Spelling suggestions: "subject:"make/aka"" "subject:"make/raka""
1 |
Anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka med Alzheimers sjukdom. : En systematisk litteraturstudieNylander, Åsa, Karlsson, Michaela January 2014 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund Alzheimers sjukdom är en av de stora folksjukdomarna och är den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Alzheimers kan kallas för anhörigsjukdom, då det är vanligt att anhöriga vårdar sin familjemedlem under sjukdomens förlopp. Alzheimers är en sjukdom som på många sätt försämrar tillståndet hos den sjuka, vilket medför en stor belastning både fysiskt och psykiskt för de anhöriga som vårdar. Syfte Syftet är att undersöka anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod Arbetet är en systematisk litteraturstudie och både kvalitativa och kvantitativa studier används för att få en helhetsbild av anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka med Alzheimers. Tio artiklar utgör grunden för examensarbetets resultat. Resultat Resultatet består av tre kategorier: Anhörigas tankar om första tiden efter beskedet om diagnosen, anhörigas livskvalitet och sjukdomens påverkan på relationen. I resultatet framgick det att de anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka skiljde sig mycket åt. Anhöriga beskrev att deras livskvalitet och relation med sin partner förändrades på flera sätt i takt med sjukdomens förlopp. Slutsats Examensarbetet visar tydligt på hur viktiga de anhöriga är för sin make/maka. För att kunna bedriva en god vård i hemmet åt sin partner bör vårdpersonal kontinuerligt uppmärksamma och bekräfta den insats de anhöriga gör. Män och kvinnors erfarenheter av att vårda skiljde sig på flera sätt, i form av stöd och bekräftelse från omgivningen. Författarna anser att de anhöriga idag, oberoende av kön, bör få det stöd de är i behov av.
|
2 |
Behov av stöd till den cancerdrabbades partner : Den gemensamma vägen genom sjukdomen / Need to support the cancer suffered partners : The joint road through the diseaseKovacevic, Mirsada January 2016 (has links)
Att få en cancerdiagnos påverkar inte bara den cancerdrabbade personen utan även partnern. Det kan leda till stora förändringar i vardagen både psykosociala och praktiska för både partner och den cancerdrabbade personen. Partners behov kan märkas med hjälp av personcentrerad vård i hemmet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka behov av stöd för personer som är partner till patienter med cancerdiagnos. I resultatet framträdde det att partner har ett stort behov av informativt stöd, behov av socialt stöd och behov av religiös tro samt att partners önskemål om stöd att återgå till ett väl fungerande liv som partner och vårdgivare. Därför finns ett ökat behov av att vidga kunskapen och forskningen kring partners upplevelse om olika personliga stödbehov. Sjuksköterskan ska bemöta både den cancerdrabbade personen och partner som en helhet och inte ägna all uppmärksamhet åt den cancerdrabbade.
|
3 |
Upplevelsen att vårda sin make/maka som genomgått en stroke / The experience of spousal caregiving for a person affected with strokeBengtsson, Katarina, Broxe, Camilla January 2008 (has links)
Stroke is one of the most common diseases in Sweden and every year 30 000 individuals are affected. Today it is possible for these persons to continue to live in their homes. Informal caregivers are often the ones who take over the caring responsibility. The aim of this literature study was to describe the spouse´s experience of being an informal carer to a person affected by stroke. The method used was a descriptive synthesis. The material consists of nine scientific research articles. In this study four themes emerged: The experience of change; The experience of loss of freedom and leisure time; The experience of gratefulness, hope and support; The experience of the future, anxiety and guilt and finally The experience of responsibility and control. The result of this study contributes to the nursing practice by highlighting the importance of awareness of these people’s experiences. Prevention is included in the nursing profession and as a nurse it is most important to prevent informal cares from being patients. / Stroke är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och omkring 30 000 individer insjuknar varje år. För dessa personer är det idag möjligt att fortsätta leva i sitt hem. Informella vårdgivare får då ofta ta över ansvaret över vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva make/makas upplevelser av att vara informell vårdgivare till en person som insjuknat i stroke. Metoden som använts i denna litteraturstudie är beskrivande syntes. Materialet består av nio vetenskapliga artiklar. Fem olika teman framkom ur analysen: Upplevelsen av förändring; Upplevelsen av förlust av frihet och fritid; Upplevelsen av tacksamhet, hopp och stöd; Upplevelsen av framtiden, oro och skuld samt Upplevelsen av ansvar och kontroll. Förebyggande arbete ingår i sjuksköterskans profession och resultatet i denna studie visar att det är viktigt att uppmärksamma makens/makans upplevelser för att förebygga så att dessa individer inte själva blir patienter.
|
4 |
Upplevelsen att vårda sin make/maka som genomgått en stroke / The experience of spousal caregiving for a person affected with strokeBengtsson, Katarina, Broxe, Camilla January 2008 (has links)
<p>Stroke is one of the most common diseases in Sweden and every year 30 000 individuals are affected. Today it is possible for these persons to continue to live in their homes. Informal caregivers are often the ones who take over the caring responsibility. The aim of this literature study was to describe the spouse´s experience of being an informal carer to a person affected by stroke. The method used was a descriptive synthesis. The material consists of nine scientific research articles. In this study four themes emerged: The experience of change; The experience of loss of freedom and leisure time; The experience of gratefulness, hope and support; The experience of the future, anxiety and guilt and finally The experience of responsibility and control. The result of this study contributes to the nursing practice by highlighting the importance of awareness of these people’s experiences. Prevention is included in the nursing profession and as a nurse it is most important to prevent informal cares from being patients.</p> / <p>Stroke är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och omkring 30 000 individer insjuknar varje år. För dessa personer är det idag möjligt att fortsätta leva i sitt hem. Informella vårdgivare får då ofta ta över ansvaret över vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva make/makas upplevelser av att vara informell vårdgivare till en person som insjuknat i stroke. Metoden som använts i denna litteraturstudie är beskrivande syntes. Materialet består av nio vetenskapliga artiklar. Fem olika teman framkom ur analysen: Upplevelsen av förändring; Upplevelsen av förlust av frihet och fritid; Upplevelsen av tacksamhet, hopp och stöd; Upplevelsen av framtiden, oro och skuld samt Upplevelsen av ansvar och kontroll. Förebyggande arbete ingår i sjuksköterskans profession och resultatet i denna studie visar att det är viktigt att uppmärksamma makens/makans upplevelser för att förebygga så att dessa individer inte själva blir patienter.</p>
|
5 |
Partnernas upplevelser av att leva med en person med demenssjukdom. : En litteraturöversikt. / Partners' experiences of living with a person with dementia. : A literature reviewMyrta, Arbnesha, Smoljan, Martina January 2017 (has links)
Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsbegrepp för olika symtom och förändringar i hjärnan. Det är förknippat med stigande ålder men tillhör inte det normala åldrandet. Det finns inget botemedel mot demens endast symtomlindrande behandling. Demensdiagnosen påverkar inte bara individen med demenssjukdom utan även hens partner. Konflikter uppstod på grund av oförståelse och okunskap. Vårdandet av en person med demenssjukdom var ansträngande och svårigheter att tillfredsställa sina egna och livskamratens behov blev en del av vardagen. Syfte: Syftet var att beskriva partnernas upplevelser av att leva med en person med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och deduktiv ansats. Antonovskys begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har använts som teoretisk referensram. Vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Partner upplevde brister i information och stöd från hälso- och sjukvård. De kände rädsla, skuld, oro och ångest på grund av obegripligheten kring sjukdomsförloppet och framtiden. Livet uppfattades som svårt att hantera och frustrerande på grund av förlusten av den personen de levt med. Trots olika begränsningar hittade partner meningsfullhet i situationen och det skapade strategier som motiverade dem att fortsätta vårda sin livskamrat. Slutsatser: Vårdande partnernas hälsa, vardag och framtid påverkades av att leva med en person med demens. De riskerade sin egen hälsa, förlorade meningsfullt socialt umgänge samt att partnern kände osäkerhet inför framtiden. Trots det ville många partner fortsätta ta hand om sin livskamrat. / Background: Dementia is a collective term for various symptoms and changes in the brain. It is associated with increasing age but is not part of the normal aging process. There is no cure for dementia only symptomatic treatment. Dementia affects not only the individual with dementia but also the partner. Conflicts arose because of misunderstanding and lack of knowledge. The care of a person with dementia was demanding and difficulty in satisfying their own and the needs of their life partner became part of everyday life. Aim: The aim was to describe the partners ' experiences of living with a person with dementia. Method: Literature review with qualitative design and deductive approach. Antonovsky's concept of comprehensibility, manageability and meaningfulness has been used as a theoretical reference framework. Scientific articles have been analyzed according to Friberg's five-step model. Results: Partners experience lack of information and support from health care professionals. They feel fear, guilt and anxiety because of the uncertainty surrounding the progression of the disease and the future. Life was difficult to manage and frustrating due to loss of the person they have lived with. Despite various restrictions found in the partner situation and purpose created strategies that motivated them to continue caring for their life partner. Conclusions: The caring partners ' health, everyday lives and futures were affected by living with a demented life partner. The partners risked their own health, lost meaningful social intercourse, and felt uncertainty about the future. Despite that, many partners would continue to take care of their life partner.
|
6 |
Närståendes erfarenheter av att vårda patient med cancersjukdom i det egna hemmet En kvalitativ intervjustudieJönsson, Ulla, Sörman, Agneta January 2010 (has links)
Utvecklingen i samhället visar på att allt mer kvalificerad vård bedrivs i hemmet och detta ställer nya krav på de närstående och professionella vårdgivarna.En förutsättning för vård i hemmet är att det (oftast?) finns en närvarande närstående som kan delta i vården. De närstående har en central roll i vårdandet i samverkan med professionell vårdpersonal.Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en cancersjuk make/maka i hemmet. Hur upplevs stödet från professionell vårdpersonal? I studien har sex närstående intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som har betydelse för närståendes upplevelser av att vårda samt stödet från vårdpersonalen. Dessa var: att vara den som vårdar – det naturliga åtagandet, möte med professionell vårdpersonal samt delad omsorg. Det framkommer tydligt i resultatet att det är naturligt att vårda sin make/maka i hemmet men detta kan påverka den närståendes egen hälsa. En god och förtroendefull relation samt lättillgänglig och kompetent vårdpersonal som tar sig tid för att lyssna och prata upplevs betydelsefullt. I diskussionen diskutera författarna studiens resultat utefter tidigare forskning. Arbetet avslutas med en slutsats av studien. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
|
7 |
Makars upplevelser i samband med beslut om partners flytt till särskilt boende för personer med demenssjukdom : Intervjustudie med 13 informanterOlsson, Anette, Lundberg, Åsa January 2011 (has links)
När en person drabbas av en kronisksjukdom förändras hela livssituationen för den drabbade och deras familj. Syftetmed denna studie var att beskriva makars upplevelser i samband med beslut ompartners flytt till särskilt boende för personer med demenssjukdom. Studienbaseras på tretton intervjuer som analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Resultatet strukturerades i sju underkategorier och fyrakategorier. Dessa beskriver hur anhöriga, oberoende av kön, upplevde att tabeslutet om att flytta sin make/maka till särskilt boende för personer meddemenssjukdom som känslomässigt påfrestande. Studien visade även på behovet avstöd vid beslutstagandet. Slutsatsen blir att sjuksköterskan och andraprofessioner behöver kunskap och utbildning för att kunna stödja makar vidbeslutstagandet. / When a person is suffering from achronic disease, often the whole life situation is changing for both the personand the family. The purpose of this study was to describe spouses experienceswhen their partner with dementia was placed in sheltered housing for peoplewith dementia. The study is based on thirteen interviews that were analyzed with amethod for manifest qualitative content analysis. The result was structured inseven subcategories and four categories. The results from the interviews showthat relatives of either sex experienced that to make the decision to move his/ her spouse for special housing for people with dementia were emotionally stressful.The study also showed the need for aid inthe decision-taking. The conclusion is that nurses andother professionals need knowledge and training to support the spouses in thedecision-taking
|
8 |
Att vara ett steg före eller efter : Äldre anhörigvårdares erfarenheter av kunskapsbehov / To be one step before or to lag behind : Elderly Family Caregivers’ experiences of Need for knowledgeJohansson, Mona January 2010 (has links)
I Sverige har antalet äldre ökat de senaste årtiondena. Ju äldre människor blir desto vanligare blir förekomsten av sjukdomar och funktionshinder. Vårdplatserna inom både slutenvård och särskilt boende har blivit färre och uppskattningsvis vårdas 250 000 personer i hemvård idag. Denna utveckling innebär att den närstående, som är anhörigvårdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie är att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av kunskapsbehov för att ge omsorg och vård till sin make/maka med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras på intervjuer, som gjordes med anhörigvårdare dels genom en fokusgrupp med fyra deltagare, dels genom fyra individuella intervjuer, det vill säga sammanlagt åtta informanter. Intervjumaterialet har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien pågick under åren 2009-2010. I resultatet framkom fem huvudkategorier: Behov av kunskap om: sjukdomen och dess konsekvenser, hur man behärskar komplexa situationer, regelverk och stödfunktioner, praktisk personlig vård samt kunskap om anhörigvårdarens egen hälsa. Studien visar också vilka metoder anhörigvårdaren använder för att skaffa sig kunskap. Anhörigvårdaren efterfrågar framförallt individuell praktisk handledning samt kunskap som ger handlingsberedskap för att förstå behov av helhetsvård och hantera nya situationer. I diskussionen har jag valt att belysa vilken slags kunskap anhörigvårdaren behöver för att ge vård och omsorg till sin make/maka. Jag diskuterar även anhörigvårdarens syn på sin utsatthet och ensamhet, hur tillvaron kan hanteras samt vilka möjligheter till återhämtning som finns. / In Sweden the number of elderly people has continually increased during the last decades. The older the person grows the more frequent the rate of illness and functional disability. The number of beds in both hospital care and municipality care has been reduced and about 250 000 persons receive domestic care today. This means that relatives who are caregivers play an important role in today’s society. The aim of this study is to describe the caregiver’s experiences and the need for knowledge in order to give care at home to a spouse suffering from a long-term illness and/or a disability. Interviews with family caregivers were made partly through a focus group with four participants and partly through four individual interviews - in all eight informants. The interviews have been processed according to content analysis. The study was undertaken in the period 2009-2010. The result can be divided into five main categories. 1. Need for knowledge concerning the sick spouse’s illness and its consequences. 2. Need for knowledge in handling complicated situations. 3. Need for knowledge about regulations and care given by the municipality. 4. Need for knowledge in practical individual care. 5. Need for knowledge concerning the caregiver’s own health. The study also shows the methods used by the caregiver to acquire knowledge. Above all, the caregiver requests individual practical guidance and knowledge in order to understand and cope with new situations. In the discussion I have chosen to illustrate what kind of knowledge the caregiver needs in order to care for his/her spouse. I also discuss the caregiver’s view on his/her vulnerability and loneliness, how one can cope with one’s life situation and what possibilities there are for recovery.
|
9 |
Anhörigstöd : Om tre fruar till personer med demenssjukdom, deras upplevelser av stöd och tre anhörigkonsulenters arbete med att stödjaOuld Bouamama Sundström, Malin January 2013 (has links)
The paper aims to examine how the wives of men with dementia experience their lives and how they perceive support from the society. The paper also aims to highlight the family care consultants´ work and views on support for families of people with dementia. Three spouses of people with dementia and three family care consultants were interviewed and the results were analyzed using Antonovsky's (1991) three theoretical concepts; comprehensibility, manageability and meaningfulness that comes from his theory Sense of coherence. The results show that the three wives whose men suffered from dementia spend most of their time, effort and energy on their husbands. They do not have time to think about their own needs and what support they feel they could use for themselves. They do not think about themselves as caregivers, they are spouses. Family care consultants are well aware of the importance of meeting and see the relatives in their lives, and denounces the importance of a support designed individually. Family care consultants understand that the most important and the best support society can provide a family care giver is that their close ones are well taken care of and given good care.
|
Page generated in 0.0805 seconds