Bakgrund: Kvinnornas bröst förändras under graviditeten. Brösten förbereds för att det nyfödda barnet ska kunna amma efter förlossningen. Amning gynnar barnets och moderns anknytning. Bröstmjölken är näringsrik och innehåller immunglobuliner vilka är betydelsefulla för barnets hälsa. Att amma kan dock medföra en risk för bröstkomplikationer. Syfte: Att belysa den behandling som används vid bröstkomplikationer i samband med amning samt att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av en bröstkomplikation i samband med amning. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där sökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinalh och PsycInfo. Resultatet baseras på analysen av 21 vetenskapliga artiklar, elva hade en kvalitativ ansats medan tio hade en kvantitativ ansats. Resultatet: Olika behandlingar vid bröstkomplikationer identifierades, både - medicinska och komplementära behandlingsalternativ. Rekommenderade behandlingsalternativ varierade mellan olika länder och kulturer. Kvinnornas upplevelse av att ha drabbats av bröstkomplikation var snarlik, majoritet upplevde negativa känslor, bland annat smärta, stress, frustation, depression, de kände sig annorlunda, otillräckliga och maktlösa. Slutsats: Både medicinska och komplementära behandlingsalternativ användes för bröstkomplikationer. Det som rekommenderades varierade mellan olika länder och kulturer. Mödrarnas upplevelser av brötskomplikation i samband med amning var negativ.

<p>Lic.-avh. Umeå : Umeå universitet, 1998</p> / digitalisering@umu

Målet för eftervården är att den nyblivna modern skall få vara tillsammans med sitt sjuka nyfödda barn och utifrån behov få stöd, råd och omvårdnad av barnmorskan. När det uppstår ett avancerat vårdbehov hos barnet efter förlossningen separeras i dag modern och barnet på de flesta sjukhus i Sverige. Detta ses av många som oundvikligt eftersom mor och barn kräver vård inom olika verksamheter. Det finns dock flera vinster med att inte separera mor och barn efter förlossningen såsom minskad stress hos modern och mindre påverkan på hennes anknytning till barnet efter förlossningen. Förutom olika vårdrutiner som förhindrar separation är den fysiska vårdmiljön avgörande för en tidig känslomässig närhet vilket i sig har betydelse för barnets hälsa och utveckling. Få studier beskriver mödrars erfarenhet av att få eftervård i samma lokaler, som sitt sjuka nyfödda barn, på en neonatalavdelning. Syftet med denna studie var att undersöka mödrars erfarenheter av att ha fått sin eftervård i samma lokaler som sitt sjuka nyfödda barn som vårdas på en neonatalavdelning. En deskriptiv tvärsnittsstudie valdes som metod. Data insamlades med hjälp av en enkät med kvantitativ och kvalitativ del. En postenkät skickades ut till 200 mödrar som hade varit inskrivna i samband med att modellen för samvård infördes på det sjukhus där de vårdats efter förlossningen. Resultatet av det insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv statistik. Kvalitativa data bestod av fritextsvar som kategoriserades och summerades. Antalet mödrar som svarade på enkäten var 86 vilket motsvarade en svarsfrekvens på 43 procent. Resultatet visade att 92 procent av dem som svarade på enkäten var nöjda med eftervården. Av mödrarna hade 86 procent fått sitta med sitt barn hud-mot-hud så mycket som de önskat och 79 procent hade fått möjlighet att vara delaktiga i sitt barns omvårdnad i den utsträckning de hade velat när barnet vårdades på IVA-sal. Sjuttionio procent angav att de hade fått tillräcklig uppföljning efter förlossningen och 86 procent hade fått det stöd de ansåg sig behövt för egen del. Att de fått kontakt med barnmorska inom rimlig tid efter förlossningen rapporterade 84 procent och färre än häften (48 %) hade fått möjlighet till en genomgång av sin förlossning med barnmorska. Brist på information avseende tidig bröststimulering rapporterades, 51 procent angav att de hade erhållit tillräckligt med information. Tillräckligt utrymme att samtala kring frågor/tankar om sin eftervård uppgav 53 procent av mödrarna. Tre kategorier framkom i analysen av varför modern inte kunnat vara delaktig i vården av sitt barn inom det första dygnet: Moderns tillstånd; Barnets tillstånd; Annan orsak. Fyrtiofyra informanter lämnade fritextsvar under övriga synpunkter, fyra kategorier framkom: otydlighet och avsaknad av eftervård, information och andra negativa synpunkter samt positiva upplevelser. Slutsatsen av föreliggande studie är att mödrarna till största delen hade positiva erfarenheter av att få sin eftervård på en neonatalavdelning tillsammans med sitt sjuka nyfödda barn. Möjliga utvecklingsområden för att förbättra vården är tydligare informationen om tidig bröststimulering, rutiner för uppföljning av förlossningen, möjlighet att samtala kring sin eftervård och att tydliggöra barnmorskans roll i vården. Ytterligare studier behövs för att ta fram kunskap som kan användas i vården gällande samvårdsmodellen på en neonatalavdelning.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen rekommenderar helamning upp till 6 månader samt att barn delvis ammas upp till 2 års ålder. Amning ger hälso- och ekonomiska fördelar på samhällsnivå och på individnivå genom att bröstmjölk ger barnet ett passivt och aktivt skyddmot infektioner. Amningsstöd på Barnhälsovården är ett prioriterat område. Barnhälsovårdsjuksköterskorna arbetar utifrån amningsfrämjande förhållningssätt vilket innebär att uppmuntra modern till att vilja amma och ge kunskap och råd som behövs för att mödrar ska kunna amma sitt barn.Syfte: Beskriva mödrars erfarenheter av amningsstöd i barnhälsovård. Metod: Systematisk litteraturstudie med intergrative design. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Studien bygger på tio artiklar och är utförd enligt Whittenmore &amp; Knafls dataanalysResultat: Resultatet är beskrivet utifrån två huvudkategorier, faktorer som underlättar respektive försvårarar stödet i amningsprocessen hos mödrar. Faktorer som underlättade amning var kunskap, amningsstöd och engagemang hos Barnhälsovårdssjuksköterskan i en avslappnad och trygg miljö. Faktorer som försvårade amningen var otillräcklig amningstöd som resulterade i känslor av misslyckade hos mödrar. Även tidbrist i mötet med Barnhälsovårdssjuksköterskan försvårade amningsprocessen.Slutsats: Resultatet visar att det finns vetenskapligt stöd för att amningsstöd från Barnhälsovårdssjuksköterskan har betydelse för mödrars amningsprocess. Mödrar har behov av att få ökat stöd och utbildning för att kunna upprätthålla en god amningsprocess. Informationsöverföringen om amningsprocessen ska ges på likadant sätt men samtidigt vara individuellt och efter mödrars behov. Barnhälsovårdssjuksköterskan ska vara förstående och på ett evidensbaserad och professionellt sätt kunna stödja och motivera samt praktiskt hjälpa mödrar.

Bakgrund: Bröstmjölk rekommenderas som den enda energikällan för barn upp till sex månaders ålder. Efter detta rekommenderas delamning upp till två års ålder och gärna längre. De flesta mödrar önskar att amma sina barn, dock minskar antalet barn som helammas i Sverige. Amning bidrar till goda hälsoeffekter för både barn och mor. I barnmorskans profession ingår att ge information och amningsstöd till mödrar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mödrars upplevelser av amning i Sverige inom barnets första levnadsår. Metod: En kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Datainsamling utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt 14 artiklar inkluderades i metasyntesens resultat. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom; Känslomässiga variationer, Stödets betydelse, Normer i samhället samt Strategier för en positiv amningsupplevelse. Slutsats: Mödrar upplever att amning är kopplat till moderskapet och det finns en norm i samhället att amma sina barn. Amning kan ge upphov till många känslor, både positiva och negativa och därför önskar mödrar professionellt stöd och stöd från personer i sin närhet. För att stödja mödrar på bästa sätt ställs krav på att barnmorskan har ett personcentrerat förhållningssätt samt tydliga riktlinjer att förhålla sig till. Klinisk tillämpbarhet: Genom att beskriva mödrars upplevelser av amning i Sverige kan barnmorskan få en bättre förståelse för vad som kan tänkas bidra till den sjunkande amningsfrekvensen och således kunna ge ett bättre individanpassat stöd till mödrar som ammar. Barnmorskan har en betydande roll under amningens initiala fas och kan därför påverka amningen.

Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) drabbar mellan 8-15% av alla kvinnor som föder barn och innebär stora påfrestningar för både modern, partnern och spädbarnet. Utvecklandet av PPD har multifaktoriella orsaker som tidigare psykiatrisk sjukdom, dåligt parförhållande och brist på socialt stöd. Syfte: Studiens syfte var att undersöka kvinnors upplevelser av postpartumdepression. Metod: Studien är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar motsvarande studiens syfte granskades. Samtliga artiklar hade kvalitativ ansats och söktes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Studiens resultat indelades i tre övergripande teman: moderskap, diagnostisering - samt stöd. Kvinnor som drabbas av PPD uppfattar sig vara misslyckade mödrar samt upplever känslor av hopplöshet och utmattning. Stigmatiseringen kring PPD samt att bli diagnostiserad med psykiatrisk sjukdom, och rädslan av att bli uppfattad som en otillräcklig mor, leder till motvilja att uppsöka vård. Vårdpersonalen uppfattas ofta normalisera kvinnornas depressionssymptom vilket leder till att dessa kvinnor tappar förtroende för vården och inte känner sig sedda eller tagna på allvar. Partnerns och den närmaste omgivningens stöd spelar en betydande roll för att identifiera symptom, söka hjälp och tillfriskna. Slutsats: PPD upplevs av drabbade kvinnor både som ett personligt och socialt stigma, där den egna förmågan till moderskap och lämplighet ifrågasätts. Resultaten indikerar behov av förbättrat bemötande från vården, samt nytänkande inom tillgänglighet och prevention. / Background: Postpartum depression (PPD) affects between 8-15% of all women who give birth to children and poses major new challenges for the mother, partner and baby. The causes behind the development of postpartum depression are multifactorial; a previous psychiatric illness, poor partner relationship and a lack of social support. Aim: The aim of the study was to explore women's experiences of postpartum depression. Method: The study is a literature review in which scientific papers corresponding to the study's aim were reviewed. All reviewed articles had a qualitative approach and was searched in the databases CINAHL and Pubmed. Results: The results of the study were divided into three overarching themes: maternity, diagnosis and support. Women who suffer from PPD perceive themselves to be a failure as mothers and experience feelings of hopelessness and exhaustion. The stigma surrounding PPD and beeing diagnosed with a mental illness, as well as the fear of being perceived as an inadequate mother, are leading to reluctance to seek care. Health care workers are often perceived to normalize women's depressive symptoms which leads to that these women lose trust in the health care system and do not feel they are seen or taken seriously. Support from partner and the immediate surrounding plays a significant role in identifying symptoms, helpseeking and the process of recovery. Conclusion: PPD was experienced by the affected women as both a personal and a social stigma, where their ability to motherhood and suitability was questioned. The results indicate the need for improved treatment of health care, as well as innovation in availability and prevention.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ensamstående mödrar upplever vardagen vid knapp ekonomi. Uppsatsen är baserad på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I studien har sex stycken ensamstående mödrar och en socialsekreterare med ansvar inom försörjningsstöd deltagit. Resultatet visar hur de ensamstående mödrarna blir påverkade av samhälleliga konsumtionsmönster som är tydligt normbildande av vad som uppfattas normalt. Kvinnorna beskriver hur svårt det är att hantera vardagliga konsumtionsmönster i en strävan att tillhöra det normala. Studien belyser även hur konsumtion är ett sätt att visa vem du är och hur detta påverkar familjer med knapp ekonomi. Kvinnorna upplever ett inre utanförskap och försöker genom olika strategier minimera stigmat. / The purpose of this study was to examine how single mothers experiencing everyday life in economic hardship. The thesis is based on qualitative method of semi-structured interviews. In the study, six single mothers and one social worker with responsibilities in livelihood support participated. The result shows how single mothers are affected by societal consumption patterns that are clearly setting standards of what is considered normal. The women describe how difficult it is to handle everyday consumption in an effort to belong to normal. The study also highlights how consumption is a way to show who you are and how this affects families with economic hardship. The women experiencing an inner alienation and trying through various strategies to minimize the stigma.

Enligt en enkätundersökning upplevde de flesta japanska mödrarna ängslan för att deras barn eventuellt skulle utsättas för grova våldsbrott trots liten risk. Begreppet anknytning och ”indulgent dependency” amae togs upp i föreliggande studie för att se om detta fe-nomen observerades generellt hos japanska mödrar. I föreliggande studie undersöktes fenomenet med en enkät för att se om barnaålder och typ av mödrars sysselsättning på-verkade graden av ängslan. Totalt 46 japanska mödrar med antingen ett 5 årigt eller ett 11 årigt barn deltog i undersökningen. Ingen signifikant skillnad återfanns mellan gra-den av ängslan och barnets ålder eller moderns sysselsättning. En brottsförebyggande insats visade signifikant skillnad mellan yrkesverksamma och hemmavarande mödrar. / Uppsatsnivå: C

När ett underburet barn föds behöver det ofta vård på en neonatalavdelning vilket innebär att det måste skiljas från sin mamma. Denna separation är en stor påfrestning för både barn och mor. Många mödrar upplever känslor av besvikelse, maktlöshet och sorg samtidigt som de ofta är oroliga för barnet. Genom kängurumetoden kan mammor och barn genom hudkontakt få möjlighet att få vara tillsammans och lära känna varandra, samtidigt som metoden stödjer alla de behov som ett underburet barn har. Den forskning som idag finns inom området berör främst hur barnet påverkas av kängurumetoden. Jag har därför valt att studera hur mödrar upplever metoden, med förhoppningen att få kunskap som kan användas för att stötta mödrarna då de KMC-vårdar sina barn. Detta har gjorts i form av en litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning. I resultatet framkommer fyra teman kring mödrars upplevelser av kängurumetoden. Dessa teman är känslomässig ambivalens, en närhet som förlöser känslor, stärkt modersroll samt vikten av en stödjande miljö. I diskussionen reflekteras över att mödrar främst har positiva upplevelser av kängurumetoden. Det resoneras också kring personalens betydelse för att metoden ska fungera och uppskattas av mödrar, samt hur KMC kan bidra till att stärka föräldrarollen och göra föräldrarna mer självständiga i vården av sitt barn. Utifrån studiens resultat väcks också nya frågor om hur metoden kan praktiseras i större utsträckning och att även pappor involveras. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>Invandrare kommer till Sverige från världens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstå kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhälsovården. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor där samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmål. Samtliga mammor har fött alla sina barn i Sverige och barnen är mellan 5 månader och 4 år. Intervjuerna har analyserats enligt innehållsanalysmetoden. Resultaten utgår från fyra huvud kategorier: upplevelse av bemötande, upplevelse av information, upplevelse av stöd från BVC och förväntningar. Resultaten visar att sjuksköterskans välbemötande räknas som en viktig faktor som kan ha en positiv påverkan på mammornas upplevelse av kontakterna på BVC. Att kunna ha tillgång till informationsbroschyrer som är lätt förståliga för invandrare med språksvårigheter eller skrivet på persiska språket, visar sig vara önskvärd. Barnsjuksköterskas bemötande och kunskap om olika kulturer kan ha positiv påverkan på mammornas tillfredställelse och vällbefinnande. Med kulturkompetens ökar sjuksköterskans förståelse av invandraremödrars tankar och värderingar, vilket kan leda till en ökad tillfredställelse hos både sjuksköterskan och mamman.<em> </em></p><p>Nyckelord: Barnhälsovård, invandrare, sjuksköterska, Iranska mödrar, kultur</p><p> </p> / <p>Immigrants are coming to Sweden from different corners of the world with a different traditions and cultures. It may come up some<strong> </strong>communication problems at the contact with the Swedish authorities, including health care. The purpose of this study is to investigate Iranian mothers' experience of contact with the BVC and their experience of strengths and weaknesses in contact with the Swedish child health care.The method has an exploratory design with a qualitative approach. Totaly seven mothers were interviewed and all had Iranian origin and Persian as their mother tongue. All mothers have given birth to all their children in Sweden and the children are all between 5 months and 4 years. The interviews were analyzed according to content analysis. The results are based on four main categories: experience of treatment, experience of information, experience of support from the child health center and expectations. The results show that the nurse nice treatment counted as an important factor that can have a positive impact on mothers' experience of contacts at the child health center. To have access to information brochures which are easily understandable for immigrants with language difficulties or written in Persian language, is found to be desirable. The Paediatric nurse treatment and her knowledge of different cultures may have positive effects on mothers' satisfaction and wellbeing. Cultural competence is increasing the nurse's understanding of immigrant mothers' thoughts and values, which can lead to greater satisfaction among both nurses and mothers.</p><p>Keywords: child health care, immigrants, nurse, Iranian mothers, cultur<strong></strong></p>