In this bachelor project I’m working with a topic close to my heart, in my heart and a matter of the heart. Its about how humans does intimate relationships. Specifically how people in Sweden have relationships that do not follow the monoamorous norm of Swedish society.   This report goes through how one can work with a highly personal topic with the goal to reach out, to awaken awareness and inspire courage in others. How a designer in a student position can have a process that goes back and forth between ”Participating and Listening”, “Talking and Facilitating” and “Thinking and Making”: and how those roles leak into each other, and nurture the over all process.  How did I give visibility to relationship diversity focusing on polyamory and worked withits community? I had a process of searching and experimenting with mediums. Words on twitter and in poems. Gathering people for workshops and conversations. Participating in a polyamourous conference, sending out “Chainletters” among its participants.  Gathering inspiration and information until a materialization was needed. Finding that textile crafts feels as close to home as the topic does. Hands and sewing machines turn intangible into tangible; “My Poly Power Blanket”. The quilted materialization and representation of polyamory goes into our graduation exhibition. Where the blanket gets accompanied by the workshops “Relationship Picnic” and “Make you own Power Patch”. This report gives an overview of the complex process that happened when I worked from my heart, with a subject about hearts; polyamory.

Jag har i mitt skrivande reflekterat kring min egen kunskap och erfarenhet samt har genom mina tankar kopplat till relevant litteratur. Reflektionerna har till större del varit runt mitt dilemma men även kring mycket annat som rör den dagliga verksamheten. Jag har även reflekterat kring hur jag ser på mig själv som pedagog och min egen yrkesroll. I min essä har jag utforskat kring mitt dilemma om hur jag ska kunna synliggöra de barn som hamnar utanför ramarna i barngruppen, och som inte tar lika stor plats som de barn som hörs och syns mest. Jag tar upp några situationer i min berättelse som tydligt visar detta då Pelle som mitt dilemma handlar om mer eller mindre exkluderar sig själv från den övriga barngruppen och från verksamheten i helhet. Pelle isolerar sig från de andra barnen och vill hellre leka för sig själv, om inte Sofia är på förskolan, för då vill han bara leka med henne. Att Pelle inte heller pratar med någon av vare sig pedagoger eller kompisar, utöver Sofia, gör inte situationen enklare. Mitt dilemma handlar om min osäkerhet och min frustration som blivande förskollärare över att inte veta hur jag ska förhålla mig till eller lyckas kommunicera med barn som Pelle. I min uppsats har jag använt mig av olika metoder som skrivande och reflektion. Genom att pendla mellan olika tolkningar, reflektioner samt upplevelser har jag försökt göra egna tolkningar, och skapa förståelse kring dem, för att sedan kunna lägga dem till mina erfarenheter. Med hjälp av min handledare och min arbetsgrupp har jag arbetat fram min text och har haft mycket nytta av gruppens gemensamma men även min och handledarens enskilda reflektionssamtal. Det har varit lärorikt och jag tycker själv att jag har både kunnat och vågat se på mig själv med kritiska ögon, men också fått merförståelse kring ämnet. Syftet med den här essän är att jag söker efter svar på frågor om hur jag som pedagog hur jag som pedagog ska kunna synliggöra de tysta barnen och få dem att känna sig inkluderade i grupp och verksamhet. Till min hjälp har jag studerat litteratur och reflekterat kring det jag läst för att på så sätt finna svar på mina frågor. Jag tar även upp och poängterar vikten av begreppet "bygga broar" då förskolan ska ha ett gott samarbete med föräldrar och andra anhöriga. / examinationsarbete

This work is a reflection on the relationship between the use of language and presence. The guidelines given by the Royal Spanish Academy, which advocatesthe use of male generically, are questioned. It seems that being a girl is possible  as long as there is not a boy present, at that time her feminine identity is invisible. The rules of the Royal Academy, made from a vision of purely linguistic language, are refuted by several authors who argue that the language has a strong ideological charge. The article gives information about our sexist society, for this reason it defends a language who nomine both sexes, and thus contribute to a culture that values them in the same way; and, therefore, if you opt for a genre in the language, made visible the sex that is marginalized. / Este trabajo es una reflexión sobre la relación entre el lenguaje y la presencia.Se cuestionan las directrices de la Academia Española, que defiende el uso del masculino para referirse a ambos sexos. Da la impresión que ser niña es posible mientras no hay un niño presente, pues entonces se invisibiliza su ser femenino. Las normas de la Academia, hechas desde una visión del lenguaje meramente lingüística, son refutadas por autoras que tienen en cuenta la carga ideológica del mismo.Se presenta información de una sociedad todavía machista. Se defiende unlenguaje que visibilice ambos sexos, para aportar al fortalecimiento de una culturaque los valore de la misma forma; y si se opta por un género en el lenguaje hacerlopor el que desvele al sexo marginado. / Este trabalho é uma reflexão sobre a relação entre linguagem e presença.Questiona-se as diretrizes da Real Academia Espanhola que defende o uso dogênero masculino para referir-se a ambos os sexos. Parece que “ser menina” somente é possível enquanto não há um menino presente, pois a presença masculina torna invisível o ser feminino. As normas da Real Academia Espanhola, estruturadas a partir de uma visão meramente linguística, são refutadas por várias autoras que defendem a importância de levar em consideração a carga ideológica das mesmas.As informações apresentadas demonstram uma sociedade ainda dominadapelo machismo. Portanto, defende-se uma linguagem que mencione ambos ossexos, fomentando assim uma cultura que os valorize da mesma forma. Nestesentido, e em caso de optar por apenas um dos gêneros, dever-se-ia dar mais visibilidade ao sexo marginalizado.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare på gymnasiesärskolans nationella program arbetar med bedömning av elevernas kunskapsutveckling samt hur dessa lärare arbetar för att eleverna ska kunna synliggöra sina kunskaper. Studien baseras på sju halvstrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i svenska på gymnasiesärskolan.  Resultatet visar att lärarna använder sig av många olika metoder för att skaffa underlag för  kunskapsbedömning. Samtal, observationer och dokumentation är några exempel. Lärarna arbetar tätt ihop med eleverna och ger konkret, tät återkoppling för att synliggöra kunskapsutvecklingen både för eleven och sig själva. Eleverna behöver mycket stöttning och repetition för att utveckla kunskaper och självständighet i arbetet. Ett dilemma som framträder är att det är svårt att skapa förutsättningar för alla elever att kunna visa fram sina kunskaper. Det vanligaste är att man sitter bredvid och samtalar med eleven för att ta reda på vilka kunskaper eleven har tillägnat sig. Lärande som en social företeelse som sker i samspel med andra är ett synsätt som skiner igenom. Enligt min studie är det oftast eleven och läraren som samspelar med varandra. / The aim of this study is to explore how a few teachers in the upper secondary school’s national programmes for pupils with intellectual disabilities work with assessing the knowledge development in students and how these teachers work for the pupils to be able to make their own knowledge visible.   The study is based upon seven semi structured interviews with teachers teaching Swedish in upper secondary schools for pupils with intellectual disabilities.  The results show that the teachers use multiple methods to acquire ground for assessment of knowledge. Conversation, observation and documentation are some examples of methods. The teachers work closely together with the students and provide tangible, frequent feedback to make the knowledge development visible both to the student and themselves. The students need a lot of scaffolding and repetition to develop knowledge and independence in their work. An emerging dilemma is the difficulty to create opportunities for all students to communicate their knowledge. The most common strategy is to sit beside the student and have a conversation to find out what knowledge the student has acquired. Learning as a social experience which occurs in interaction with others is a line of approach that shines through. According to my study it is most commonly the student and the teacher who are interacting with each other.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare synliggör sitt arbete med matematik i förskolans verksamhet. Frågeställningarna i denna studie besvarar förskollärarna hur de synliggöra matematiken för barnen i förskolan. Studien bygger på tidigare forskning och kvalitativ metod i form med insamlat data från aktiva förskollärare. Utgångspunkten är Vygotskijs teori och det insamlade materialet har analyserats utifrån teorin det sociokulturella perspektivet. Detta perspektivet är vald för att få en förståelse för hur förskollärarna arbetar med matematiken. Resultatet i studien visar att de kompetenta förskollärarna använder matematiken i planerande och oplanerade aktiviteter för barnen. Resultatet påvisar även att det är förskollärarnas ansvar att väcka en nyfikenhet hos barnen för att göra matematiken spännande och lustfylld.