Iakttagelser har dock visat en minskad grad av fysisk aktivitet hos befolkningen. Könsskillnader har visats vara en faktor, män och kvinnor har ibland olika motivationskällor till fysisk aktivitet. Syfte : Syftet med den här studien var att beskriva vad som motiverar medelålders män till fysisk aktivitet. Metod : Genom att ha en litteraturstudie som metod var målet att få en fördjupning av det nuvarande kunskapsområdet som berör syftet. Studien har inkluderat 15 stycken artiklar från databaserna: Cinahl, Pubmed, Sciverse och Academic search elite. Artiklarna lästes och genomgick en temaanalys. Resultat : Resultatet delades in i fem teman. Socioekonomi och psykosociala faktorer menar att socioekonomisk tillhörighet och till exempel socialt stöd är betydande faktorer. Närmiljön och dess tillgångar är styrande med tillgängliga parker, cykelbanor etcetera som visats stimulera mäns motionsvanor. Förhållandet till det manliga idealet menar bland annat att det finns förutfattade meningar om hur män ska bete sig och hur detta påverkar deras motivation till fysisk aktivitet. Möjligheter till fysisk aktivitet på arbetet och fritiden visade att ett tungt jobb minskar chansen till motion på fritiden. Vardagsmotion eller bekvämlighet är till stor del styrande av ekonomiska resurser samt om utvecklade cykel och promenadvägar som finns tillgängligt. Implikation: För att främja fysisk aktivitet hos medelålders män bör både yttre och inre faktorer tillgodoses. Mer företag bör överväga att införa hälsovård. Kanske viktigast att ge arbetare i låga socioekonomiska grupper exempelvis förmånliga priser på gymkort. Det rekommenderas upprätthållande av platser såsom cykelbanor och motionsspår, där fysisk aktivitet kan utövas. Åtgärder som riktar sig till att stärka mäns självförtroende och andra inre egenskaper som är viktiga för att främja motivation till fysisk aktivitet hos medelålders män.

Syftet med den kvantitativa studien var att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män i substitutionsbehandling vid opiatberoende, när det gäller relationer till barn, närstående samt socialt nätverk. Sett ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv har substitutionsbehandling fått ett allt större intresse genom Missbruksutredningens (SOU 2011:6) förslag om en ökning och tillgänglighet till denna behandlingsform. Resultatet visar på både skillnader och likheter mellan könen. De största skillnaderna återfanns beträffande relationer till barn. Slutsatsen är att det är troligt att relationer till barn, närstående och socialt nätverk förbättras av pågående substitutionsbehandling. I detta sammanhang är det viktigt med de stödjande samtal som ges på bland annat beroendemottagningarna, eftersom många personer med missbruks- och beroende-problematik saknar detta stöd i övrigt. Det behövs fortsatt forskning och utveckling när det gäller stödinsatser och samverkan för att hjälpa och stötta utsatta individer i till exempel sitt föräldraskap, och möjliggöra ett återinträde i familjen och samhället.

Denna studie ska undersöka den geografiska rekryteringen av de antagna eleverna vid det kvinnliga folkskoleseminariet i Falun från 1875 till 1950. Resultaten jämförs med två liknade studier samt ställs mot den urbanisering och befolkningsökning som skedde under den studerade perioden. Resultaten visar små förändringar över tiden, där rekryteringen var nära nog rikstäckande med en majoritet från nuvarande Dalarnas län och närliggande län. De antagna var i huvudsak från landsbygden, där det inte skedde några förändringar trots befolkningsökning och urbanisering under den studerade perioden. Detta visar på att Faluns seminarium var betydelsefullt för den lokala bildningen, och då framför allt på landsbygden. Resultatet visar dessutom på en kontinuitet i den geografiska rekryteringen.

<p>Sammanfattning: Hur identifierar en individ sig utifrån sitt arbete? Vilken betydelse har kön för yrkesidentiteten? Syftet med denna antologi är att belysa relationen mellan yrkesidentitet och genus utifrån våra informanters uppfattningar om deras yrkestillhörigheter och vad de har för betydelse i deras liv. Teorier om genus, arbete och identitet samt våra etiska reflektioner kring våra respektive fält kommer att beröras. Den analysmetod, Grounded Theory som vi arbetat med för att bearbeta vårt material är också presenterad.Jenny Nilsson ger en inblick i värnpliktigas uppfattningar av försvarsmaktens villkor och dess inflytande på individernas identitetsskapande. Strukturen inom militären är traditionellt mansdominerad, vilken betydelse kan detta ha?Emilie Larsson behandlar yrket förskolelärare, med fokus på minoriteten män. Kapitlet presenterar en diskussion om hur yrket uppfattas av allmänheten samt hur könsrollen upplevs för de yrkesverksamma.Märtha Byfors har studerat män i bibliotekarieyrket där fokus ligger på relation till manlighet inom ramen för arbetsuppgifter och förhållandet till kollegor.Emma Palms analys baseras på samma material som Märtha men med utgångspunkten i stereotypa föreställningar och dess påverkan för individens identitetsskapande.Sammanfattningsvis presenterar vi en avslutande diskussion som binder samman och jämför de olika delarna av studien för att åskådliggöra vilken relevans kön har för yrkesidentiteten.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Spelberoende är ett ökande samhällsproblem som börjat uppmärksammas allt mer i takt med att spelindustrin expanderar. Allt fler blir spelberoende och drabbas hårt både privat och ekonomiskt. Vi har i den här uppsatsen undersökt hur individens väg in i spelberoendet ser ut samt vilka händelser som lett fram till individens beslut att lämna spelandet bakom sig. Den teoretiska utgångspunkten koncentrerar sig till Custer & Milts tre faser om vägen in i spelberoende och Dolans tre faser om vägen ut samt en litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ och baserar sig på intervjuer med fyra spelberoende män som idag är spelfria och är eller har varit aktiva i en spelförening i Göteborg. Efter att ha bearbetat och analyserat vårt forskningsmaterial har vi funnit att orsakerna till att en individ blir spelberoende är många och högst individuella. För vissa är spelandet ett sätt att fly verkligheten, för vissa ett försök till att förbättra sin ekonomiska situation och för andra enbart ett sätt att fördriva tiden. När personen väl bestämt sig för att uppsöka hjälp för sitt beroende har vi funnit att stöd i form av en anhörig eller annan närstående har visat sig vara en stor resurs. En avgörande faktor för att individen ska kunna ta sig igenom rehabiliterings processen och kunna stå fast vid sitt beslut har visat sig vara att denne är redo och villig att förändra sitt liv och bli kvitt beroendet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var dels att öka förståelsen samt kunskapen kring behandling inom</p><p>kriminalvårdens regi av män med kvinnomisshandelsproblematik, dels att genom</p><p>teorianknytning belysa fenomenet ur en ny vinkel. De övergripande frågeställningarna var:</p><p>Vilka är männen som misshandlar kvinnor? Vad är viktigt i behandlingen av dessa män? samt:</p><p>Hur hanterar man kombinationen straff/behandling? Metoden som användes var en kvalitativ</p><p>intervju med en halvstrukturerad uppläggning. Intervjuerna gjordes med tre behandlare som</p><p>arbetar och har arbetat med männen i behandling inom kriminalvården. De utskrivna</p><p>intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrån</p><p>socialfilosofer som Mead och Foucault. Resultatet uppvisar det är viktigt i behandlingen med</p><p>männen att inte fördöma dem, utan visa respekt för dem som personer och tro på att de kan</p><p>genomgå en förändring. Männen är i stort behov av att få tala om sina handlingar på ett icke</p><p>fördömande sätt och samtidigt få lära sig att hantera de känslor de har. Analysen visar också att</p><p>männen inte ser behandlingen som ett straff som påverkar deras vardag. Undersökningens</p><p>resultatet är användbart för såväl blivande som redan yrkesverksamma behandlare av denna</p><p>problematik, både inom och utanför kriminalvården.</p>

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste typen av cancer i världen och antalet drabbade ökar för varje år i Sverige. Diagnosticeringsprocessen av cancer är ett känsligt ämne för männen då det väcker existentiella frågor som leder till en förändrad kroppsuppfattning. Cancer kan också innebära en störning av hälsan och leda till ett lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns erfarenheter av att diagnosticeras med prostatacancer. Metod: Litteraturbaserad studie baserad på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; diagnosen ett livsomvälvande besked, hantera sjukdomen är en krävande process samt kunskapsbrist skapar otrygghet med nio underkategorier. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om de känslor och informationsbehov männen upplever i samband med diagnosen och hur de kan möta detta genom en god kommunikation och stöd. Sjuksköterskan blir medveten om dessa erfarenheter och kan då främja hälsa och lindra lidande för männen. Slutsats: Männen upplever en omvälvande period fram tills ett behandlingsbeslut ska tas. De behöver egentid för initial hantering av diagnos följt av information och stöd. De upplever också en bristfällig sjukvårdspersonal under denna period. / Background: Prostate cancer is the most common form of cancer in the world and the amount of people affected in Sweden increasing every year. The diagnosing process of cancer is a sensitive subject and it leads to existential questions followed by a perceived change in the body image. Cancer could also lead to a disturbance in health and lead to suffering. Aim: The aim of this study was to illuminate men’s experiences of being diagnosed with prostate cancer. Method: A qualitative literature study based on twelve research articles with a qualitative approach. Results: Three categories emerged from the analysis; diagnosis a life-changing result, handle the disease is a demanding period and lack of knowledge creates insecurity followed by nine subcategories. Discussion: It is important that the nurse has knowledge about the emotions and informational needs the men experience associated to the diagnosis and how they can meet these needs through good communication and support. The nurse becomes aware of these experiences and can then promote health and ease suffering for the men. Conclusion: Men experience a life-changing period from diagnosis to the treatment decision. They need time alone in order to cope with the diagnosis followed by information and support. They also experience a deficient medical staff during this period.

Syftet med studien har varit att, inom idéburna organisationers suicidpreventiva arbete, identifiera förklaringar till mäns bristande hjälpsökande vid psykisk ohälsa och strategier för att arbeta suicidpreventivt med män. Detta eftersom män är överrepresenterade i suicidstatistiken och ideella aktörers arbetssätt i sociala frågor lyfts fram, både av beslutsfattare och av forskare, som viktigt för att finna lösningar på sociala samhällsproblem. Studiens syfte har även varit att analysera de olika föreställningar av män och mäns ageranden som skapas och/eller reproduceras i de identifierade förklaringarna och strategierna. Detta i syfte att skapa förståelse för hur de olika förklaringar och strategier som identifierats, skulle kunna få konsekvenser för män i riskzonen för suicid. Metod har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Teori har varit Connells teori om hegemonisk maskulinitet. I studiens material har fem huvudgrupper av förklaringar till att män inte söker hjälp vid psykisk ohälsa har identifierats. Nio huvudgrupper av strategier för att nå och hjälpa män i det suicidpreventiva arbetet har även identifierats. Samtliga informanter förklarar att män inte söker hjälp vid psykisk ohälsa med att mäns känslouttryck kan upplevas som problematiska av omgivningen och/eller av männen själva. Strategierna för att arbeta suicidpreventivt med män innefattar exempelvis förslag på vilka forum som särskilt skulle kunna tilltala män. Strategierna innefattar även förslag på vilka bemötanden och samtalsteman som kan passa män. Genom analys av empirin har skillnader identifieras ifråga om huruvida informanternas strategier kan sägas syfta till att arbeta med normförändring, beteendeförändring eller till medvetandegörande av maskulinitet som en socialt konstruerad företeelse. Det finns även skillnader ifråga om vilka aktörer som beskrivs som aktiva subjekt i det förändringsarbete som strategierna syftar till att åstadkomma.

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys beskriva och i viss mån analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. Frågeställningarna har varit: vilka begrepp är centrala i beskrivningarna av männen? Vad innebär det för bilden av männen att just dessa begrepp är de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp är de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfråga är obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhällsproblem och kunskapsfält har visat att en könsmaktsförståelse av mäns våld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap. Urvalet har bestått av två av Statens Offentliga Utredningar (SOU). Materialet har bearbetas utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv för att få fram vilka begrepp som är centrala eller omtvistade och vad det kan bero på. Som ytterligare analysverktyg har maskulinitetsteori använts. Resultatet har visat att det dominerande könsmaktsperspektivet ligger till grund för bilden av de misshandlande männen och att de i hög utsträckning beskrivs med begrepp som makt och kontroll. Behandling av männen ses som problematiskt och bilden av mannen kan anas vara en förklaring till detta.

The main aims of this study is from a gender perspective identify possible reasons why so many men compared to women visited the European football Championship in Poland/Ukraine 2012. The study also aims to classify European Championship visitors from their primary purpose with the trip. To be able to answer the study's purpose and issues, it is important that we get an understanding of the phenomenon so that we can clearly express an opinion on this phenomena. This meant that we chose to use qualitative methods designed to give a deeper insight into what is being investigated. We made use of both deep, email and telephone interviews with our respondents. The six respondents are evenly distributed between the sexes. The selection was made through the snowball method. We also used a constructivist scientific approach where we conducted a qualitative analysis that encodes the significant statement as we got from the interviews. When studied the sport tourism we used scientific articles concerning what sport tourism is. This theory also identified how these tourists can be categorized. There are different types of visitors who have different goals with their trip to European Championship in Poland / Ukraine. We have classed these tourists from their primary purpose of the trip where some visitors were in Europe championship to see the football that was played while others were there to experience the event surrounding the football. To be able to identify possible reasons why more men than women visited the European Championships in Poland / Ukraine, we used Pierre Bourdieu's gender theory that deals with how the male dominance creates a power relationship between the sexes. The result that emerged from this study is that a male jargon dominated in the European championship. To identify possible reasons in why this appears we used gender theories. The male dominance (gender theory of Bourdieu) explained that there is a strong male jargon which is a system of norms that determines what is an acceptable behavior. It's a man-centered world where the male behavior is a preference that determines the conditions in terms of what is socially acceptable. A male jargon appears when men are in a clear majority. The results also show that women fall into a subordinate role in an environment where a male jargon occurs resulting in the fact that women feel uncomfortable showing up in a role where they are expected to correct themselves in the hierarchy. We have also been able to identify possible reasons from a gender perspective why more men than women visited the European Championship in Poland / Ukraine 2012.