Temporära aktiviteter är ett fenomen som blivit alltmer aktuellt inom stadsplaneringen, där man med det temporära kan frångå långa planeringsprocesser för att istället planera på ett snabbare och mer flexibelt sätt. Denna studie undersöker hur Uppsala kommun arbetar med temporärt användande av gaturummet, genom att studera deras arbete med sommargator. Sommargator syftar till att ändra omfattningen av gaturummet genom att utmana normen för vad en gata egentligen är. Studien har utförts genom en kvalitativ metod där analyser av plandokument och litteratur stått till grund. Utöver det har två intervjuer med tjänstemän inom Uppsala kommun genomförts samt en analys av medborgarnas syn på sommargatorna via sociala medier. Resultatet tyder på en vilja hos kommunen att skapa en levande stadsdel med människan i centrum vilket varit en bidragande faktor till varför kommunen valt att temporärt begränsa gaturummet för motorfordon att ta sig fram. De temporära aktiviteterna anses spela en viktig roll inom stadsplaneringen och fungerar som ett komplement till den mer permanenta planeringen.

In this degree project I’m designing furniture for the human scale in the public space. More specifically for parks and squares in the city. As I am defining the human scale I am inspired by two main sources; the documentary Alive inside(2014) och Peter Gärdenfors Tankens vindlar(2005). The most important part of this definition is its inner logic, the idea that the human scale consists of two parts, that it is  in size close to mine  in spirit  personal. The first part determines proportion as related to the human body and the other describes the form essens. Through the workshop I gather the relevant data that gives form to the spirit, that is personal. In the workshop held with six elderly people in a home in the suburbs of Uppsala, we sat down and listened to music and worked with clay for one hour. The hand made clay sculptures are scanned and so digitalised and available for digital fabrication. This method of working with the design and production is also an attempt to work towards industrial production. So to make the design available for the city by avoiding high cost production. The data have been adjusted using Meshmixer and then realised physically through a collaboration with Scania and their large scale 5-axis CNC machine. The result is two pieces of furniture; one bench and one platform. In this first section of the report, under the title Contextualising and investigative discussion, I will describe to you why this project is important. Important to us, as people living our lives in the evolving city, creating a social standard or a social tradition together in the public space. In the next section, under the title Method of Work, I’ll go in to more extended detail describing separate parts of the design process as I’ll go through the practical aspects. In the third section, under the title The Concept and Implementing, I will sum up my initial thoughts in relation to the new information the project have generated.

This diploma project aims to explore the importance of details and small gestures in architecture.  Whether its a technical detail, a choice of material or a lighting fixture, these seemingly small gestures all influence how we experience a room. It is my belief that these little details, can make a big difference to how we experience our everyday life and that they communicate care and thoughtfulness. What difference does a minor change in material, division of space or a door handle do to the experience of a room as a whole; which are those small gestures that show care and thoughtfulness?  The project has explored details and small gestures in three categories: Division of space, Materiality & Elements, partially though case studies of renowned buildings from architects such as Alvar Aalto, Josef Frank and Sigurd Lewerentz, as well as though the proposal of a redesign of the courthouse of Katrineholm, into a Municipal Archive. The redesign tested small gestures in relationship the room as a whole, to each other and to its surroundings.  “We should work for simple, good, undecorated things, but things which are in harmony with the human being and organically suited to the little man in the street” - Alvar Aalto / Detta examensarbete ämnar utforska vikten av detaljer och små gester inom arkitekturen. Oavsett om det handlar om en teknisk detalj, ett val av material eller en lampa, har de små gesterna inom arkitekturen inflytande på hur vi upplever rum. Det är min övertygelse att de små detaljerna gör en stor skillnad på hur vi upplever vår vardag och att de uttrycker en omtanke för vår omgivning. Vilka detaljer gör mest skillnad för upplevelsen av ett rum och vilka är då dessa små gester som uttycker omtanke och värdighet? Projektet har undersökt detaljer i tre kategorier: Division of space, Materiality och Elements (Rumsindelning, Materialitet & Objekt), dels genom studier av kända byggnader från arkitekterna Alvar Aalto, Josef Frank och sigurd Lewerentz, och dels genom att rita ett förslag på en ombyggnad av Tingshuset i Katrineholm till kommunarkiv. Ombyggnaden har testat olika små gester, som till exempel bord, stenläggningar och dörrhandtag, deras förhållande till varandra och byggnaden som helhet.  “We should work for simple, good, undecorated things, but things which are in harmony with the human being and organically suited to the little man in the street” - Alvar Aalto

På grund av ett ökat behov av bostäder samt en önskan att bespara värdefull natur- och jordbruksmark växer många städer inåt genom förtätning. Det har tidigare genomförts mycket forskning på potentialen att leverera samma bebyggelsetäthet på olika sätt. En högre densitet kan lika effektivt uppnås genom medelhöga byggnader som av hög bebyggelse och samma exploateringsgrad går att uppnå med hjälp av olika bebyggelsestrukturer. De byggda formernas sociala och kvalitativa påverkan mäts däremot desto mer sällan. Detta arbete utgår från frågeställningen om vilka värden som är eftersträvansvärda enligt invånare i stadens byggda miljö. För att bygga städer människor trivs i bör förtätning bedömas utefter kvalitativa kriterier vilket medför att uppskattade värden behöver identifieras. Därför ämnar detta arbete undersöka hur värden som uppskattas av invånare kan tillgodoses i den byggda miljön. En kunskapsöversikt över täthet, förtätning, livet mellan husen och vad invånare värderar ligger till grund för den vidare studien om de utvalda värdena; grönstruktur och en mänsklig skala. Därefter analyseras värden som kan påverkas av bebyggelsetyper med hjälp av schematiska skisser vars resultat sammanställs i en verktygslåda över de olika bebyggelsetypernas egenskaper. Arbetet mynnar sedan ut i två separata gestaltningsförslag vilka skildrar exempel på hur verktygslådan och platsgestaltning kan appliceras vid förtätning med fokus på att tillföra värden som invånare uppskattar.

Public spaces have through history formed an important function as meeting places for people living in the city. According to some critics, the prevailing planning ideals during the era of the Modernism neglected these functions, thus creating neighbourhoods characterised by low interaction among the citizens. Present urban planning is once again appreciating the value of creating vibrant and liveable neighbourhoods with a human scale in mind. Given the high development pressure in Sweden and around the world has however entailed great challenges for the urban planning practise, which in some cases seems to fail in supplying the most essential settings for creating the liveable city. The aim of this study is to explore how public spaces can contribute to the creation of liveable cities, looking at a specific case study of the neighbourhood Eriksberg in Uppsala. This study stands on an assumption of the existence of a connection between physical design and human behaviour and explores how the environment affects our behaviour. Eriksberg is currently undergoing a regeneration and densification process. Carrying out a literature study, a survey, interviews and observations have resulted in the identification of a number of liveability factors. The liveable city is created through participation, collaboration and integration. Furthermore, an urbane and liveable city can be described with words such as diversity, density, a high concentration of people, an open physical structure and features of a variety of different functions and activities. Eriksberg is currently an area with weak connections and poor urban qualities, although strongly characterized by its proximity to the nature. The results from this study highlight the importance of taking advantage of existing values in order to create a liveable city. The nature appeared to be a valued living factor in the case of Eriksberg, highly appreciated by the residents in the area. By implementing a development approach for Eriksberg focusing on a higher accessibility, a greater range of primary functions and different activities, a neighbourhood that is perceived as more liveable than in the current situation can be created. / De offentliga rummen har i alla tider utgjort en viktig funktion som mötesplatser för stadens invånare. Planeringsidealen som rådde under modernismen anses bland en del kritiker ha försummat dessa funktioner med följder i skapandet av stadsdelar med låg interaktion bland dess invånare. Dagens stadsplaneringsideal eftersträvar att skapa levande stadsdelar som är stadsmässiga och utgår från den mänskliga skalan. Det höga exploateringstrycket i Sverige och världen över har emellertid medfört stora utmaningar för stadsplaneringen som inte alltid lyckas skapa den levande staden. Syftet med denna studie är att utifrån en fallstudie undersöka hur de offentliga rummen kan bidra till att skapa städer som är mer levande. Studien utgår från att det finns ett samband mellan den fysiska designen och människans beteenden och undersöker närmare hur omgivningen påverkar vårt beteende. Eriksberg är en stadsdel i Uppsala som för tillfället genomgår en förnyelse- och förtätningsprocess. Genom en litteraturstudie, enkätundersökning, intervjuer och observationer har olika levandefaktorer kunnat identifieras. Enligt litteraturen skapas den levande staden genom deltagande, samarbete och integration. En stadsmässig och livfull stad bygger på mångfald, täthet, en hög befolkningskoncentration, en öppen fysisk struktur och inslag av många olika funktioner och aktiviteter. Eriksberg utgörs i dagsläget av ett svagt sammankopplat område med få stadskvaliteter, men som är starkt präglat av närheten till naturen. Resultaten från denna studie belyser vikten av att ta vara på befintliga värden för att skapa en levande stad, i fallet Eriksberg utgör naturen en värdefull levandefaktor som stadsdelens invånare värderar högt. Genom att utveckla Eriksberg till en stadsdel med högre tillgänglighet, med ett större utbud av primära funktioner och olika aktiviteter kan en stadsdel som upplevs som mer levande än idag skapas. / Social life & Urban Form

Denna uppsats har skapats för att agera underlag vid framtagandet av en strukturskiss över fastigheten Nya Jägersro, som ligger i den sydöstra delen av Malmö. Uppsatsen syftar till att skapa ett designkoncept som kombinerar social och ekologisk hållbarhet, för att utforska en förändrad syn på hur en plats blir ekologiskt hållbar, detta utan att förbise platsens kvaliteter. Uppsatsens frågeställningar adresserar två problem. Den första är hur dagens stadsplanering väljer att förtäta städer baserat på stadsideal i syfte att bygga hållbart. Den andra ligger i syn på vad anses som göra en stad ekologiskt hållbar. För att adressera dessa problem är uppsatsens syfte att ta fram ett designkoncept som kombinerar social och ekologisk hållbarhet och som tar hänsyn till platsens specifika kvaliteter. Teorin baseras på begreppen Ekologisk urbanism och R-urbanitet, som båda eftersträvar hållbara städer, tillsammans med kompletterande teoretiska byggstenar som fungerar som bryggan mellan teori och verklighet. Arbetet använder sig av två metoder, en kvalitativ- och en design-tänk metod. De metoder av datainsamling som har använts är platsundersökning, litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer. Designkonceptet som slutligen presenteras består av ett alternativt sätt att designa städer. Verktygen till detta alternativ har funnits genom design-tänkande som kompletterande metod, där de teoretiska byggstenarna tillsammans kunnat skapa en ständigt förändrande process som skapar en hållbar stadsdel med ett hållbart levnadssätt i fokus. I framtiden kan designkonceptet hjälpa till att uppnå en mer ekologiskt hållbar stad, som tar sig an alla aspekter i staden vilket kan göra staden helt ekologiskt hållbar istället för delvis miljövänlig. Detta sammanfaller i flera avseenden med SMT:s och Malmö Stads agendor, men avviker delvis i vissa aspekter. Den största avvikande faktorn i relation till SMT Malmö Partner Holding AB (MKB Fastighets AB, Skanska Sverige AB och Tornet Bostadsproduktion AB) är att ‘Nya Jägersro’ enligt det förslag som presenteras i uppsatsen inte föreslås lika tätbebyggt som SMT eftersträvar. Det som uppsatsen argumenterar för är ett förslag som är formad efter Jägersros plastkvaliteter som en plats mellan stad och landsbygd. / This thesis has been made to act as the basis for the development of a structural sketch over the estate, Nya Jägersro, in the southeastern part of Malmö. The thesis seeks to create a design concept that combines social and ecological sustainability and to explore a changed view of how a site becomes ecologically sustainable without overlooking the site's qualities. The thesis questions are based on two problems. The first one is how today's city planning chooses to densify cities based on ideals to build sustainably. The second one is the view of what is sustainable. To address these problems the thesis purpose is to produce a design concept that combines social and ecological sustainability and takes the site's specified qualities into consideration. The theory consists of the concept’s Ecological urbanism and the R-urban, both striving for sustainable development and complemented by theoretical building blocks which work as the bridge between theory and reality. The method used in this thesis is a qualitative method combined with design-thinking. The used methods for information gathering are site observation, literary studies, and semi-structured interviews. The proposed design concept builds on an alternative way to design cities. The tools used for this alternative way of designing have been developed through design-thinking as a complementing method where the theoretical building blocks, together, creates a continuously transformative process that aim to create sustainable neighborhoods with a focus on a more sustainable way of life. The design concept seek to help realizing a more ecological city in practice, that takes on all aspects of the city which can make the city ecological instead of just environmentally friendly. The design concepts, thus align with SMT:s and Malmö Stads agendas, but differs in some aspects. The largest differentiating factor is the view on how dense Nya Jägersro should be built, and how the site´s urban and rural qualities can be taken as a point of departure for designing the new built environment.