Bakgrund: Graviditet och tidigt moderskap är perioder då kvinnor aktivt söker ny kunskap. Tillgången till hälsorelaterad information är enorm men kvaliteten på innehållet varierar mellan olika källor. För att kunna göra informerade val i hälsofrågor behöver mödrar evidensbaserad information, och det är en barnmorskas ansvar att kunna guida dem till högkvalitativa källor. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga nyblivna mödrars informationssökning samt att undersöka om det finns samband mellan informationssökning och olika sociodemografiska bakgrundsvariabler. Metod: Undersökningen baserades på delar av en pilotstudie inför ett större europeiskt projekt och data från 137 enkäter till nyblivna mödrar analyserades. Resultat: De mest använda informationskällorna bland mödrarna var barnavårdscentral och vårdsidor på Internet, således källor som tillhandahåller evidensbaserad information. Nästan lika populärt var dock att vända sig till familj och vänner och till Internetforum, där kvaliteten på informationen kan variera och ibland skapa missförstånd och oro. Slutsats: Barnmorskor bör därför hålla sig uppdaterade på det informationsflöde som finns, känna till vilka informationskällor deras patienter använder och vilken typ av information de hämtar. De bör också kunna guida sina patienter till högkvalitativ information. / Background: Pregnancy and early motherhood are periods when women are actively seeking new knowledge. The public access to health information is enormous but the quality of the content varies between different sources. To make informed health choices, mothers need evidence-based information, and midwives have a responsibility to guide them to highqualitative sources. Aim: The aim of this study was to explore new mothers’ information seeking and to investigate the relationship between information seeking and various sociodemographic background variables. Method: The study was based on parts of a pilot study prior to a wider European project, and data from 137 questionnaires to new mothers were analysed. Results: The most frequently used sources of information among the mothers were childcare centres and health sites on the Internet, thus sources that provide evidence-based information. Almost as popular was, however, to turn to family / friends and to Internet forums, where the quality of information can vary and sometimes create confusion and anxiety. Conclusion: Midwives should therefore stay updated on the predominant flow of information, know which sources of information their patients are using and what type of information they obtain. They should also be able to guide their patients to high-quality information.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka unga svenska mödrars upplevelser och erfarenheter av amning för att öka förståelsen för kvinnors subjektiva amningsupplevelse. Studien syftade även till att undersöka hälso- och sjukvårdens och den sociala omgivningens roll i amningsupplevelsen. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet utgjordes av fem teman: Ömsesidigt utbyte, Oskrivna amningsregler, Att inte klara uppgiften, Någon att vända sig till och När stödet brister. Resultatet visade på informanternas syn på amning som naturlig och det bästa för barnet. Amningen beskrevs vara en viktig del av moderskapet och amningssvårigheter var förknippade med känslor av misslyckande och otillräcklighet. I resultatet framkom hur kvinnorna upplevde en press att amma, från både omgivningen och hälso- och sjukvård. Studien visade även på de unga mödrarnas behov och avsaknad av gemenskap och socialt stöd i relation till amningen. / The aim of this qualitative study was to examine young mothers breastfeeding experiences in order to gain a better understanding of women’s subjective experience.  Furthermore, the purpose of this study was to examine how the health care system and the women’s social environment influenced the breastfeeding experience. Nine semi-structured interviews were conducted and analyzed by thematic analysis. The analysis resulted in five main themes: Mutual exchange, Unwritten rules of breastfeeding, Unable to manage the task, Someone to turn to and When the support fails you. The results showed the women’s view of breastfeeding as natural and the best option for the child. Breastfeeding was described as an important part of motherhood and breastfeeding difficulties were associated with feelings of failure and inadequacy. The women experienced pressure to breastfeed, both from the health care system as well as their social surroundings. The study showed the young mothers’ lack of and need for social support and sense of belonging in regards to breastfeeding.

This study intends to gain understanding of how mothers in the two first years postpartum feel about and relate themselves to the ideal of thinness. The empirical material is based on new mothers’ perceptions and experiences. The data is collected through a qualitative method based on interviews.   The study is interpreted by a social constructive perspective and the theoretical framework has been objectification theory and Connell’s theory of gender. Some of the theoretical concepts we have used to understand the mothers’ experiences are “norms”, “normative femininity” and “social stigma”. We also have used the thematic concept “the social body”, which is an understanding of the body as a carrier of social meaning   The results of the study show that new mothers have a problematic relation to their own bodies. This problematic approach to the body arises from the constant presence of the ideal of thinness and comments from the surroundings, as the norms of interpersonal relationships are modified during pregnancy and the postpartum period. The bodies of the new mothers become objectified by the comments from the surroundings and their bodies are therefore under social control.   The ideal of thinness has a big impact on the new mothers’ body perception. We have therefore identified four strategies that the mothers use to manage the ideal: 1. With the help of clothes the new mothers precede the social pressure that the ideal of thinness generates by concealing their bodies that they experience does not comply with the ideal; 2. The new mothers adapt their bodies to the ideal by physical exercise; 3. The new mothers adapt their bodies to the ideal by diet; 4. The new mothers use cognitive strategies to feel more at ease with their postpartum bodies, by thinking kind thoughts about themselves and their own bodies.

This study analyses illegitimate children and their mothers in three different areas in current Karlskrona municipality. The areas that’s been studied is the parish of Kristianopel and Lösen and Karlskrona city parish during the periods 1861-1865, 1890-1900 and 1930-1935. The study is comparative in a time perspective but even in a perspective of different areas. The purpose of this study is to analyze the profession of the unmarried mothers, their chances of getting married and their age. The study also shows the amount of illegitimate children and the percentage of stillborn baby’s in the chosen assembly’s. The method that have been used is of quantitative nature as the main questions of the study is answered by statistics. The study’s theoretical point is gender as an analytical category. The study shows that the investigated areas are overrepresented when it comes to the amount of illegitimate birth in comparison with the national average. The reason among other things is low percentage of religious revivalist movement and changes in the economic system. The child mortality was higher among the illegitimate baby’s than among the children born in marriage. One of the reason can be that the unmarried mothers was forced to work long days with heavy work and that they came from lower social classes whit small financial assets. The child mortality decreases from 1861-1865 until 1930-1935. This is a result of the unmarried mothers getting better conditions, better birth control during pregnancy and less childbirth at home. Many of the illegitimate children were without a known father in the birth book. In all the parish that have been studied there are more known fathers between 1930-1935 in comparison with 1861- 1865. The reason can be the law change in 1918 that stipulated that every unmarried mother should have a child welfare who among other thing help the mother to get economic support from the father.

Amning har positiva effekter för både barnet och dess mamma. Bröstmjölken ger barnet den näring det behöver. Amning främjar viktnedgång samt förebygger sjukdomar hos mamman. Amningen bidrar till att skapa närhet och en relation mellan barnet och mamman. Trots fördelarna, har amningen minskat de senaste åren och detta främst bland yngre mödrar, upp till och med 24 år. En bidragande orsak är kvinnornas inställning till amning. Syftet med studien är att beskriva unga blivande mödrars tankar kring amning. En förståelse för de tankar som finns kan underlätta barnmorskans arbete med att stötta unga mödrar och uppmuntra dem till amning. Studien genomförs som en kvalitativ intervjustudie och det material som samlas in analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tio gravida kvinnor mellan 18 och 24 år intervjuades. I resultatet framkom att amning är komplext och att både positiva och negativa tankar kring amning fanns hos unga blivande mödrar. Tankarna delas in i fem kategorier  ”Att känna sig osäker”, ”Att inte vilja begränsas”, ”Att vilja amma”, ”Att amma är bra”, samt ”Att ha tilltro till den egna kroppen”. I diskussionen förs ett resonemang kring om de yngre blivande mödrarnas tankar kring amning skiljer sig från de lite äldre blivande mödrarnas samt om åldern påverkar inställning till amning. Det är av yttersta vikt att unga gravida kvinnor får stöd och kunskap som stärker självkänslan och möjligheterna till en lyckad amning

The purpose of this study has been to examine and identify a negation of the mother and the maternal body within the Hebrew Bible. The starting point has been an understanding of a denial of feminine powers related to reproduction and women being primarily presented as vessels for paternity. A selection of biblical narratives was made to elucidate this negation through the structure of the texts by using an interdisciplinary method which combines a feminist hermeneutic with Russian Formalism. Previous feminist theologies like that of Ilana Pardes, Phyllis Trible and Esther Fuchs have assisted in highlighting the presentations of the mother and her role in the texts. Formalism has allowed a rejection of authorial context and intent; the study is synchronic, i.e. focus is on the text and its internal structures.  Upon examination, the narratives have shown that the mother’s textual life span is chiefly limited to achieving maternity, but that as a mother she is in secondary position to the father, has no creative powers of her own, and lacks parental rights. The maternal body is entirely excluded from the Creation narratives, it is the sole reason for infertility, and it is rigidly controlled by the Father-God.

Tidigare studier har påtalat att hälsa och aktivitetsbalans är nära sammankopplat och att en ny roll innebär aktivitetsförändringar som kan vara utmanande på olika sätt. Studier visar även att vid förändrad utförandekapacitet, som till exempel efter en förlossning, så kan denna utmaning vara ännu större. Syftet med denna studie var att beskriva förstföderskors aktivitetsbalans den första tiden efter förlossningen (≤ 6 månader). Mödrar fick besvara en webbenkät, baserat på instrumentet Occupational Balance Questionnaire-11, (OBQ-11). Frågorna (items) sammanställdes med medianvärden på grupp- och individnivå. Det framkom att majoriteten av deltagarna skattade sin aktivitetsbalans lågt, både utifrån enskilda items och totalt baserat på samtliga item. Vårt resultat indikerar att den undersökta gruppen har en aktivitetsobalans. Resultatet bör betraktas med försiktighet då urvalsgruppen var liten och ett bekvämlighetsurval gjordes. Fler och större studier behövs i ämnet för att kunna göra uttalanden om gruppen förstföderskors aktivitetsbalans i helhet.

Bakgrund: Barn som lever i familjer där det förekommer våld riskerar allvarlig fysisk och psykisk ohälsa. Ett stort ansvar ligger på hälso- och sjukvården att identifiera barn som far illa eller riskerar att fara illa, bland annat genom att identifiera risk- och skyddsfaktorer hos barnet och i barnets miljö. En sådan skyddsfaktor är en trygg anknytning, som utgör ett skydd mot påfrestningar under uppväxten.Syfte: Att beskriva hur anknytningen mellan mor och barn påverkas av att modern utsätts för långvarigt våld i hemmet. Metod: Detta arbete utformades som en litteraturöversikt. Vid artikelsökningarna användes främst databaserna PsychInfo, Cinahl och Pubmed. Artiklarna granskades, kvalitetsbedömdes samt analyserades utifrån ett induktivt resonemang. Resultat: Resultatet baserades på nio kvalitativa studier, sex kvantitativa studier och en mixad studie. Resultatet presenterades i fyra huvudteman: ‘Våldets påverkan på anknytningen’, ‘Negativa effekter av våldet som påverkar anknytningen’, ‘Att skydda och kompensera i en hotfull hemmiljö’ och ‘Positiva effekter av våldet som påverkar anknytningen’. Diskussion: Mödrar som blir utsatta för våld i hemmet har generellt en reducerad anknytning till sitt barn, men våldet behöver inte nödvändigtvis påverka anknytningen negativt. Det mesta tyder på att det är omständigheterna och dess indirekta effekter som utgör de största riskfaktorerna till att anknytningen mellan mor och barn reduceras. Slutsats: Våld i hemmet skapar flera försvårande omständigheter för modern att knyta an till sitt barn. De flesta kvinnor i denna situation lever i en hotfull miljö med begränsad tid, utrymme och ork för sitt barn. Den största riskfaktorn när det gäller anknytningen i denna miljö är moderns psykiska ohälsa. / <p>Godkännande datum: 2019-06-03</p>

The aim of this paper is to examine the actualities of Information Practicefor single women whose parentage has been made possible through assistedreproduction, which places these parents in a norm-breaking position.Study issues related to parents’ perceptions of information needs areinvestigated, as is the process of information retrieval and library usageas well as the obstacles and opportunities facing parents in search ofinformation related to their own family constellation. To this end, theoriesby Tom Wilson, Reijo Savolainen and Elfreda A. Chatman have been usedas a model of selection. Empirical data have been gathered from interviewswith eight single women, whose parentage has been made possible throughartificial insemination or IVF with sperm from an open or anonymousdonor. The analysis of empirical data has been performed through a processof sentence concentration from a phenomenological perspective, combinedwith sentence categorisation. The outcome demonstrates that parentalInformation Practice is not exclusively determined by experiences withinthe family, but is also related to social context and issues arising in relationto current legislation and societal norms regarding parenting and familyformation. Finally, it is evident that these parents’ special and norm-breaking position contributes towards their identifying with and activelyseeking out the support of people of similar family types, resulting in asocial network where the collective knowledge pool functions as a resourcein the process of information retrieval. / Program: Bibliotekarie

I Sverige har förekomsten av övervikt och fetma fördubblats de senaste tjugo åren och hälsoproblemet drabbar främst barn. Övervikt och fetma hos barn innebär sämre förutsättningar för ett hälsosamt liv som vuxen. Sjuksköterskan möter överviktiga barn i sitt arbete och har därför möjlighet att hjälpa dem och deras familjer i en förändringsprocess mot ett hälsosammare liv. Syftet med studien är att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett överviktigt barn. Intervjustudier har analyserats med kvalitativ metod för att öka förståelsen kring fenomenet. I resultatet framgår att det endast är mödrarnas upplevelser som speglas och inte fädernas. Vi har tolkat det som att mödrarnas upplevelser grovt sett kan delas in i två kategorier: Dels de mödrar som har insikt i att barnet är överviktigt, dels mödrar som saknar denna insikt.Bland de mödrar som har insikt är upplevelsen av att ensam bära ansvaret starkast. De mödrar som inte har insikt har svårt att acceptera att deras barn klassificeras som överviktigt. Sjuksköterskans främsta mål är att engagera hela familjen i livsstilsförändringarna. Då mödrarnas upplevelser av barnets vikt grundar sig i två olika uppfattningar så måste sjuksköterskan möta dessa på olika sätt. I mötet med de mödrar som inte har insikt måste sjuksköterskan först och främst främja medvetenhet hos hela familjen. Då mödrarna har insikt bör hon istället arbeta på ett stödjande sätt och lägga stor vikt vid att involvera hela familjen i förändringsprocessen. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>