Meticillinresistenta staphylococcus aureus, MRSA, är ett ökande problem runt om i världen. Det finns idag personer med MRSA på många vårdinrättningar och i samhället. På grund av kunskaps- och informationsbrist upplever personer med MRSA sig bli stigmatiserade i mötet med vården. De beskrev känslor av att vara pestsmittade, vilket skapade ett vårdlidande. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter i mötet med vården utifrån personers med MRSA perspektiv. Resultatet redovisas utifrån tre teman personers erfarenheter av vårdens bemötande, isolering och vårdpersonalens okunskap. Resultatet i litteraturstudien visade att det fanns en okunskap hos vårdpersonalen om MRSA. Okunskapen ledde till att personer med MRSA inte fick information och de upplevde sig bli bemötta på ett ovärdigt sätt. Litteraturstudien visade också att personer med MRSA skapade egna restriktioner och blev socialt isolerade. Personerna upplevde sig som smutsiga och ville undvika smittspridning. I diskussionen lyfter författarna fram att det behövs mer utbildning för vårdpersonalen då författarna har sett en kunskapsbrist om MRSA. Slutsatserna som författarna kom fram till var att ökad kunskap hos vårdpersonal skulle minska vårdlidandet och stigmatiseringen för personer med MRSA. Det krävs ett internationellt samarbete mellan olika länder och myndigheter för att minska antibiotikaresistensen och det behövs ett gemensamt arbete för en hållbar utveckling.

Bakgrund: Anorexia nervosa är den allvarligaste formen av ätstörningar. Sjukdomen drabbar främst flickor och unga kvinnor och ger många komplikationer som kan vara både fysiska, psykiska och psykosociala. Tidigare forskning påvisar hur viktig relationen mellan vårdpersonal och patient är och relationen avspeglar hur patienterna upplever sin situation. Syfte: Syftet var att belysa Anorexia nervosa-patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal. Metod: Litteraturstudie baserad på fem självbiografier med en kvalitativ ansats. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienternas upplevelser av mötet hade både positiva och negativa aspekter. Patienterna upplevde en trygghet, omtänksamhet, ett förtroende och en känsla av att bli tagen på allvar från vårdpersonalens sida. Patienternas insikt och kunskap om sin sjukdom och situation ökade när vårdpersonalen hade ett pedagogiskt förhållningssätt. Patienternas upplevelser innefattade även en känsla av utsatthet, kränkning, påtryckning och en känsla av att inte bli tagen på allvar vilket skapade ett vårdlidande för dem. Bristande förtroende, tillit och kunskap gjorde att det uppstod en barriär mellan patient och vårdpersonal där kontakten mellan dem försvårades. Slutsats: Vårdpersonalens bemötande har stor betydelse för patientens upplevelse av mötet. Utmärkande för studien var betydelsen av att vårdpersonalen erhöll ett pedagogiskt förhållningssätt.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fibromyalgi är en sjukdom med ett långvarigt smärtsyndrom där fysiska orsaker till smärtan kan vara svåra att finna. Något som är vanligt förekommande för personer som lever med fibromyalgi är att de blir feldiagnostiserade och underbehandlade på grund av att smärtproblematiken är komplicerad. I och med att det är svårt att finna fysiska orsaker till sjukdomen fibromyalgi finns det vårdpersonal inte tar sjukdomen på allvar och inte tror på patienterna när de beskriver sina symtom. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med diagnosen fibromyalgi upplever mötet med vårdpersonal inom hälso- och sjukvård. Metod En kvalitativ semistrukturerad telefonintervju studie med sju informanter med diagnosen med fibromyalgi, boendes i olika delar av Sverige. Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet framkom det att upplevelsen hos informanterna i mötet med personal inom hälso- och sjukvård generellt var enade. Samtliga informanter hade mött hälso- och sjukvårdspersonal som varit skeptiska till sjukdomen fibromyalgi. Dessa möten hade bidragit till ett ökat lidande för dem. Skillnader fanns i upplevelsen i mötet med sjuksköterskor och fysioterapeuter. Slutsats Personal som jobbar inom hälso- och sjukvård behöver öka sin kunskap inom fibromyalgi för att kunna skapa bättre möten och ge bättre omvårdnad till personerna som lever med fibromyalgi.

No description available.

Bakgrund: Humant immunbristvirus är en kronisk infektionssjukdom som bryter ner immunförsvaret. En obehandlad HIV leder till döden. Allmänhetens fördomar kring HIV påverkar den drabbade i form av diskriminering. Det livsviktiga vårdbehovet som utgörs av HIV patienterna måste förlita sig på sjukvården som innefattar möten med sjukvårdspersonal. I ett möte är bemötandet grunden och sjukvårdspersonalens bemötande utgör patienters upplevelser av sjukvården. En god omvårdnad innefattar gott bemötande. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnad vilket innebär ett patientnära arbete med mål att ge evidensbaserad och anpassad sjukvård, lindra lindande och främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser hos patienter med HIV i möten med sjukvårdspersonal Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys med kondensering av meningsenheter följt av kodning och kategorisering. Resultat: Resultatet framkommer i tre huvudkategorier som är Upplevelser av stigmatisering, kommunikationens betydelse och Att bemötas som alla andra. Resultatet visar att patienter med HIV upplever stigmatisering med känslor av skuld och skam i möten med sjukvårdspersonal. Bemötanden upplevs undvikande, fördomsfulla och kränkande och är stigmatiserande. Patienterna upplever att kommunikationen i möten med sjukvårdspersonal är kränkande och känner missmod och förakt. Patienterna upplever dock även möten med sjukvårdspersonal som ger patienterna känslor av tillit, trygghet och uppmuntran. Patienterna upplever en vänskaplig relation till sjukvårdspersonalen. Patienterna upplever att de blir bemötta som alla andra. Slutsats: Studien ger en överblick hur patienter med HIV upplever möten med sjukvårdspersonal. Hur vida patienter upplever bemötandet av sjukvårdspersonal påverkar patienters upplevelser. Patienter upplever stigmatisering och kränkande kommunikation i möten med sjukvårdspersonal och känner skuld och skam över sin HIV. Dock upplever flera patienter även varma och positiva känslor av möten med sjukvårdspersonal. Forskning som berör sjukvårdspersonals uppfattning och kunskap kring HIV bör studeras för att undersöka sjukvårdspersonalens bemötande mot patienter med HIV. Ytterligare studier som belyser patienter med HIV och upplevelserna av sjukvården kan rekommenderas för framtida forskning.

Denna studie handlar om rektorsrollen på folkhögskolan. För att belysa rektors arbetsdag på folkhögskolan har studien som metod en kvalitativ ansats och inspireras av etnografi, vilken bygger på fältforskning och halvstrukturerade intervjuer i form av samtal.I olika studier beskrivs rektorsrollen bland annat som en tiokampare som en metafor för rektorsrollens komplexitet. Syftet med studien är att genom att observera sex rektorer under en arbetsdag med fokus på process och samspel, vad gör rektor på just den här skolan, vilka personer träffar rektor under en dag, och har det någon betydelse i den vardagliga praktiken. I slutet av besöksdagen sammanfattades dagen i ett samtal mellan mig och rektor om dagens händelser för att eventuellt få syn på mera data som kunde ha ett värde för resultatet.Resultatet tyder i korthet på att för att skapa en bra verksamhet krävs ett ledarskap som bygger på formella kunskaper, samt en förmåga att skapa en organisation som bygger på tillit. Möten vare sig de är planerade eller oplanerade är viktiga nyckelfaktorer för rektorsrollen. Att se, lyssna och skapa relationer i olika processer, att få all skolans personal att känna sig delaktiga i det som sker i verksamheten.Nyckelord: Folkhögskolan, rektorsrollen, mötet, process.

Bakgrund: Att vårda patienter i livets slutskede är en del av sjuksköterskans profession. Att vara trygg i detta möte kan göra vårdandet meningsfullt för patienten. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna bemöta och stötta patienten under denna svåra tid. Det kan uppstå svårigheter i att tillgodose patienter på sjukhus en optimal vård vid livets slutskede om det saknas kunskap och känslighet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter i livets slutskede inom den somatiska slutenvården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed. Analysen resulterade i två huvudkategorier: Att hantera döden, Upplevelsen av professionell och personlig utveckling. Samt fem underkategorier: Känslan av maktlöshet, Emotionell utmattning och känslan av att inte känna sig tillräckligt förberedd, Upplevelsen av trygghet i sin profession, Att bli berikad av sina erfarenheter, Relationers betydelse för sjuksköterskan.  Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever att de inte är tillräckligt förberedda för att möta patienter i livets slutskede. De känner uppgivenhet och maktlöshet för att inte ha gjort tillräckligt för patienten trots att det gjorts allt i sin makt. Att få stöd från andra upplevs vara till stor hjälp för att hantera de känslor som uppstår vid mötet med patienter i livets slutskede.  Diskussion: Metoden diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp för kvalitativa studier. Resultatet diskuteras utifrån Travelbees (1971) omvårdnadsteori samt närhetsetik.

Bakgrund Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem. Våldet är en kränkning mot individens mänskliga rättigheter som kan medföra allvarliga skador både fysisk samt psykiskt. Det är sjuksköterskors professionella ansvar att vilja se och vilja veta för att kunna identifiera våldsutsatta kvinnor. En god vårdrelation skapas genom gemensam sårbarhet. Sjuksköterskors upplevelse av sårbarhet skapar tillit i mötet och leder till att kvinnors behov och önskningar om god vård uppfylls. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod Metod för studien var en litteraturöversikt. Artiklar samlades in från CINAHL samt PubMed. Integrerad dataanalys användes och artiklar kvalitetgranskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Sammanlagt inkluderades 17 stycken vetenskapliga originalartiklar. Forskningsetiska överväganden har tagits i beaktning. Resultat Övervägande hade sjuksköterskorna lika åsikter relaterat till hög arbetsbelastning, vårdtyngd, samt brist på utbildning och kunskap. Delade aspekter fanns relaterat till emotionell påverkan att möta samt omhänderta våldsutsatta kvinnor. Huvudfynden i denna litteraturöversikt skapade kategorierna: ”Sjuksköterskors upplevda brister i mötet med våldsutsatta kvinnor”, ”Sjuksköterskors förhållningssätt i mötet med våldsutsatta kvinnor” samt ”Sjuksköterskors känslor i mötet med våldsutsatta kvinnor”. Slutsats Sjuksköterskors upplevelse och erfarenheter kan bidra till utveckling av trygg vård som innefattar tillit och respekt. Utbildning om våld i nära relation skulle kunna leda till ökad medvetenhet samt ett gott förhållningssätt. Kunskap och god kompetens kan minska fördomar och attityder mot våldsutsatta kvinnor. Genom att göra sjuksköterskor delaktiga kan riktlinjer utformas efter upplevelser och erfarenheter. Detta kan öka förmågan att tillhandahålla ett respektfullt möte med kvinnor utsatta för våld i nära relation.

Bakgrund: Att erbjuda palliativ vård i livets slutskede är av stor betydelse då målsättningen är att lindra, främja livskvalité och bibehålla patientens psykosociala och existentiella liv fram till döden. Existentiellt är vi som mest ensamma vid födseln och döden. Denna existentiella ensamhet kan vara tung att bära och utmärker sig ofta hos patienter som ångest, rädsla och en ökad sårbarhet. För att vårdpersonal ska kunna öka välbefinnandet hos patienter i livets slutskede och kunna ge en god omvårdnad är det viktigt att vårdpersonalen innehar tillräckligt med kunskap i hur de möter existentiell ensamhet. Syfte: Syftet var att utforska hur vårdpersonal möter existentiell ensamhet hos personer i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie som inkluderade nio vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen skedde i databaserna Cinahl Complete och PsycINFO. Artiklarna granskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen utgick från Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Vårdpersonalen mötte existentiell ensamhet genom att på olika sätt finnas där, genom att personcentrera mötet, skapa en relation och mötas på ett personligt plan och genom att skifta mellan ett personligt och professionellt förhållningssätt. Diskussion: Studiens kvalitet granskades utifrån trovärdighetsbegreppen beskrivna av Shenton (2004). De tre fynden som diskuterades var vikten av god kommunikation, vårdpersonalens tidsbrist påverkar mötet och att våga möta existentiell ensamhet.

Bakgrund: Fler föräldrar än tidigare är tveksamma till vaccination av mässling till deras barn. Utbrott av importerade fall av mässling i Sverige har varierat under de senaste åren. BHV-sjuksköterskor har en betydelsefull roll i genomförandet av barnvaccinationsprogrammet. Då vaccinationstäckningen i Sverige är hög är det av värde att få fördjupad kunskap om vilka framgångsfaktorer och utmaningar som BHV-sjuksköterskan ställs inför i mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av framgångsfaktorer och utmaningar i mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Metod: Den valda metoden var en kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med barnhälsovårdssjuksköterskor. En manifest kvalitativ innehållsanalys med latenta inslag av Lundman och Hällgren Graneheim utfördes på insamlat datamaterial. Resultat: Analysen resulterade i sammanlagt tre kategorier och sex underkategorier. Det framkom av BHV-sjuksköterskornas erfarenheter att det var en utmaning att möta föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. För att motivera föräldrar till vaccination framkom betydelsen av bemötandet i mötet. En annan erfarenhet som beskrevs av BHV-sjuksköterskorna var betydelsen av egen förmåga och kompetens i mötet. I resultatet framkom även erfarenheter av betydelsen av att ge välgrundade kunskapsunderlag till föräldrar för att fatta beslut. Slutsats: Det är en utmaning att möta föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Olika strategier används för att motivera föräldrar till att fatta beslut gällande vaccinationen. Under möten med familjen är det betydelsefullt att skapa och bibehålla en god relation. Att ge föräldrar evidensbaserad information samt att arbeta tillsammans med kollegor i team är framgångsrika strategier i mötet. Resultatet kan sannolikt vara överförbart till liknande kontext inom svensk barnhälsovård. BHV-sjuksköterskors erfarenheter kan bidra med underlag för reflektion och diskussion inom barnhälsovård och i fortbildning om mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling för att bibehålla Sveriges goda vaccinationstäckning.