barnens vårdnadshavare beskriva undervisningsprocessen. Utifrån de skiftande synsätten har jag sedan, genom reflektion, försökt nysta i vad som bidragit till dessa enskilda perspektiv. Jag har även tittat på hur det påverkar barnen i verksamheten då det ofta saknas ett gemensamt förhållningssätt till hur undervisningen praktiseras. I texten framträder en röd tråd som handlar till stor del om praktisk kunskap men även om den alltför varierande syn på barns lärande i förskolan som jag fått syn på i mina berättelser. Den handlar också om att jämföra hur jag och andra pedagoger i förskolan kan stötta barnen i deras lärande genom teoretiska och praktiska kunskaper men också genom egna erfarenheter och förhållningssätt. I min essä närmar jag mig begreppet undervisning och försöker reda ut vad det kan betyda, framförallt för mig själv men även för andra människor som kommer i kontakt med förskolan. Jag jämför den kommande läroplanen med den nuvarande, för att se om den kan ge några svar på mina frågor. De teoretiska perspektiv jag undersökt i förhållande till mina berättelser utgår bland annat från några av de begrepp om förskollärares kompetenser som framlagts av forskarna Sonja Sheridan, Anette Sandberg och Pia Williams. Jag har även kortfattat tittat på begreppet scaffold play som handlar om stöttande undervisning i lek. Reflektionen är uppdelad i två delar utifrån mina frågeställningar; Hur kan pedagogen förstå och tolka lärandeuppdraget? samt Hur kan pedagogen beskriva och förmedla lärandeuppdraget?