Bakgrund: Allt fler människor insjuknar i någon form av demenssjukdom. Det medför att även anhöriga till personer med demenssjukdom stiger i antal. Anhöriga ser det ofta som naturligt att vårda en familjemedlem, men när bördan blir för tung sker ofta en flytt till ett särskilt boende. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser när en närstående som har en demenssjukdoms flyttar till särskilt boende. Metod: Litteraturöversikt där kvalitativa artiklar inkluderades. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, PsycINFO och Pubmed. Analysen gjordes utifrån en tre-stegs-modell. Resultatet har sammanställts och redovisats genom kategorier. Resultat: Två huvudkategorier identifierades; "Tiden före flytt" med underkategorier; "En ohållbar situation", "Att ta steget till beslutet" samt "Tiden efter flytt" med underkategorier; "Att känna skuld och skam", "Att inte kunna släppa taget", "Den förändrade relationen", "Det rätta beslutet". Anhöriga upplever processen som svår och som en process som underlättas om stöd ges från familj eller vårdpersonal. Slutsats: Resultatet kan ses som att anhöriga genomgår en transition över tid. Om anhöriga får stöd av vårdpersonal under processens gång så kan de lättare acceptera den nya tillvaron. / Background: More and more people fall ill with some type of dementia. This leads to that the relatives of people with dementia will increase in number. Relatives often see it as natural to care for a family member, but when the burden becomes too heavy it often ends in a move to nursing home. Aim: To describe relatives´ experiences when a person with dementia moves to a nursing home. Method: Literature review where qualitative articles were included. Searches were made in the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed. The analysis was based on a three-step model. The result was then compiled and presented in different categories. Results: Relatives are experiencing a change and two main categories were identified; "The time before the move" with subcategories; "An untenable situation" and "Taking the step to the decision" and "The time after the move" with the subcategories; "To feel guilt and shame," "Not being able to let go," "The changed relationship" and "The right decision". Family members experience the process as difficult and as a process that is facilitated if support is given by family members or health professionals. Conclusion: The result can be seen as that relatives undergo a transition over time. If relatives are supported by health professionals during the process it can help them to accept the new life situation.

Ett övergripande syfte med avhandling var att belysa den levda erfarenheten av att vara i medelåldern och närstående till en person som insjuknat i stroke för första gången och studera de närståendes erfarenheter av förändringen över tid under det första året efter utskrivning till hemmet, samt att belysa innebörden av medelålders makars levda erfarenhet av relationen till en partner som insjuknat i stroke; under det första året. Avhandlingen omfattar 4 delstudier (I-IV) som sammantaget utgör en longitudinell studie. Tio närstående (40 - 64 år) till personer insjuknade i stroke (förstagångs insjuknande) med förväntat hjälpbehov överstigande 6 månader, inkluderades konsekutivt i studien och följdes under ett år efter utskrivning till hemmet. Narrativa intervjuer utfördes en månad (I, n=10), sex månader (II, n=9) och ett år (III, n=9) efter utskrivning till hemmet. Bland de närstående i delstudie I-III fanns fyra kvinnliga makar (gifta; n=2, sambo; n=2) som utgjorde deltagarna i delstudie IV. För att analysera data användes en fenomenologisk hermeneutisk tolkningsmetod (I, IV) och kvalitativ innehållsanalys (II, III). Avhandlingen visar på att vara i medelåldern och närstående till en person som insjuknat i stroke, efter utskrivningen till hemmet, innebär att gå igenom en förändringsprocess i olika steg. Upplevelsen var att en månad efter utskrivningen kämpa för att inte tappa fotfästet i en otrygg livssituation, där de upplevde ett främlingskap inför situationen, sig själv och personen som insjuknat i stroke. Ändå svarade de närstående oreflekterat an ett krav på ansvar och omsorg (I, IV). Efter sex månader visade de närstående på en kamp för att integrera förändringarna orsakade av stroke till det dagliga livet, förlika sig med förlusterna och att hitta balans och en ny normalitet (II). Makarna förde en kamp för att återfå känslan av samhörighet med sin partner och hitta tillbaka till sin egen identitet som maka, vilket bara var möjligt i frånvaro av en vårdarroll (II, IV). Efter ett år tvingades de närstående att erkänna, lära sig hantera och förlika sig med förändringarna orsakade av strokeinsjuknandet (III). Makarna fick lämna en ‛bild‛ av hur deras partner en gång varit. En trygg relation i samvaro och jämlikhet med en känsla av ‛vi‛ förändrades och blev främmande och ojämlik och ersattes med en känsla av ‛jag‛ och ‛du‛. För att härda ut måste makarna omvärdera relationen till sin partner och målen i livet. Även om partnern fortfarande var i livet visade makarna en sorg och ett lidande beroende på förlusten av den relation de en gång haft till personen som insjuknat i stroke (IV). Avhandlingen visar även att de närstående inte upplevde sig varit sedda och bekräftade av den professionella vårdpersonalen i sin egen situation som närstående. Vårdens fokus upplevdes hela tiden enbart vara den sjuke och främst de fysiska förändringarna hos personen med stroke. De närståendes upplevelse var av oförståelse för innebörden av de kognitiva och emotionella förändringarna hos den sjuke (I, II, III). De närstående gav så småningom också upp sin strävan att bli bekräftade vilket innebar att bära på ett lidande som inte blev synliggjort (III). En annan del av förändringsprocessen var att de närstående gick ifrån självförnekelse med fokus på den som insjuknat och nuet (I), till en medvetenhet om att ta egna behov i beaktande (II) och att även fokusera på eget välbefinnande för att orka i en framtid (III). Avhandlingen visar att de medelålders närstående går igenom en transitionsprocess, där upplevelser av förluster, förändringar, lidande och sorg finns relaterat till; dåtid, nutid och framtid. De närståendes upplevelse av oförståelse och brist på känsla av bekräftelse i deras livssituation under året efter utskrivningen till hemmet, kan leda till en känsla av ensamhet och övergivenhet både inom de närstående själva, men också i förhållande till andra och världen utanför.

Demenssjukdom är en sjukdom som drabbar flera funktioner i hjärnan. Den medför också betydande påfrestningar hos anhöriga. Varje år insjuknar 25 000 personer i Sverige och antalet dementa kommer att öka efter hand som befolkningen blir allt äldre. Sjukdomen tar stor plats i de anhörigas liv och oftast är det en make eller maka som blir vårdare. Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en demenssjuk make eller maka i hemmet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. En innehållsanalys utfördes på sex vetenskapliga artiklar och tre kategorier framkom; Livet är inte som det en gång var, Den tunga bördan och Tro, hopp och kärlek. I resultatet framkom det att makarna upplevde att livet hade förändrats då deras anhörige hade drabbats av demenssjukdom. De hade inte längre någon självständighet och hemmet var inte som det en gång var. Makarna kände stor sorg och saknad över den som deras anhörige en gång var. Att vara vårdare var påfrestande och de upplevde att andra inte såg det arbete de utförde, men trots det tyckte de inte synd om sig själva.

<p>Demenssjukdom är en sjukdom som drabbar flera funktioner i hjärnan. Den medför också betydande påfrestningar hos anhöriga. Varje år insjuknar 25 000 personer i Sverige och antalet dementa kommer att öka efter hand som befolkningen blir allt äldre. Sjukdomen tar stor plats i de anhörigas liv och oftast är det en make eller maka som blir vårdare. Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en demenssjuk make eller maka i hemmet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. En innehållsanalys utfördes på sex vetenskapliga artiklar och tre kategorier framkom; Livet är inte som det en gång var, Den tunga bördan och Tro, hopp och kärlek. I resultatet framkom det att makarna upplevde att livet hade förändrats då deras anhörige hade drabbats av demenssjukdom. De hade inte längre någon självständighet och hemmet var inte som det en gång var. Makarna kände stor sorg och saknad över den som deras anhörige en gång var. Att vara vårdare var påfrestande och de upplevde att andra inte såg det arbete de utförde, men trots det tyckte de inte synd om sig själva.</p>

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Made available in DSpace on 2015-05-15T11:46:07Z (GMT). No. of bitstreams: 1 ArquivoTotalRenato.pdf: 567179 bytes, checksum: f04648306a82585dcc8b5e2b63f00126 (MD5) Previous issue date: 2014-08-29 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The Makar-Limanov invariant ML(B) of an a-ne k-algebra B (with k a -eld, which will be typically assumed to be of characteristic zero) is a very important invariant, defined in terms of the kernels of suitable derivations of B called locally nilpotent derivations. The theme has connections to various central problems in Commutative Algebra, for instance, the Jacobian Conjecture, the Fourteenth Hilbert's Problem, and the Cancellation Problem, and has been investigated by many authors. In this work, after the presentation of basic concepts and results, our main goal is the explicit obtainment of the structure of ML(B) (as a k-algebra) when B is the coordinate ring of certain special a-ne algebraic hypersurfaces, to wit, the so-called Danielewski surfaces, as well as the famous Makar-Limanov 3-fold defined by x + x2y + z2 + t3 = 0. / O invariante de Makar-Limanov ML(B) de uma k-álgebra afim B (com k corpo, que tipicamente será assumido de característica zero) é um invariante bastante importante, definido em termos dos núcleos de certas derivações especiais de B chamadas derivações localmente nilpotentes. O tema possui conexões com vários problemas centrais em Álgebra Comutativa, por exemplo, a Conjectura Jacobiana, o Décimo Quarto Problema de Hilbert, e o Problema do Cancelamento, e tem sido investigado por diversos autores. Neste trabalho, após a apresentação de conceitos e resultados básicos, nossa principal meta é a obtenção explícita da estrutura de ML(B) (como álgebra) quando B é o anel de coordenadas de certas hipersuperfícies algébricas afins especiais, a saber, as chamadas superfícies de Danielewski, bem como o famoso 3-fold de Makar-Limanov definido por x + x^2y + z^2 + t^3 = 0.

Anhörigvårdare är en grupp som varit förbisedd genom historien men som bör uppmärksammas inom politiken och omsorgssektorn. De utför ett osynligt och oavlönat arbete och saknar ibland stöd och förståelse från den formella vårdapparaten. Syfte: Det övergripande syftet med litteraturstudien var att undersöka erfarenheter hos äldre som vårdar sin partner i hemmet utifrån ett genusperspektiv. Metod: Litteraturstudien har genomförts under vägledning av Fribergs (2006) metodavsnitt om att göra en litteraturöversikt. Som teoretisk referensram har ett genusperspektiv anlagts. Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar som systematiskt sökts och funnits i databasen PubMed. Resultat: Resultatet visade att anhörigvårdande makar/makor har erfarenheter av fjärmande från omvärlden, en strävan efter anpassning till det nya livet och en känslomässig kamp och att genus delvis påverkar deras sätt att hantera vardagen. Slutsats: Sjukvårdspersonal kan med insikt i anhörigvårdarnas vardag skräddarsy vården och hjälpen för dessa. / Family caregivers are a group of people that has been disregarded through out history but that should be recognized within politics and the care giving-sector. They perform an invisible an unpaid work and sometime miss out on support and understanding from the formal care giving-sector. Purpose: The major purpose with this study was to investigate elderly family care giving spouses experiences of taking care of their spouse in their own home, from a gender perspective. Method: This litterateur review has been carried out under the guidance of Fribergs (2006) method section ”att göra en litteraturöversikt”. As a theoretical frame of reference a gender perspective has been adapted. The study is based on ten scientific articles that has been searched and found systematically in the database PubMed. Result: The result showed that family care giving spouses has experiences of disconnection from the world, a strive after adjustment to the new life and an emotional struggle and that gender partly effect their way of cooping whit everyday life. Conclusion: Medical staff can with knowledge in family caregivers everyday life custom-make the care and help for those.

The aim of this study was to explore spouses' roles in a relationship with a partner with dementia and to understand spouses' situations at home. The study was focusing on gender roles and authority in relationships between the spousal caregivers and their partners with dementia. The method used for this study was qualitative content analysis and the data was collected from seven interviews with spousal caregivers about their roles as partners of people with dementia. By critically examining Twiggs three models, carers as resources, caregivers as co-workers and carers as co-clients, we have been able to visualize how spouses can look upon their role to their partners with dementia. A fourth model has been added to a modification of Twiggs models, because spouse's roles didn't fit into any of Twiggs already existing models. There is not a big gender difference about spousal care for a partner, and the caregivers are in a highly extent affected of the situation with a partner with dementia. Spouses role can fit in with partners as carers, which is a fourth model added to Twiggs original three models.

Syfte: Att öka förståelsen för anhörigas levda erfarenheter av aktivitetsbalans när sammanboende partner drabbats av stroke. Metod: Individuella kvalitativa intervjuer med sju personer (alla kvinnor, ålder 63 - 87år) sammanboende med manlig partner som drabbats av stroke (strokeinsjuknandet 6 - 24 månader sedan). Fenomenologisk hermeneutisk metod användes för dataanalys. Resultat: Deltagarna beskriver den essentiella meningen av aktivitetsbalans som en känsla av frihet och kontroll. Det är en strävan för deltagarna att uppnå en känsla av balans i alla dimensioner av fenomenet aktivitetsbalans. Faktorer i omgivningen och hos personen kan möjliggöra eller hindra anpassningen till den nya livssituationen och till den nya rollen som informell vårdgivare. Vid aktivitetsobalans beskriver deltagarna tecken på ohälsa. Konklusion: Deltagarnas nya roll som informell vårdgivare påverkar upplevelsen av aktivitetsbalans. Studien belyser vikten att som arbetsterapeut inkludera den anhörige i rehabiliteringsprocessen, ge den anhörige möjlighet att utforska den nya rollen och utveckla egen känsla av kompetens då detta påverkar upplevelsen av aktivitetsbalans. Fokus mot de anhörigas aktivitetsbalans och aktivitetsmönster är av betydelse i syfte att förebygga ohälsa. / Aim: To develop an understanding of relatives´ lived experiences of occupational balance when cohabiting partner suffers from stroke. Material and method: Individual qualitative interviews with seven informants (all female, aged 63-87) living together with a male partner that suffered from stroke in the past 6-24 months. The interviews were analyzed using phenomenological hermeneutical method. Result: The informants describe the essential meaning of occupational balance as a sense of having control and freedom. The informants are striving to achieve a feeling of balance in every dimension of the phenomena. Personal and environmental factors can enable or inhibit the adaptation in the new life situation and the new role as an informal caregiver. In case of occupational imbalance, the informants express experience of physical, cognitive and psychological health issues. Conclusion: The informants´ new role as an informal caregiver affects the experience of occupational balance. This study illustrates the importance of including the closest relatives in the process of rehabilitation, to let them explore the new role as a caregiver and to achieve a feeling of competence and confidence. The concern of the closest relatives´ occupational balance and activity pattern is relevant to prevent illness.

Pour une variété affine S définie sur un corps k de caracteristique nulle, il y a une correspondence bijective entre les actions algébriques du groupe additif k+=(k,+) sur S et les dérivations localement nilpotentes de l'algèb re des fonctions régulières sur S. Dans cette thèse, nous transposons cette équi valence entre actions et dérivations à la situation plus générale où π:S → X est un schéma de base X donnée, admettant des actions d'un fibré en droites p:L → X sur X. Nous étudions en détail une sous-classe de schémas S de ce type, ayant la propriété d'être muni d'une structure de fibré principal homogène sous l'action d'un second fibré en droites p':L' → Y sur un X-schéma δ:Y → X, de telle sorte que l'action de δ*L sur S se factorise via celle de L'. Nous les appelons schémas de Danielewski-Fieseler. Nous donnons plusieurs procédés de construction de ces schémas. En particulier, lorsque X est affine, nous décrivons un algorithmique permettant d'obtenir des plongements explicites d'un schéma de ce type dans un espace affine relatif de base X. Dans un second temps, nous étudions la situation où le schéma de base X est une droite affine sur un corps k de caractéristique nulle. Dans ce cas, nous établissons qu'un sc héma de Danielewski-Fieseler X est déterminé de manière unique par la donnée combinatoire d'un arbre pondéré. Nous donnons une classification de ces schémas en fonction des arbres associés. Finalement, nous caractérisons les schémas de ce type qui admettent plusieurs actions du groupe additif k+ avec orbites générales distinctes.