Hur talar vi om ensamstående mödrar? Hur framställs och artikuleras de? Syftet med denna studie är att utforska vilket mönster som existerar i diskursen kring ensamstående mödrar. Genom politisk diskursteori samt ett genusteoretiskt ramverk beskriver denna studie hur ensamstående mödrar artikuleras.  Det empiriska materialet består av artiklar från den svenska tidningen Mama. Dessa artiklar har genom en undersökning, inspirerad av kritisk diskursanalys, metodologiskt undersökts, sammanställts samt analyserats utifrån genusteori samt politisk diskursteori.   Sammanfattningsvis så artikuleras den ensamstående mamman som sämre stående inom diskursen. Hon blir synonymt med fattigdom, sämre barndom och som en påminnelse om att mammor kan göra bestående påverkan på sitt barn. De får stå till skuld för sin psykiska ohälsa och placeras som rivaler mot varandra; exempelvis den unga mamman kontra den äldre.

Bakgrund: Spädbarn rekommenderas exklusiv amning upp till sex månader, då amning kan leda till hälsovinster för både moder och barn. Dock finns det faktorer som kan påverka förmågan att amma, vilket kan leda till negativ upplevelse hos modern. Därför behöver barnhälsovårdssjuksköterskan ge amningsstöd för att stärka modern och främja anknytningen mellan moder och barn. Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskors beskrivning av att ge amningsstöd till nyblivna mödrar de första sex månaderna efter förlossningen.Metod: Detta var en integrativ litteraturöversikt som inkluderade totalt 15 artiklar. De kvalitativa (7) och kvantitativa (8) artiklarna analyserades först enskilt, för att sedan integreras till en gemensam analys.Resultat: Resultatet presenteras under tre kategorier: Befrämja en god relation (underkategorier: Att möta individuella behov, Att ha god kommunikation med modern, Att bekräfta modern), Förutsättningar och hinder för att främja amningen (underkategorier: Att informera och motivera, Att mötas i hemmet, Att möta utmaningar i att ge amningsstöd) och Förmågan att ge rätt stöd (underkategorier: Att ha adekvat kunskap, Att handleda modern, Att samverka med övriga professioner). Resultatet stöds med citat.Diskussion: Vid amningsstöd är relationsskapande viktigt. Där är det av betydelse att möta moderns individuella behov, ha en god kommunikation och samverka med andra professioner. Genom detta kan BHV-sjuksköterskan stärka och bekräfta moderns tillit till egen förmåga.Slutsats: Bekräfta och stärka modern är betydelsefullt för att få en fungerande amning. Regelbundna hembesök är ett viktigt stöd, där amningen och anknytningen kan främjas i en trygg och säker miljö. / <p>2023-05-31</p>

Bakgrund: Globalt rekommenderas amning under barnets första sex månader i livet för god utveckling och hälsa. Trots detta minskar amningen i Sverige.Amning är en central del i moderskapet som förväntas fungera. Barnhälsovården har en stor räckvidd och kan på så sätt göra stor skillnad på individnivå och ur ett folkhälsoperspektiv genom stöd till ammande nyblivna mödrar. Att välja bort amning är ett beslut som kvinnan tar, dock visar studier att uteblivet stöd samt psykologiska faktorer kan orsaka amningsproblem och ligga till grund för avslutad amning.   Syfte: Att belysa nyblivna mödrars upplevelse av erhållet amningsstöd inom barnhälsovården.  Metod: Kvalitativ design med induktivt förhållningssätt. Ostrukturerade intervjuer låg till grund för datainsamlingen. Åtta mödrar deltog i studien, tillhörande sex olika barnhälsomottagningar i södra Sverige. Insamlad data analyserades via en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Dataanalysen mynnade ut i två kategorier. Otillräckligt amningsstöd, som belyser mödrarnas upplevelse av avsaknad av individuellt stöd, engagemang och kunskap från barnhälsovårdssjuksköterskorna. Amningsfrämjande förhållningssätt belyser mödrarnas positiva upplevelse av erhållet amningstöd inom barnhälsovården. Mödrarnas motivation visade sig ha en avgörande betydelse för bibehållen amning.  Slutsats: Generellt upplevde de nyblivna mödrarna ett otillräckligt stöd och en avsaknad av engagemang för bibehållen amning. De saknar mer individanpassat stöd och en önskan om ökad amningskunskap på barnhälsovården.

Bakgrund: Antalet prematurfödslar ökar globalt. Barnet riskerar att drabbas av neurologiska funktionshinder, instabil temperaturreglering, tillstånd som nekrotiserande kolit (NEC) samt bronkopulmonell dysplasi (BPD). Kängurumetoden bidrar till att barnets vitalparametrar stabiliseras samt främjar amningen. Bröstmjölken har en skyddande effekt. Ökad varaktighet av amning minskar moderns risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar samt bröst- och äggstockscancer. Syfte: Att beskriva mödrars upplevelser av att amma deras prematurfödda barn på neonatalavdelning.Metod: Integrativ litteraturstudie. Resultatet baserades på 13 artiklar vilka söktes fram i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Analysmetoden utfördes efter Whittemore och Knafls metod. Resultat: Upplevelser av amning påverkades av vårdkontextens miljö, kultur samt kommunikation. Bröstmjölkproduktionen var en bidragande faktor till mödrars upplevelser av att amma där bröstpumpningens process, närhet, separation samt moderlig identitet påverkadeetableringen av amningen. Slutsats: Kommunikationens betydelse visade sig påverka mödrarnas upplevelser av att amma, initiera samt upprätthålla mjölkproduktionen. Närheten och separationen upplevdes påverka anknytningen mellan moder samt barn och upplevelsen av att amma.

Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) är en diagnos som uppkommer inom de första 6 veckorna efter en förlossning. PPD är en av de vanligaste komplikationerna under postpartumperioden med en prevalens på 10–15%. Symtomen kännetecknas av nedstämdhet, känslor av otillräcklighet, irritation, sömnproblem, överdriven oro för barnet, känslor av värdelöshet och suicidtankar. PPD diagnostiseras med hjälp av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). Diagnosen PPD medför ökad risk för isolering och nedsatt förmåga att ta hand om sitt barn. Samlad kunskap om mödrars erfarenheter av vården vid postpartumdepression möjliggör att sjuksköterskan kan ge adekvat och individanpassad vård.   Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars erfarenhet av vården vid postpartumdepression. Metod: Litteraturstudien baserades på 11 empiriska artiklar med kvalitativ ansats. Datasökningen genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs (2022) femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som var: ”Bristande information och kompetens”, ”Vårdrelationens betydelse” och ” Barriärer till att söka vård”. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade att mödrarna önskade mer information om postpartumdepression, samtidigt som de saknade adekvat kompetens hos vårdpersonal. Bemötandet från vården var en viktig aspekt för att mödrarna skulle kunna öppna upp sig och erhålla rätt stöd. Som sjuksköterska, baserat på denna litteraturstudie, är det viktigt att anpassa bemötande, information och stöd efter den enskilda individen. Vidare forskning kan därför utgå från vårdpersonalens erfarenheter av att vårda mödrar med PPD. / Background: Postpartumdepression (PPD) is a diagnosis that occurs within the first 6 weeks after childbirth. PPD is one of the most common complications during the postpartum period with a prevalence of 10–15%. Symptoms are characterized by low mood, feelings of inadequacy, irritability, sleep problems, excessive worry about the child, feelings of worthlessness and suicidal thoughts. PPD is diagnosed using Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). The diagnosis of PPD entails an increased risk of isolation and reduced ability to care for the child. Comprehensive knowledge of mothers’ experience with care during postpartumdepression enables nurses to provide adequate and individualized care. Aim: The purpose of the study was to illuminate mothers’ experiences of care during postpartum depression. Methods: The literature study was based on 11 empirical articles with a qualitative approach. The data search was conducted in Cinahl, PubMed, and PsycInfo. The analysis was performed with inspiration from Friberg's (2022) five-step model. Results: The analysis resulted in three categories: "Lack of information and competence", "The importance of care relationships” and "Barriers of seeking care." Conclusion: The results of the literature study showed that the mothers wanted more information about postpartumdepression, while also lacking competence from healthcare professionals. Their reception from the healthcare system was a crucial aspect for the mothers to be able to open up and receive the right support. As a nurse, based on this literature study, it is important to adapt the reception, information and support for the individual person. Therefore, further research can build upon the experiences of healthcare professionals in caring for mothers with PPD.

Tidigare forskning visar att vårdpersonalen har en viktig nyckelroll i att främja nyblivna mödrars hälsa den första tiden efter barnafödandet. Detta eftersom hälsofrämjande arbete i form av individanpassad informationsförsörjning och kunskapsstöd kan påverka nyblivna mödrars hälsa avsevärt. Uppsatsen har följaktligen fokuserat på att studera hur barn- och distriktssköterskor på barnavårdscentraler arbetar hälsofrämjande med nyblivna mödrar. För att kunna undersöka sköterskornas hälsopedagogiska funktion inom den postnatala vården har studien utgått från ett salutogent perspektiv på hälsa samt ett sociokulturellt perspektivet på lärande. Totalt genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer med barn- och distriktssköterskor på barnavårdscentraler i Sverige. För att analysera data användes en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultatet visade att nyblivna mödrars hälsa kan stärkas genom salutogena och pedagogiskt anpassade tillvägagångssätt under den postnatala perioden. Sköterskornas pedagogiska och hälsofrämjande arbete förutsätter förtroendeingivande relationsbyggande gentemot mödrarna och innefattar individ- och behovsanpassat samtalsstöd, informationsförsörjning, tillgänglighet och samarbete med externa resurser. Sköterskornas hänsynstagande insatser hjälper mödrar, oavsett socioekonomiska förutsättningar och etnisk tillhörighet, att hantera sin nya livssituation och stärka ett autonomt moderskap. Sammantaget ökar detta förutsättningarna för en mer jämlik mödravård. För vidare forskning rekommenderas att studera hur båda föräldrarnas hälsa kan främjas i den postnatala perioden.

Varje år drabbas cirka 300 familjer i Sverige av någonting ingen familj bör få uppleva; att ett barn får en cancerdiagnos. Syftet med denna studie var att beskriva mödrars upplevelser efter att förlorat ett barn i cancer. En kvalitativ design valdes och textmaterialet samlades in utifrån fem bloggar. Studien utgick från en deduktiv ansats med Antonovskys salutogena modell, känsla av sammanhang (KASAM), som teoretisk utgångspunkt. För att komma år den underliggande innebörden användes latent tolkning. Resultatet delades in i tre huvudkategorier; upplevelsen av begriplighet, upplevelsen av hanterbarhet och upplevelsen av meningsfullhet. I resultatet framkom bland annat att bloggskrivandet och kvarlevande syskon stärkte graden av KASAM. Bristande KASAM upptäcktes hos mödrarna då de hade oförståelse om varför deras barn avlidit, vilket ledde till negativa känslor. Författarna anser att mödrarna i bloggstudien upplever en god KASAM med en ovanlig kombination av komponenterna. För att sjuksköterskan ska kunna göra det möjligt att hjälpa närstående att hantera, vad som kan vara en svår och förödande tid, krävs vidare utbildningar kring sorghantering. / Every year, about 300 families in Sweden faces something no family should have to experience; that a child is diagnosed with cancer. The purpose of this study was to describe mother’s experiences after having lost a child to cancer. A qualitative design was chosen and the text material was acquired from five different blogs. The study proceeded from a deductive approach, using Antonovsky´s salutogenic theory; Sense Of Coherence (SOC) as the theoretical base. Latent interpretation is used to access the underlying meaning. The results were divided into the three main categories; the experience of comprehensibility, the experience of manageability and the experience of meaningfulness. For instance, it was found that blog writing and surviving siblings strengthened the degree of SOC. Insufficient SOC was discovered amongst mothers who couldn’t comprehend why their child had died, which led to negative feelings. The authors believe that the mothers in the blog study experienced a good SOC with an unusual combination of components. Additional training for nurses regarding grief management is required, to be able to help families through this difficult and devastating period of their lives.

No description available.

No description available.

Många kvinnor betraktar amning som det naturligaste sättet att ge sitt nyfödda barn föda. Mödrar får information av sjukvården att bröstmjölk innehåller all näring som det nyfödda barnet behöver samt antikroppar som skyddar barnet mot de vanligaste barnsjukdomarna. Det är inte alla kvinnor som kan amma i dagens samhälle och detta kan leda till att känslor väcks hos den nyblivna mamman som under graviditeten tänkt amma men som sedan inte kunnat göra det. Syftet med studien var att utifrån bloggtexter beskriva mödrars upplevelser av amningssvårigheter under de första sex månaderna efter barnets födelse. Studien har en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Data samlades in genom blogginlägg samt kommentarer från femton olika bloggar och analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier: ”Leva upp till samhällets normer och attityder” samt ”Det professionella stödet i amningsrådgivning”. Kategorierna bildade sedan temat: ”Mödrars kamp att kunna balansera krav och förväntningar på amningen”. Utifrån denna studie kan personal som arbetar med mödrar och amningsrådgivning på olika vårdenheter, få ökad kunskap om hur mödrar upplever amningssvårigheter. Studien kan ligga till grund för ändrade vårdrutiner samt att patientsäkerheten ökas. Det i sin tur kan bidra till att mödrar upplever mindre lidande i möte med hälso- och sjukvården. / Many women consider breastfeeding as the most natural way to give their newborn child nutrition. Mothers receive information from medical staff that breast milk contains all the nutrients that the infant needs and antibodies that protect the baby against common childhood diseases. Not all women can breastfeed in today's society and that could wake feelings in mothers that during the pregnancy has been thinking to breastfeeding but who involuntarily have been unable to do so. The aim of the study was to with blog texts describe mother’s experiences of breastfeeding difficulties in the first six months following the birth. The study was based on a qualitative approach with an inductive approach. Data were collected through blog posts and comments from fifteen different blogs and then analysed using qualitative content analysis. The results are based on two categories: “Living up to the norms and attitudes” and “Professional support in breastfeeding consulting”. These categories formed a theme: “Mothers struggle to balance between the requirements and expectations of breastfeeding”. Based on this study, the staff who work with mothers and breastfeeding consulting on various health care units enhance the understanding of how mothers experiencing breastfeeding difficulties. This furthermore could contribute to mother´s experiencing less distress interaction with health and medical care.