Arbetet handlar om mönster inom området algebra i ämnet matematik. Många elever har svårt för algebra och därför är arbetet med mönster en väsentlig del eftersom mönsterförståelse bidrar till bättre algebraiskt tänkande. Syftet med arbetet är att klargöra vilka svårigheter som finns inom området mönster och hur de kan förebyggas i år F-3. Arbetet utgör en litteraturstudie av vetenskapliga texter. Texterna hittades genom sökningar på olika söktjänster samt kedjesökningar. Materialet som hittades bestod av forskningsrapporter, tidskriftsartiklar och konferensbidrag. Det framkomna resultatet bestod av olika svårigheter samt några förebyggande åtgärder. De svårigheter som framkom i resultatet är bland annat att kunna se helheter, urskilja likheter och skillnader, se strukturer, fortsätta mönster, se förhållandet mellan mönster och positioner, förstå funktioner, generalisera och uttrycka sig. Ytterligare två svårigheter som framkom var att utveckla aritmetiska och kognitiva färdigheter. Inom svårigheterna som presenteras finns också förebyggande arbete såsom att uppfatta det visuella på olika sätt och lärarens relation med eleverna. Ett annat förebyggande arbete är att använda konkret material. Svårigheterna och det förebyggande arbetet delades upp i aritmetiska och geometriska mönster. Slutsatsen är att svårigheterna som framkommit kan förebyggas om eleverna får rika erfarenheter av varierande mönsterarbete.

Det här projektet handlar om en frisk vård i en sjuk miljö. Jag tar in naturen till sjukhuset för att få patienter att känna sig mer inbjudna, trygga och avslappnade. Mitt arbetsområde har varit patientens privata sfär kring sängen. / This project is dealing with human care in a sick environment. I bring nature into the hospital to make patients feel more invited, secure and relaxed. My work area has been patients’ private sphere around the bed, which has resulted in two patterns for drapes.

Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka matematiska utmaningar lärare möter i tidig algebraundervisning och hur lärare möter dessa utmaningar i sin undervisning. För att kunna besvara studiens frågeställningar har observationer och intervjuer genomförts. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna ser samma utmaningar i tidig algebraundervisning. Dessa utmaningar är att få eleverna att förstå vad likhetstecknet betyder och bokstävernas olika roller. Bokstäverna kan stå för ett specifikt okänt tal, ett generellt tal och de kan representera en rad värden som beskriver relationer. Andra utmaningar som de intervjuade lärarna ser är att få eleverna att kunna konstruera algebraiska uttryck och att se mönster. Studien visar även att de intervjuade lärarna tar hänsyn till alla dessa utmaningar när de planerar sin undervisning. Studien visar dock på att lärarna arbetar olika. De aktiviteter som förekommer hos de utvalda lärarna analyserades utifrån en teori av Stein, Smith, Henningsen och Silver (2000) om vilken kognitiv nivå, låg eller hög, som krävs av eleverna för att genomföra olika aktiviteter. / <p>matematik</p>

Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka matematiska utmaningarlärare möter i tidig algebraundervisning och hur lärare möter dessa utmaningar i sinundervisning. För att kunna besvara studiens frågeställningar har observationer ochintervjuer genomförts. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna ser sammautmaningar i tidig algebraundervisning. Dessa utmaningar är att få eleverna att förståvad likhetstecknet betyder och bokstävernas olika roller. Bokstäverna kan stå för ettspecifikt okänt tal, ett generellt tal och de kan representera en rad värden sombeskriver relationer. Andra utmaningar som de intervjuade lärarna ser är att fåeleverna att kunna konstruera algebraiska uttryck och att se mönster. Studien visaräven att de intervjuade lärarna tar hänsyn till alla dessa utmaningar när de planerarsin undervisning. Studien visar dock på att lärarna arbetar olika. De aktiviteter somförekommer hos de utvalda lärarna analyserades utifrån en teori av Stein, Smith,Henningsen och Silver (2000) om vilken kognitiv nivå, låg eller hög, som krävs aveleverna för att genomföra olika aktiviteter. / <p>Matematik</p>

Idag konkurrerar företagen om att sälja lika produkter, därför är det viktigt att sticka ut och inte smälta in i mängden. I butikerna finns det stor variation av förpackningar och därför har den grafiska designen en betydelsefull roll. Denna studie undersöker teförpackningens grafiska design och om den grafiska designen på teförpackningar har en inverkan på hur konsumenten uppfattar produkten. Denna studie är endast inriktad på teförpackningar som innehåller tepåsar och inte löste i förpackning. Fokus ligger på den grafiska designen på teförpackningens framsida och inte formen av förpackningen. Studien har genomförts med en enkätundersökning och en visuell innehållsanalys. Studien syftar till att ta reda på vad det är i teförpackningens grafiska design som bidrar till hur konsumenten uppfattar produkten. Resultatet av undersökningen visade att produktens märke hade en stor betydelse på hur konsumenten uppfattade produkten och dess design. / The companies of today all compete to sell the same products and it’s important to stand out. There’s a great variety of packaging in the stores and that’s why graphic design play an important role. This study examines the graphic design of the tea packaging and if graphic design on tea packages has an impact on how consumers perceive the product. This study is only focused on tea packages containing tea bags and not loose tea. The focus is on graphic design on the front of the tea package and not the shape of the tea package. The study was implemented with a survey and a visual content analysis. The study aims to find out what it is in the tea packaging graphic design that contributes to how the consumer perceives the product. The results of the survey showed that the brand had a big impact on how consumers perceived the product and its design.

Film is a media genre that spreads around the whole world. In other words, it is a media genre that many people take part of. Something else that most people has experience about is being part of a group, and often groupings with a power configuration between itself and other groups. Previous research show that groups that is established in a specific social context has  a tendency to have an access to power over groups that are unestablished in that specific  social context. Previous research also show that the way films portrait different social phenomena can both influence the society and get influenced by the society where it is produced. It is therefore relevant to study how film portraits the social patterns that occur when an individual is in a, for the individual, new social context and make contact with a group that is already established in the specific social context. This study aims to analyze how this is portrayed in three Swedish films: Micke och Veronica (2014), Ondskan (2003) and Rallybrudar (2008). The methodological basis in this study has been a combination of comparative research, content analysis and critical discourse analysis. In the analysis of this study Erving Goffman’s (2014) dramaturgical analysis and Donald Broady’s (1998) notion of capital have been used to analyze the three films. Through the analysis of the three films it has shown that all of these films portraits a change in the relationship between the established and the unestablished groups. The unestablished are at first not accepted by the  established groups, but through integration and the unestablished symbolic assets the relationship transcends to an acceptance between the groups. / Film är en mediegenre som sprids över hela världen. Det är med andra ord en mediegenre som många tar del av. Någonting annat som de flesta människor har erfarenhet av är att vara en del av en grupp, och då ofta grupper där det råder ett maktförhållande mellan den egna och den andra gruppen. Tidigare forskning visar att grupper som är etablerade i ett specifikt socialt sammanhang tenderar att ha ett maktövertag över grupper som är icke-etablerade i det specifika sociala sammanhanget. Tidigare forskning visar även att hur film framställer olika sociala fenomen både påverkar och påverkas av samhället där de produceras. Det är därför relevant att undersöka hur film framställer de sociala mönster som uppstår då en individ befinner sig i ett för individen nytt socialt sammanhang och kommer i kontakt med en grupp som redan är etablerad i det specifika sociala sammanhanget. Denna undersökning syftar till att undersöka hur detta framställs i tre svenska filmer: Micke och Veronica (2014), Ondskan (2003) och Rallybrudar (2008). Den metodologiska utgångspunkten i undersökningen har  varit en kombination av komparativ metod, innehållsanalys och kritisk diskursanalys. I analysen i denna undersökning har Erving Goffmans (2014) dramaturgiska teori och Donald Broadys (1998) kapitalbegrepp använts för att analysera de tre filmerna. Genom analysen av de tre filmerna har det framgått att samtliga filmer skildrar en förändring i relationen mellan etablerade och icke-etablerade grupper. De icke-etablerade blir först inte accepterade av de etablerade grupperna, men genom integration och de icke-etablerades symboliska tillgångar övergår relationen till att innefatta acceptans mellan grupperna.

Improviserad musik är något jag länge fascinerats av men inte utövat själv speciellt mycket. Med mina musikaliska rötter i den klassiska musiken vill jag utforska något främmande och utvecklas som musiker. I studien utforskas min livsvärld och hur den förändras när jag tar mig utanför min comfort zone och lär mig improvisera. Syftet är att utforska fenomenet improvisation genom att studera den egna lärandeprocessen vid lärandet av en jazzblues på altsaxofon. Den metod jag använt mig av i studien är loggboksskrivning där jag antecknat efter varje övningspass. Studien gjordes utifrån ett livsvärldsperspektiv som tillhör den fenomenologiska rörelsen. Analysen av denna instuderingsprocess har fokus på mina egna reflektioner och slutsatser när jag övar improvisation utifrån min livsvärld. Resultatet visar olika aspekter kring positiv och negativ utvärdering i studien samt tänkbara slutsatser kring detta. I resultatet visas också vad jag valt att öva på i studien, likheter i progression av olika övningar samt skillnader i de övningsstrategier som visas. Min egen nyfikenhet och fantasi utforskas då jag tar mig utanför min comfort zone, går på främmande mark och övar på att improvisera. Avslutningsvis diskuterar jag resultatet i förhållande till litteratur och tidigare forskning inom området och tar upp egna reflektioner kring studien och min fortsatta forskning inom området improvisation. / I have been fascinated by improvised music for a long time, despite my lack of experience in this area. With my roots firmly set in classical music, I would like to expand and develop myself as a musician. The study examines my life-world and how it is affected when I am outside my comfort zone and studying the phenomenon of improvisation. The purpose of this study is to ascertain which practice strategies I use when learning a jazz blues on the alto saxophone. The method applied is the log book, in which I record my observations after each practice session. The study was based on a life-world perspective that belongs to the phenomenological movement. The analysis of the rehearsal process focuses on my own reflections and conclusions when practicing improvisation based on my life-world. The results show different aspects of positive and negative evaluation in the study as well as possible conclusions from this. The result further indicates what I have chosen to practice in the study, similarities in the progression of various exercises as well as the differences in the practice strategies that are listed. My own curiosity and imagination are explored when I am taken outside my comfort zone, explore uncharted ground, and practice improvisation. Finally, I discuss the results in relation to literature and previous research in the field and consider my own reflections on the study and my continued research in the field of improvisation.

Undervisning med växande geometriska mönster ses som en bro mellan aritmetiskt och algebraiskt tänkande genom att elever möter uppgifter som möjliggör generalisering av aritmetiska uttryck. Eftersom svenska elever i internationella tester visar upp bättre resultat inom aritmetik än algebra är syftet med studien att ta reda på vilka aspekter som är kritiska för elevers utveckling från ett aritmetiskt till ett algebraiskt tänkande. Studien är en learning study där en lektion planerades och genomfördes i tre klasser i årskurs 5 och 6. Lektionerna kompletterades med ett för- och eftertest som tillsammans med lektionerna bidrog till studiens resultat. Vid planering och analys av lektionerna tillämpades variationsteorin som fokuserar på vilket lärande som möjliggörs, vilket lärande som sker och vad som kan förbättra lärande. Resultatet är att det kan vara kritiskt för elever att urskilja regelbundenheten i växande geometriska mönster och att särskilja regelbundenheten från proportionalitet. En ytterligare kritisk aspekt kan vara att urskilja bokstävers betydelse inom matematik. I resultatet framkommer även att två av de variationsmönster som använts kan möjliggöra urskiljning av aspekter som kan vara kritiska för elever. Vid undervisning med växande geometriska mönster finns det flera aspekter som lärare behöver möjliggöra för elever att urskilja. Genom att använda genomtänkta variationsmönster kan aspekterna synliggöras och därmed utveckla elevers förståelse för algebra. / Teaching of growing geometrical patterns should be seen as a bridge between arithmetic and algebraic thinking, that through giving the students tasks that enables generalization of arithmetic expressions. Swedish students’ results show that they perform better arithmetically than algebraically therefore, the aim of this study is to ascertain which aspects that are critical to students’ development from an arithmetic thinking to an algebraic thinking. This study is a learning study where a lesson was planned and performed in three different classes in grade 5 and 6. The lessons included a pre-test and a posttest to further validate the study and the tests, combined with the lessons, contributed to the result of the study. When planning and analyzing the lessons the theory that was applied was variation theory which focuses on what is learned, what learning that takes place and what can be improved to further the learning. The result of this study shows that it can be critical for students to discern regularities in growing geometrical patterns and also to separate regularity from proportionality. Furthermore, the study found another critical aspect which is to discern the meaning of letters within mathematics. The result also reveals two variation patterns which enables discerning of aspects that appear critical for students. When teaching about growing geometrical patterns there are several aspects teachers need to make possible for students to discern. Through utilization of variation patterns that are well prepared and thought through these aspects can be visualized and consequently auxiliary advance students understanding for algebra.

Det här är en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som undersöker om lärare i årskurserna F-3 använder sig av estetiska lärprocesser integrerat i sin matematikundervisning och i så fall hur de har arbetat med det. Detta undersöks med bakgrund av att läroboken är dominerande i matematikundervisningen och elever ska få en undervisning som är varierande, motiverande och som väcker en nyfikenhet. Matematikundervisningen ska också ha inslag av estetiska uttrycksformer. Tidigare forskning har visat att ett arbete med matematik integrerat med musik eller dans kan gynna eleverna i deras matematikinlärning. Matematiken återfinns i både musik och dans. Undersökningen grundar sig också i ett transdisciplinärt perspektiv där ett lärande utvecklas när elever får arbeta med kroppen och tänkandet samtidigt och där den matematiska diskursen blandas med andra diskurser, som musikens och idrottens diskurser. Det är 56 lärare som har deltagit och resultatet visar att det görs en viss integration av sång/rytm i undervisningen av taluppfattningen och talmönster av en större del av de deltagande, däremot inte alltid en medveten integration. Några gjorde det som ett roligt inslag för att eleverna tyckte det var roligt, medan några gjorde det för en varierad undervisning med ett matematiskt innehåll som syfte. Däremot är det färre som gör en integration av dans i matematikundervisningen. Det visade sig även att de flesta som inte har gjort en medveten integration är obehöriga i ämnena musik och idrott där sång och dans ingår.

I skiftet mellan dag och natt, när mörkret faller, skapas nya stadsrum. Mörka rum. Vad händer om jag låter ljus få ta form, kan det vara med och omdefiniera våra mörka stadsrum?