Svensk hiphop är en växande genre som kan tolkas ha koppling till socialt utsatta ytterstadsområden. Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera innehållet i utvalda svenska hiphoplåtar. I studien analyserades svenska hiphoptexter i form av två delstudier. Den första bestod av en översikt av 100 hiphoplåtar för att kartlägga olika temans förekomst, och den andra delstudien var en fördjupad analys av tio låtar. Empirin analyserades med stöd av tidigare forskning och begreppen territoriell stigmatisering, machokultur och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att det finns drag av territoriell stigmatisering och machokultur i låtarna, likväl som ett varumärkesbyggande gällande förorten. Studien skulle kunna förstås ge viss inblick i de tematiska drag som återfinns inom svensk hiphop. Diskussion fördes bland annat kring vilka möjliga konsekvenser hiphoptexter kan ha för de unga män som lyssnar på denna typ av musik. / Swedish hip hop is a growing genre that can be understood to be connected with socially stigmatized areas. The purpose of this work is to map out and analyze the content of chosen Swedish hip hop songs. In the study Swedish hip hop lyrics were analyzed in two parts. The first one was an outline of 100 hip hop songs in order to map out the occurrence of different themes, and the second one was an in-depth analysis of ten songs. The material were analyzed with help of previous research and the theoretical concepts territorial stigmatization, macho culture and branding. The result of the study shows that there’s aspects of territorial stigmatization and macho culture within the songs, as well as branding regarding the Projects. The study can be understood to give some insight through the thematic features that can be found within Swedish hip hop. Among other things the possible consequences for the young men listening to this type of music were discussed.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida det mansdominerade byggarbetet och den machokultur som i vissa fall finns på arbetsplatsen påverkat kvinnliga tjänstemän i deras val av arbete, samt om de upplever att de märker av och påverkas av rådande normer och strukturer i arbetet. Metod: Examensarbetets datainsamling har genomförts på ett kvalitativt sätt i form av semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga tjänstemän från fyra olika byggföretag i Jönköpings län. Utöver det gjordes en litteraturstudie som lade en grund för undersökningen. Resultat: De intervjuade kvinnorna har i det tidiga stadiet av karriären reflekterat olika mycket på machokulturen och den manliga jargongen som skulle kunna tänkas uppenbara sig på deras framtida arbetsplatser. Vidare visar undersökningen att respondenterna i senare skeden upplevt machokulturen i liten eller större skala. Alla såg det dock inte som något särskilt anmärkningsvärt eller negativt, medan vissa vittnade om situationer som direkt går att anknyta till machokultur. Slutligen visade undersökningen att vissa intervjurespondenter upplevt skillnader gällande förutsättningar till att både utföra sitt arbete och att göra karriär. Konsekvenser: De flesta kvinnorna är ensamma på byggarbetsplatserna och har i viss mån upplevt machokulturen. Alla intervjurespondenter är eniga om att vi går åt rätt håll gällande såväl förutsättningar som bemötande. Vissa berättar dock om situationer med såväl arbetskollegor och företagsledningen som på något sätt fått dem att känna sig illa eller orättvist behandlade.  Rekommendationen är att företagen bör marknadsföra byggbranschen och då framförallt produktionsplatsen mot kvinnor. Fler studiebesök från skolans håll, då kan entreprenadföretagen visa upp byggarbetsplatsen och de yrkesroller som finns där. Byggföretagen bör också försöka få in fler kvinnor i ledande positioner som i sin tur kan bli förebilder för andra kvinnor. Förutsättningarna bör också bli jämnare när det kommer till bland annat arbetskläder och omklädningsrum. Byggföretagen bör slutligen se över om det går att förändra tjänsterna till att bli mer flexibla med arbetstiderna. Begränsningar: Då studien endast undersöker ett litet antal kvinnor på ett geografiskt begränsat område, bedöms arbetet inte ge några generaliserbara slutsatser för byggbranschen som helhet. Resultaten ger en bild av några kvinnors tankar och upplevelser av att arbeta i en mansdominerad miljö. Att komplettera studien med exempelvis enkäter till ett större urval kvinnor hade förmodligen ökat möjligheten till att dra mer generaliserbara slutsatser. / Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to investigate if, and how, the male dominated construction work and the macho culture that may exist at the workplace have affected the female officers choices of occupation, and if they are affected by prevailing norms and structures at work. Method: The data collection for this bachelor thesis was conducted in a qualitative form of semi-structured interviews with seven female officials from four different construction companies in Jönköping County. In addition, a literature study was conducted that formed the basis for the study. Findings: In the early stages of their career, the interviewed women reflected to a varied extent on the macho culture and the male jargon that might be evident in their future workplaces. The survey also shows that respondents in later stages experienced the macho culture on a small or larger scale. However, everyone did not see it as particularly remarkable or negative, while some testified to situations directly linked to macho culture. Finally, the survey showed that some interview respondents experienced differences in the conditions for both performing their work and making a career. Implications: Most women are alone at the construction sites and have to some extent experienced the macho culture. All interview respondents agree that we are going in the right direction on both conditions and response. Some, however, talk about situations with both work colleagues and company management that somehow made them feel ill or unfairly treated. The recommendation is that companies should market the construction industry and especially the construction site towards women. More study visits from the school, then the construction companies can show the construction site and the different occupational roles that are there. The construction companies should also try to get more women into leading positions, which in turn can become role models for other women. The conditions should also be more even when it comes to, for example, work clothes and changing rooms. Finally, the construction companies should review whether it is possible to change the services to become more flexible with the working hours. Limitations: As the study only examines a small number of women in a geographically limited area, the work is not expected to give any generalizable conclusions for the construction industry. The results give a glimpse of some women's thoughts and experiences of working in a male-dominated environment. Supplementing the study with, for example, questionnaires to a larger sample of women would probably have increased the possibility of giving more generalizable conclusions.

Brandmansyrket har under lång tid varit mansdominerat, trots att antalet kvinnor inom yrket har ökat går det än idag att se en tydlig skillnad mellan antalet kvinnliga respektive manliga brandmän. Med grund i denna problematik har denna studie syftat till att undersöka kvinnliga brandmäns upplevelser av kulturen i ett mansdominerat yrke. Studien har utgått ifrån frågeställningarna “Påverkas kulturen på arbetsplatsen av att det är ett mansdominerat yrke?” samt “Hur upplever kvinnliga brandmän att arbeta i ett mansdominerat yrke?”. För att undersöka detta har empiri samlats in genom kvalitativa intervjuer med nio kvinnliga brandmän. Med hjälp av Raewyn Connells teori om genusrelationer och hegemonisk maskulinitet samt Erving Goffmans begrepp taktfullhet, har det insamlade materialet analyserats. Intervjuerna har bidragit med förståelse för de kvinnliga brandmännens upplevelser av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Resultatet har visat att de kvinnliga brandmännen har en positiv inställning till att arbeta i ett mansdominerat yrke samt att det har skett förändring i kulturen, men belyser vikten av en fortsatt utveckling av jämställdhetsarbetet. / For a long time firefighter has been a male dominated profession. Even though the number of female firefighters has increased there is still a distinct difference between the amount of female- and male firefighters. Based on this problem this study aimed to examine female firefighters experience of the culture in a male dominated profession. The framing questions of the study was ”Does the fact that it is a male dominated profession affect the culture in the workplace?” and ”How does female firefighters experience working in a male dominated profession?”. The study is of qualitative character and the empirical material has been collected through nine qualitative interviews with female firefighters. The empirical material has been analysed using Raewyn Connells Theory of gender realisations and hegemonic masculinity, as well as Erving Goffmans concept Tact. The interviews has contributed with understanding of the female firefighters experience of working in a male dominated profession. The results has shown that female firefighters has a positive attitude towards working in a male dominated profession and their experience is that there has been a change in the culture. Despite that they also highlight the importance of continued development of gender equality work.

The following study aims to investigate the concept of macho culture among younger boys in schools. The paper examines the extent to which the concept can be seen as a problem and whether schools are working with the topic. The paper is presented inductively through qualitative data collection based on interview studies. Before that, two theories, hegemonic masculinity and the gender schema theory, which permeate the study's results and analysis. The interview study took place over the course of the thesis and involved eight different professional school counsellors in different municipalities. The data generated was then subjected to thematic analysis where four themes emerged: poor attitudes, difficulties with emotions, limited norms and working methods. The constructed themes are later presented in terms of results, but also as a discussion analysis to highlight the connection with selected theories and previous research. Conclusions relevant to the study include the recognition of macho culture as a problem in the schools where we conducted interviews, the problem of working methods, and the influence of norms and values from home. / Följande studie syftar till att undersöka begreppet machokultur bland yngre killar inom skolvärlden. Uppsatsen kommer att studera i vilken grad begreppet kan ses som ett problem och huruvida skolor arbetar runt ämnet. Genom att inhämta data kvalitativt med utgångspunkt i intervjustudier har uppsatsen framställts induktivt. Dessförinnan introduceras två teorier, den hegemoniska maskuliniteten och the gender schema theory som genomsyrar studiens resultat och analys. Intervjustudien har skett över tid under uppsatsens förlopp och har innefattat åtta olika yrkesverksamma skolkuratorer och skolsocionomer inom varierande kommuner. Den data som framställts har sedan genomgått en tematisk analys där fyra teman framträdde: dålig attityd, svårt med känslor, snäva normer och svårt att omsätta arbete i praktiken. De teman som konstruerats presenteras senare rent resultatmässigt men även som en diskussionsanalys för att belysa anknytning till valda teorier samt tidigare forskning. Slutsatser som ligger till vikt för studien är bland annat erkännandet av machokultur som ett problem på de skolor där vi utfört intervjuer, problematiken med arbetssätt samt präglandet av normer och värderingar hemifrån.

Ishockeyn har traditionellt sett varit en sport där kulturen kretsat kring manliga normer och värderingar vilket i många fall har lett till bland annat en nedvärderande kvinnosyn och homofobi. Studiens syfte var att undersöka hockeytränares upplevelser och erfarenheter av machokulturens påverkan på ishockey som fostrande miljö med fokus på hur de anser att de bör arbeta för att inte reproducera machokulturen. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av sex semi-strukturerade intervjuer med professionella ungdoms- och juniortränare från Sveriges högsta samt näst högsta liga (SHL och Hockeyallsvenskan). Resultaten visar att tränarna upplever att det skett en förändring och att machokulturen inte är lika påtaglig som tidigare, att hockeyns rykte om att vara macho är förlegad och att kulturen inte är värre än i andra idrotter. I arbetet mot denna kultur anser tränarna att det viktigaste de kan göra i sin roll är att ha en nära relation till sina spelare för att skapa en trygg miljö där individer vågar visa sig sårbara. Vidare anser tränarna att det är viktigt att de själva är förebilder i detta och att det finns en tydlig kommunikation gällande regler och värderingar och vilka konsekvenser det får om dessa bryts. / Ice hockey has traditionally been a sport where the culture revolves around male norms and values, which in many cases has led to, among other things, derogatory views of women and homophobia. The purpose of the study was to investigate hockey coaches' experiences and perception of the macho culture's impact on ice hockey as a nurturing environment with a focus on how they believe they should work in order not to reproduce the macho culture. The data collection was carried out with the help of six semi-structured interviews with professional youth and junior coaches from the top two leagues in Sweden (SHL and Hockeyallsvenskan). The results show that the coaches feel that there has been a change and that the macho culture is not as evident as before, that hockey's reputation of being macho is outdated and that the culture is no worse than in other sports. In working against the macho culture, the coaches believe that the most important thing they can do is to have a close relationship with their players to create a secure environment where individuals dare to show vulnerability and that the coaches themselves are role models in this regard. The coaches also believe that it is important to have clear communication regarding rules and values and the consequences if these are broken.