Today the society is bombarded with advertisement, and therefore it is a great challenge fororganizations to reach the audience with their message. One way for organizations to distinguish themselves from others is to create a story and build their marketing around that story. This is called Corporate storytelling and has today become a prosperous strategy for many companies and organizations around the world. Corporate storytelling is a marketing strategy that in many ways create a positive feeling, but at the same time it is conveying an image of society through the unexpressed that the advertising basically rest on. The purpose of this study is to analyze the online community Airbnbs use of Corporate storytelling using a multimodal critical discourse analysis. I study three of Airbnbs “community stories”. The conclusion of this study is showing that the stories are composed of typical narrative tools, and that they use a language that creates an equalistic dialog with the viewer. Furthermore the results show that there exist differences in how the stories create the man and the women.

Educadora de párvulos y escolares iniciales / La presente investigación estudia la multimodalidad en las prácticas pedagógicas de cuatro profesoras de primer y segundo nivel de transición de educación parvularia y primer año de enseñanza básica. Diversos estudios evidencian que la práctica multimodal ejerce un fuerte impacto en los aprendizajes de los educandos respecto del desarrollo del lenguaje y de la cognición. Por este motivo nos interesa descubrir si existen prácticas pedagógicas multimodales en los procesos de enseñanza y aprendizaje generados por las docentes. Para tal efecto, nuestra investigación fue de carácter cualitativo con un enfoque comprensivointerpretativo, cuyo diseño fue un estudio de casos, siendo sujetos de estudio dos educadoras de los niveles de transición de Educación Parvularia y dos profesoras de 1º Básico. Recopilamos información a través de entrevistas en profundidad semiestructuradas, fotografías (metodologías visuales) y observaciones no participantes. Los resultados del estudio evidenciaron desconocimiento de las docentes acerca de la multimodalidad, a pesar de que en sus prácticas pedagógicas presenciamos la existencia de ciertos elementos en el marco de la multimodalidad para favorecer el desarrollo del lenguaje a través de la pertinencia contextual, la práctica situada, la articulación entre las distintas disciplinas y el uso de estrategias para la comprensión de textos multimodales, como: activar conocimientos previos, tener un propósito para leer, realizar predicciones, identificar detalles e idea principal, realizar inferencias, formular preguntas, interrogar imágenes y textos basados en la escritura, promover el diálogo, el debate, la argumentación y la metacognición, entre otros. De acuerdo con estos hallazgos consideramos necesario generar experiencias de aprendizajes en el aula, basadas en un enfoque multimodal transversal a todas las áreas del saber, favorececiendo con ello aprendizajes pertinentes, significativos y contextualizados social, cultural e históricamente, de modo que exista una práctica multimodal coherente, pertinente y no aislada, con fundamentos claros y adecuaciones contextuales que involucren a las niñas y a los niños de nuestro país

Studien är skriven inom det utbildningsvetenskapliga området och riktar sig framför allt till personer som är verksamma inom skolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika bilder av hållbar utveckling skapas i samspelet mellan bild och text i två vanligt förekommande material i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Materialen som har granskats är S.M.A.R.T och En hållbar tacokväll. Metoden som har valts är textanalys. Inom ramen för begreppet textanalys har semiotisk analys använts. Den semiotiska analysen har använts då den hjälper till att ge en förståelse för hur text och bilder samspelar med varandra.  Studien visar att S.M.A.R.T-materialet riktar sig till yngre personer, framför allt märks detta genom att vissa livsmedel fått ändrade namn till exempel globetrotter äpple  och berest mineralvatten (bild 3 s.26). Bilderna är av den karaktären att de kan tillala unga. Bilderna är framtställda med mycket färg, lite text och ändrade namn på livsmedel. S.M.A.R.T-materialet går även igenom hur man som konsument ska tänka på miljön genom att ändra sin livsstil med små enkla medel. I skolverkets material finns många exempel på hur de semiotiska resurerna samspelar för att skapa mening. Utan texten skulle vissa av bilderna vara svårtolkade samt att läsaren inte skulle kunna ta del några fakta om varorna, som ursprungsland eller pris. Vissa av bilderna i materialen är inte tydliga vilket gör de väldigt svårtolkade, så även här förstärker texten bilden. Eftersom materialet inte har väldigt mycket eller svårtolkad text riktar sig materialet till en bredare grupp läsare.

Undersökningen använder kollaborativ designprocess. Tre bilderbokuppslag som berättar om djur i Amazonas regnskog har producerats. Dessa har varit utgångspunkten i tre intervjuer gjorda med två förskollärare och en förläggare som har fått komma med förslag på revideringar i uppslagen. Frågorna har fokuserat på bildens multimodala tecken som text, bild och grafisk formgivning. Undersökningen söker med socialsemiotiska analysverktyg svar på hur tecknen i en faktabok för barn kan göras mer samstämmiga genom förslag på revideringar från utomstående. Utifrån deltagarnas revideringsförslag har nya versioner av uppslagen tagits fram. Flera fördelar med att ta in fler personer i processen har framkommit, och även några nackdelar. Före- och efterbilder visas i studien och synliggör hur bokens multimodala tecken transformeras efter informanternas revideringar. En slutsats har varit att arbetsmetoden har ökat bokens läsbarhet genom att skapa tydligare kopplingar i teckensystem. Informanterna har bidragit med kunskap och infallsvinklar som utvecklat bokens tydlighet, läsbarhet och samstämmighet. Till uppsatsen medföljer en gestaltning som är tre stycken faktabokuppslag till en barnbok om Amazonas framtagna kollaborativt med undersökningens informanter.

Hierarchical materials offer great promise for high-performance sensors and catalysis carriers. Well-defined hierarchically porous materials are promising candidates for a wide range of applications relating to biosensors, separations, drug delivery, surface-enhanced Raman scattering (SERS), etc. Research on synthetic methodologies is expanding. However, fabrication of hierarchical porous structures with tunable pore dimension and shape, controllable pore distribution and interconnectivity is still a challenging task in materials science. One of the main tasks of this work is to establish a facile and reliable approach of making well-defined hierarchically porous materials. Then, based on those multimodal porous structures, different functions and applications can be realized. This work utilizes a direct hard templating method to obtain hierarchical porous structures with a well-defined bimodal distribution of the pores based on hierarchical templates. The hierarchical templates were prepared by synthetically joining appropriately functionalized commercially available polystyrene (PS) latex spheres together. Two different coupling reactions were used to form the hierarchical templates: carbodiimide-assisted coupling of COOH groups with NH2 groups and base-assisted coupling of epoxy groups with NH2 groups. Two different morphologies of templates, "raspberry-like" and "strawberry-like" were made. The template can be defined by the sizes of both the "core" and the "satellite" spheres, and altering the coverage of "satellites" on the "core". The main advantage of this strategy is the tailorability of the size and shape of the hierarchical templates, which allows an easy and independent adjustment to the multiporosity of the material structure design. Also, the monodispersed hierarchical templates are constructed of only one material, can be isolated, and can be assembled using standard template packing procedures that have been used for unimodal porous material fabrication described in published literature. Based on the predefined monodispersed hierarchical templates, multimodal porous silica, bimodal porous gold film and porous capsules were fabricated in this work as representative 3D, 2D, and 0D hierarchical porous structures, respectively. Because the template was predefined as one whole body, the connectivity between the big pores and small pores is guaranteed. The way the templates are packed together on a surface also ensures connections between each "template-shaped pore cluster". The uniform interconnectivity and ordered arrangement among the pores allows the different modals of pores to communicate with each other. The different hierarchical porous materials made in this work were characterized with SEM, TEM, AFM, XPS, STEM, gas adsorption, and mercury intrusion porosity. The results indicate that the multimodal porous materials can be successfully fabricated using predefined hierarchical templates. The different arrangement (3D, 2D, 0D) of those templates and the independent tailorability of the pore sizes provide more flexibility and control on the hierarchical porous material fabrication. The main parts of this work are as follows: (1) Fabrication and characterization of morphology controllable hierarchical templates (2) Fabrication and characterization of various multimodal porous structures of different materials based on the obtained templates (3) Study of the application of hierarchical porous gold electrode obtained and (4) The comparison between conventional porous structures and hierarchical porous structures.

While most media-memory research focuses on particular cultural repository sites, memorials, traumatic events, media channels, or commemorative practices as objects of study to understand the construction of collective memory, this dissertation suggests it is our activity, participation, and interaction with digital content through multimodal platforms and social media applications that demonstrate how communities articulate shared memory in the new media landscape. This study examines the discursive interpretations of cultural heritage practitioners and participations from the Getty Research Institute, the Prelinger Archive and Library, and the Willamette Heritage Center to better understand how multimodal platforms are being used, how this use is changing the roles of the heritage practitioners and participants in the construction of meaning, and what types of multimodal memory practices are emerging. This research also underscores a reassessment of what constitutes heritage artifacts, authenticity, curatorial authority, and multimodal participation in digital cultural heritage. My methodological approach for this research takes a multilateral form of data collection, including in-depth interviewing, participant observations, and thematic analysis, informed by the theoretical frameworks of collective memory, remediation, and gatekeeping and unified by the social theories of art practice, social constructionism, symbolic interactionism, and actor-network theory. My primary recommendation from this research is that our digital practices of contributing, appropriating, repurposing, and sharing digital content represent new forms of memory practice in a multimodal context. I propose that these multimodal memory practices of interacting with digital content using different devices across different networks coalesce into platformed communities of memory, where communities are shaped and collective memory is shared by our interaction through social networks. I suggest that we need to think of social media output and metadata as being new forms of cultural heritage artifacts and legitimate social records. I also contend that metadata analysis presents new considerations and opportunities for studying the memory of digital content and institutional memory. It is my hope that these conclusions clarify our contemporary memory practices in the digital era so that we can better understand whose voices will be most prominent in the future articulation of how we remember the past.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare som undervisar i årskurs 3-6 i grundskolan bedömer elevers multimodala texter i ämnet svenska, för att belysa vilka semiotiska modaliteter som framhålls som betydelsefulla och varför. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara forskningsfrågorna i studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fem lärare som undervisar i årskurs 3-6 intervjuades om sina erfarenheter av att bedöma multimodala texter i ämnet svenska. Resultatet visar att det är viktigt för lärarnas bedömning att elever kan skapa texter som kombinerar typografisk text och bild. Bedömningen av elevernas bilder varierar eftersom vissa av lärarna har bedömningskriterier för den semiotiska modaliteten bild medan andra inte har det.  När elever skapar multimodala texter som innehåller typografisk text blir den typografiska texten oftast den semiotiska modaliteten som är viktigast i lärarnas bedömning. Däremot när elevers multimodala texter kombinerar muntligt framförande och typografisk text är det den muntliga förmågan som får störst betydelse. Det stöd som lärarna beskriver sig få från läroplanen i svenska härrör främst till kriteriet att eleverna ska kunna kombinera typografisk text med bild och ljud. / The aim of this study is to investigate how teachers who teaches in grades 3-6 assess students' multimodal texts in the school subject Swedish, to highlight which semiotic modalities are emphasized as important in teacher assessments of students' multimodal texts and the reasons behind it. The study is based on a socio-cultural perspective. To answer the research questions of the study, a qualitative method was used in form of semi-structured interviews. Five teachers who teach in grades 3-6 were interviewed about their experiences of assessing multimodal texts in the school subject Swedish. The result shows that it is important for the teachers' assessments that the students could create texts that combine typographic texts and images. The assessment of the students' images varies, as some of the teachers have assessment criteria for the picture itself and others do not.  When students are instructed to create multimodal texts that contain typographical text, the typographic text is usually the semiotic modality that is most important in teacher assessments. However, when students' multimodal texts combine spoken language and typographical text, the oral ability is considered the most significant. The support that the teachers describe they receive from the Swedish curriculum derives from the criteria that students should be able to combine typographical texts with images and sounds.

Digitaliseringen i skolan med bland annat dess digitala läromedel skapar idag förutsättningar för att arbeta med multimodalitet på ett lättare och ett mer utvecklat sätt än tidigare. Även i skolans styrdokument framgår det att detta är ett område, i vilket eleverna ska få kunskap. Denna studie syftar till att identifiera vilka meningsskapande resurser som används i ett digitalt material med utgångspunkt ur ett multimodalt perspektiv. Materialet omfattar ett urval ur Gleerups digitala läromedel i svenska för årskurs 7-9. Inriktningen är mot berättande texter och lyrik. Materialet analyseras med utgångspunkt från följande frågeställningar: Vilka olika multimodala funktioner används i det digitala läromedlet? På vilket sätt samspelar olika medier? Hur underlättar det multimodala framställningssättet kommunikationen mellan läromedel och elev? Den analysmodell som används i studien utgår från ett antal frågor som ställs till var och en av de artiklar som valts ut ur materialet. Urvalet är hämtat från olika nivåer i den struktur som läromedlet presenterar. Resultatet tyder på att användningen av olika medier är begränsat och att materialet i stort sett håller sig inom teckenvärldarna skriftlig och visuell design. Uppbygganden och strukturen är i mångt och mycket hämtat från den traditionella läroboken i pappersform. Kopplingarna mellan skriftlig verbal text och exempelvis bild är många gånger diffus och svårtolkad och kan kräva en viss förförståelse av användaren för att kunna kopplas på ett sätt som bidrar till meningsskapande. Det begränsade multimodala framställningssättet gör det svårt att besvara hur kommunikationen förstärks och hur det multimodala framställningssättet fungerar som meningsskapande i det material som analyserats.

This report is the result of a master thesis made by two students at Linköping University. The aim was to find an image registration method for visual and infrared images and to find an error measure for grading the registration performance. In practice this could be used for position determination by registering the infrared image taken at the current position to a set of visual images with known positions and determining which visual image matches the best. Two methods were tried, using different image feature extractors and different ways to match the features. The first method used phase information in the images to generate soft features and then minimised the square error of the optical flow equation to estimate the transformation between the visual and infrared image. The second method used the Canny edge detector to extract hard features from the images and Chamfer distance as an error measure. Both methods were evaluated for registration as well as position determination and yielded promising results. However, the performance of both methods was image dependent. The soft edge method proved to be more robust and precise and worked better than the hard edge method for both registration and position determination.

Il existe aujourd’hui un large consensus sur le fait que le système cognitif est capabled’avoir des activités sur lui-même, on parle de métacognition. Si plusieurs travaux se sontintéressés aux mécanismes qui sous-tendent cette métacognition, à notre connaissance,aucun ne l’a fait dans une perspective « sensorimotrice et intégrative » du fonctionne-ment cognitif comme celle que nous proposons. Ainsi, la thèse que nous défendons dansce travail est la suivante : l’information métacognitive, notamment la fluence, possèdestrictement le même statut que l’information cognitive (i.e., sensorielle et motrice). Dansun premier chapitre, nous proposons un modèle de la cognition respectant ce principe.Ensuite, dans les deux chapitres suivants, nous mettons à l’épreuve notre hypothèse parle biais d’expériences et de simulations effectuées à l’aide du modèle mathématique quenous avons élaboré. Ces travaux ont porté plus précisément sur des phénomènes liés à troispossibilités originales prédites par notre hypothèse : la possibilité de méta-métacognition,la possibilité d’intégration entre information sensorielle et information métacognitive, etla possibilité d’abstraction métacognitive. / There is today a broad consensus that the cognitive system is capable of having acti-vities on itself, we are talking about metacognition. Although several studies have focusedon the mechanisms underlying this metacognition, to our knowledge, none has done so ina "sensorimotor and integrative" perspective of cognitive functioning such as the one wepropose. Thus, the thesis we defend in this work is the following : metacognitive infor-mation, especially fluency, has strictly the same status as any cognitive information (i.e.,sensory and motor). In a first chapter, we propose a model of cognition respecting thisprinciple. Then, in the next two chapters, we test our hypothesis through experimentsand simulations using the mathematical model we have developed. This work focusedmore specifically on phenomena related to three original possibilities predicted by ourhypothesis : the possibility of meta-metacognition, the possibility of integration betweensensory information and metacognitive information, and the possibility of metacognitiveabstraction.