<p>Ökad risk för bensår kan ha ett samband med en allt äldre befolkning. För att kunna ge rätt behandling måste sjuksköterskan bli medveten om hur livskvaliteten förändras för patienten i samband med bensår. Syftet var att beskriva hur vaskulära bensår påverkar äldre personers upplevda livskvalitet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Databaser som användes var Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningen blev elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att livskvaliteten försämrades hos patienter med bensår. En orsak till försämrad livskvalitet var smärta. Kontakten med andra människor minskade då patienterna med bensår undvek att röra sig ute och delta i sociala aktiviteter. Immobilitet gjorde att många patienter med bensår blev frustrerade och det ledde till en sämre livskvalitet. Familjens roller omfördelades vilket ledde till att självbilden förändrades negativt hos patienter med bensår. Patienter med bensår var i behov av stöd och information för att ha en möjlighet att uppnå god livskvalitet. Sjuksköterskan måste bemöta patienten med bensår på ett empatiskt sätt. Hon måste också lyssna på patientens upplevelse av att leva med bensår. Det behövs mer kvalitativ forskning om hur övriga familjen påverkas av att en familjemedlem är drabbad av bensår.</p>

Denna studie handlar om hur projektledare kan motivera människor som genomgått förändringar av IT-system. Studien fokuserar på perioden efter att ett projekt är klart och överlämnat, den period där användarna av systemet ska börja använda det förändrade systemet och dess delar. Detta i kontrast till de studier om motivation som redan finns men som riktar in sig mycket på motivation under tiden ett projekt är igång. En del IT-projekt misslyckas på grund av att nog med tid samt fokus inte läggs på användarnas behov och åsikter vilket kan resultera i missnöje och negativitet hos människor som utsätts för det. Det är trots allt dessa människor som kommer att använda systemet sedan när förändringarna är gjorda vilket även innebär att utbildning, information och återkoppling är viktiga för att ett system kommer att kunna användas korrekt. Samt för att människor ska trivas och må bra på sin arbetsplats. Perioden efter att projektet anses klart är en kritisk period som även den innehåller missnöje och kan behöva arbete. Syftet med studien är att bidra med kunskap kring ämnet motivation av människor som påverkas negativt vid förändring, fokusen ligger dock på efter ett projekts livstid. Detta för att en projektledare ska kunna motverka stress och missnöje hos användare. Men även för att hjälpa projektledare att effektivisera IT-projekt som bidrar med förändringar. Intervjuer har gjorts med fyra respondenter som består av två seniora projektledare inom IT-branschen samt två systemanvändare som använder sig av olika IT-system dagligen. Samtliga deltagare har svarat på frågor om deras tankar och upplevelser kring motivation och återkoppling. Studien visar att det finns behov av återkoppling efter att ett IT-projekt är överlämnat och att det finns en hel del tankar från projektledningsforskare som idag används av aktiva projektledare. Både forskare och projektledare menar att information är viktigt, att utbilda och inkludera användarna genom hela processen medan de intervjuade systemanvändarna anser att de inte alltid känt sig inkluderade eller informerade under och i synnerhet efter en systemförändring.

Sammanfattning Introduktion: Bensår är ett vanligt fenomen bland personer över 60 år och kan uppkomma av dålig blodcirkulation och/eller yttre trauma. Detta medför lidande för patienten då det kräver mycket tid för omläggningar och behandling därav stora kostnader för samhället. Livskvalitet är en individuell upplevelse och skattas olika från person till person. Syfte: Att sammanställa och beskriva det vetenskapliga underlaget av hur äldre personer med bensår upplever sin livskvalitet. Metod: Litteraturstudien har en beskrivande design i både kvalitativ och kvantitativ ansats. För databassökning användes PubMed, för urvalet av artiklar användes relevans och kvalitetsgranskningsmallar. Huvudresultat: Att leva med bensår innebär för många en påverkan på livskvalitén och medför även många komplikationer så som smärta, sömnsvårigheter och begränsningar i att kunna utföra vissa aktiviteter. Livskvalitén upplevdes och skattades som lägre då bensåren påverkade det dagliga livet negativt. De sociala relationerna kunde få en negativ påverkan då bensåren upplevdes av vissa som en skam och kunde leda till en isolation. Detta trots att det visade sig att de närstående egentligen var en viktig del hos deltagarna för att få bibehålla livskvalitén. Slutsats: Genom denna studie har vi kommit fram till att generellt upplever de äldre personerna med bensår låg livskvalitet och att det är många olika upplevda känslor. Att det är en viktig del i vår yrkesroll som sjuksköterska att se hela individen och dennes behov för att kunna ge en så god omvårdnad och hälsa som möjligt och på så kunna bidra till högre upplevd livskvalité.

The purpose of the study is to examine how pedagogues practice their authority over children in conflict situations at preschools. How are children treated based solely on them being children? And how do preschool teachers validate children’s experiences of conflicts? To get answers I proceeded by using a qualitative data collection method and a hermeneutical analysis. I collected the material for the study by observing and interviewing pedagogues to both get an idea of ​​how they act in practice and how they reason about conflict situations in the preschool. The essay is based on a childhood sociological theoretical perspective that recognizes the importance of social and cultural context. The study’s results show that pedagogues practice their authority over children in conflict situations, but that it is done in different ways. How they practice authority, treat and validate children’s experiences depend on the pedagogues’ child perspective. Even though all the pedagogues in the study want what’s best for the children, the various conflict situations have completely different outcomes, since the pedagogues interpret children and their actions in very different ways, resulting in different responses and attitudes towards the children. The consequences of these different ways to respond need to be questioned and reflected upon. It’s time that the way pedagogues practice their authority and the way they see children is brought up for discussions within the world of preschool education.

This essay has a purpose to understand and investigate how disabled people, where the handicap imply difficulty to speak for one self, get the rights of self-determination and influence satisfied. Our purpose with this essay is to focus on how representatives from organizations, trustees and Support and Service for Persons with Certain functional Impairments- officials (abbreviated LSS after the Swedish title of the Act lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), describe and discuss matters concerning the individuals’ opinions and requests from within their respective position. We will with this as a base analyze how these three parties facilitate and meet the individuals’ influence and self-determination. Through six qualitative interviews with these three parts we have gathered the foundation for our study. We have analyzed our material through role theory and power-perspective. We have also been using three thesis that studies disabled peoples influence and self-determination when in contact with personnel and public authorities. Our result shows that representatives from organizations, trustees and LSS-officials are sensitive to the individuals’ requests and opinions. This is nevertheless experienced as complicated and is dependent on what respective roles these hold. The contact between these parts is also flourished by different power-relations. We argue that the individuals’ self-determination and influence is not as natural as the law states. The individuals’ rights are determined by many different aspects.   Keywords: disabled people, self-determination, influence, representatives from organizations, trustees, LSS-officials.

Vårt syfte är att analysera researrangörers reklam utifrån emotionsbaserad marknadsföring för att se hur de arbetar med att uttrycka emotioner. Vi arbetar med en abduktiv ansats för att angripa det problem uppsatsen behandlar. Vi gör detta genom en kvalitativ metod där vi får en helhetsbild, som leder till djupare förståelse av ämnet. Vi använder oss av både primär- och sekundärdata i uppsatsen. Efter denna undersökning har vi kommit fram till att researrangörernas fokus ligger på emotionstypen glädje, som uttrycks genom trevliga och glada modeller. Samt genom vackra och stämningsfyllda bilder i researrangörernas marknadsföringen, genom kataloger och TV-reklam.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete är att lyfta fram eventuella problem som finns med att kunskaps-bedöma yrkeselever som gör sina praktiska moment på företag. Historiskt sett har gymnasie- lärlingsutbildning varit svag i Sverige. Det har startats ett antal utbildningar men ingen har blivit bestående. Inför nu nedlagda GY-07 diskuterades lärlingsutbildningen flitigt men också inför kommande GY-09. Regering, skola och företag är intresserade av att starta lärlings- utbildningar, men är skolan och lärare förberedda på detta?</p><p>Jag har i mitt arbete intervjuat lärare och handledare som bedriver företagsförlagdutbildning och observerat hur de arbetar tillsammans med att betygsbedöma transportelever. Läraren skall i samråd med handledaren sätta elevens betyg. Undersökning visar att kommunikation mellan lärare och handledare är en viktig faktor för ett fungerande samarbete, men dokumentation, utbildning och tid måste också anses vara viktiga faktorer vid bedömning av elever som går lärlingsutbildning. Genom kommunikation kan läraren inte bara få kännedom om elevens kunskap utan också om handledarens behov av utbildning i skolans styrdokument.</p><p>Under mina litteraturstudier framkom att lärlingsutbildning formellt sätt bara finns på individuella programmet på gymnasieskolan. De utbildningar som utförs på företag får inte kallas för lärlingsutbildning. Kallar man det för företagsförlagdutbildning finns det inga hinder. I gymnasieförordningen finns inga klara regler över hur själva bedömningen skall tillgå utan detta ansvar ligger på kommun och skola.</p><p>Nyckelord: Bedömning, handledare, kvalitet, lärling</p>

<p>Vårt syfte är att analysera researrangörers reklam utifrån emotionsbaserad marknadsföring för att se hur de arbetar med att uttrycka emotioner.</p><p>Vi arbetar med en abduktiv ansats för att angripa det problem uppsatsen behandlar. Vi gör detta genom en kvalitativ metod där vi får en helhetsbild, som leder till djupare förståelse av ämnet. Vi använder oss av både primär- och sekundärdata i uppsatsen.</p><p>Efter denna undersökning har vi kommit fram till att researrangörernas fokus ligger på emotionstypen glädje, som uttrycks genom trevliga och glada modeller. Samt genom vackra och stämningsfyllda bilder i researrangörernas marknadsföringen, genom kataloger och TV-reklam.</p>

No description available.

Befolkningens livslängd ökar både i Sverige och resten av världen. Människor i  högre ålder påverkas av ålderism, vilket leder till ett snävt och förminskande synsätt i samhället gentemot äldre människor. Uppsatsens syfte är att skildra äldre  människors livsberättelser och genom dessa undersöka vad intervjupersonernas  uppfattning är kring deras åldrande samt vad de har lärt sig av viktiga erfarenheter i livet och vad de har lärt sig av att berätta om sitt liv. Studien är baserad på kvalitativ metod med livsberättelser som intervjuform. Resultatet visar en positiv syn på det  egna åldrandet samt en självständighet och kapacitet att hantera kriser i livet. Att  berätta om sitt liv främjade reflektion som inte förekom lika ofta i vardagslivet,  värderingar stärktes och synen på personliga egenskaper förändrades. Individernas  livsberättelser visar en nyansering till stereotypiska bilder i samhället. Resultatet  analyserades utifrån teorin biografiskt lärande, för att se vad kvinnorna har lärt sig  av sin erfarenheter, självreflektion och interaktion med andra.