<p>Matematik är ett av skolans kärnämnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det här ämnet och all annan undervisning ska utformas har varit och är under ständig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det många positiva röster för, men ger det verkligen ett bättre läranderesultat än om undervisning sker inomhus?</p><p> </p><p>Vår undersökning är av jämförande karaktär och utgår från ett elevperspektiv och som är enligt vår uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket två elevgrupper som tillsammans är 30 stycken elever och går i årskurs tre, lärt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner. Vårt resultat visar tvärtemot våra förväntningar att eleverna i de båda oberoende elevgrupperna lärde sig det utvalda lärandeobjektet bättre inomhus än utomhus. Vi vill inte förringa vår egen undersökning då avsikten fanns att spegla skolans verklighet, men studiens största svaghet är att eleverna som medverkade var vad vi vill kalla inomhusbarn, det vill säga att de inte var vana vid utomhusmiljön.</p><p> </p><p><strong>Ämnesord</strong>: Matematik, utomhusmatematik, utomhuspedagogik, årskurs tre.</p>

<p>Skolans uppdrag är att rusta eleverna för en oförutsedd framtid. Denna framtid kräver andra kunskaper än vad som behövdes förr. Skolan skall enligt Lpo94 anpassas så att alla elever utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Eftersom det idag är nödvändigt att varje elev lär sig att ta ansvar och arbetar efter sin egen förmåga är individualiseringsbehovet större än någonsin. Alla elever tar till sig kunskap på olika sätt. Vissa behöver lång tid för reflektion medan andra lär sig snabbt. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur lärare i årskurs 1-6 anpassar matematikundervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. I studien deltog 6 lärare verksamma i ämnet matematik. För att få stor spridning på svaren valdes en blandad undersökningsgrupp med lärare som arbetat olika länge inom yrket, i skolor av varierande storlek och med olika stora klasser. Ett krav var att de medvetet individualiserade sin matematikundervisning. Resultatet visar att det finns en god medvetenhet kring begreppet individualiserad matematik, men att faktorer som brist på tid och för stora klasser medför att det är svårt att individualisera i praktiken. Följden kan bli en stor del abstrakt räkning i matematikböcker och mindre tid till konkreta, praktiska uppgifter och samtal kring matematik. Studien åskådliggör att en individanpassad undervisning kräver medvetna och flexibla lärare som känner till elevernas styrkor och svagheter. Resultatet visar att en väl planerad undervisning med variation i arbetssätt och material samt stöd vid rätt tillfälle medför att alla elever får möjlighet att vara delaktiga och lära på sitt sätt.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar vid valet att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst i matematik. Undersökningen riktar sig till lärarstudenter och verksamma lärare som arbetar med matematikämnet. Matematik är ett aktuellt ämne i dagens utbildningsdebatt, framförallt angående lärobokens vara eller icke vara i undervisningen. Frågeställningarna i denna undersökning berör vilka faktorer, och hur dessa faktorer, påverkar lärarnas val att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst. Hur påverkar nämnda faktorer arbetssättet, samt vilka likheter och skillnader finns det mellan läroboksbaserad och lärobokslös matematikundervisning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex olika lärare varav tre arbetar läroboksbaserat och tre lärobokslöst. Resultatet visar att likheterna är större än skillnaderna mellan dessa två arbetssätt då alla sex lärarna använder sig av läroböcker och laborativa material. Den stora skillnaden är användandets utgångspunkt.</p>

<p>Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med att främja elevers matematikinlärning samt hur de elever som tappat lusten och intresset för ämnet kan fångas upp. Både i rapporter från Skolverket och i forskning som gjorts inom ämnet tyder mycket på att den främsta faktorn som bidrar till elevernas inlärning, lust och intresse är hur undervisningen utformas. För att elever ska kunna befästa matematiska abstraktioner bör undervisningen, enligt litteraturen, utgå från elevers erfarenheter. Vad eleverna har kunskap om sedan tidigare, då det gäller matematik, är en viktig aspekt att ta hänsyn till som lärare. Viktigt är även att samtala om matematik, att kommunicera i undervisningen ger eleverna en djupare förståelse för symboler och begrepp.</p><p>För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit del av tidigare forskning och litteratur som berör elevers matematikinlärning. Jag har även gjort kvalitativa intervjuer med fyra lärare i år tre för att få en beskrivning av hur arbetet med matematiken ser ut i praktiken. Genom deras beskrivningar har jag kunnat få en bild av vilka faktorer de anser vara viktiga för elevers matematikinlärning. Huvudresultatet av intervjuerna är att eleverna får tillfällen till att samtala, reflektera och argumentera för sina tankar i undervisningen.  Dock framgår det att ett laborativt och undersökande arbetsätt inte har fått någon större genomslagskraft även om eleverna ofta får arbeta praktiskt. Slutsatsen blir att förändringar i undervisningen har skett, framförallt då det handlar om att synliggöra elevernas tankar, men det laborativa och undersökande inslagen i undervisningen behöver fortfarande få mer utrymme vilket även skapar lust och intresse för eleverna.</p>

Skolans uppdrag är att rusta eleverna för en oförutsedd framtid. Denna framtid kräver andra kunskaper än vad som behövdes förr. Skolan skall enligt Lpo94 anpassas så att alla elever utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Eftersom det idag är nödvändigt att varje elev lär sig att ta ansvar och arbetar efter sin egen förmåga är individualiseringsbehovet större än någonsin. Alla elever tar till sig kunskap på olika sätt. Vissa behöver lång tid för reflektion medan andra lär sig snabbt. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur lärare i årskurs 1-6 anpassar matematikundervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. I studien deltog 6 lärare verksamma i ämnet matematik. För att få stor spridning på svaren valdes en blandad undersökningsgrupp med lärare som arbetat olika länge inom yrket, i skolor av varierande storlek och med olika stora klasser. Ett krav var att de medvetet individualiserade sin matematikundervisning. Resultatet visar att det finns en god medvetenhet kring begreppet individualiserad matematik, men att faktorer som brist på tid och för stora klasser medför att det är svårt att individualisera i praktiken. Följden kan bli en stor del abstrakt räkning i matematikböcker och mindre tid till konkreta, praktiska uppgifter och samtal kring matematik. Studien åskådliggör att en individanpassad undervisning kräver medvetna och flexibla lärare som känner till elevernas styrkor och svagheter. Resultatet visar att en väl planerad undervisning med variation i arbetssätt och material samt stöd vid rätt tillfälle medför att alla elever får möjlighet att vara delaktiga och lära på sitt sätt.

I vårt examensarbete undersöker vi hur matematiklektioner ser ut med öppna uppgifter, vad matematiklärarna anser om öppna uppgifters potential för ett inkluderande klimat samt hur matematiklärarna arbetar med öppna uppgifter utifrån mål och syfte, planering och genomförande. Metoderna vi använder oss av är observationer av tre matematiklektioner med öppna uppgifter samt intervjuer med de tre matematiklärarna. Enligt matematiklärarna är alla elever med när de har öppna uppgifter i matematiken, men under observationerna och intervjuerna framkommer det att två av lärarna anser att elever med för få förkunskaper inte kan vara med. En lärare menar också att elever som behöver struktur hellre vill arbeta i en bok, istället för att vara med vid öppna uppgifter. Vi anser, att öppna uppgifter inkluderar fler än vad traditionell matematikundervisning gör. Eleverna arbetar aktivt med öppna uppgifter vilket kan medföra att ljudnivån höjs. Matematiklärarna planerar för att alla elever ska kunna vara med. Det innebär att det ska vara en lättförståelig ingång i problemet. Det ska även finnas stödfrågor till de svagaste och utmaningar till de starkare eleverna.

Vårt syfte med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lärare och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklärare på fyra olika skolor. Resultatet visar att de flesta lärarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort värde. Lärarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lärandet och framhåller dess mervärde för elevernas lärande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lärares kompetens, det matematiska språket samt elevgruppen gör dock att lärarna inte alltid kan använda sig av kommunikation i undervisningen på önskvärt sätt. Analysen visade att lärarnas uppfattningar överlag överensstämmer med det sociokulturella perspektivets syn på kommunikationens och språkets betydelse för lärandet.

Syftet med undersökningen är att få en bild av för- respektive nackdelar med att använda sig av skönlitteratur i undervisningen. Vidare vill vi veta hur en sådan undervisningsmetod uppfattas ur ett lärarperspektiv, främst utifrån de frågeställningar som utgör grunden för denna uppsats. Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning för att på ett kvantitativt sätt få en bild av nuvarande utsträckning av undervisningsmetoden. För att på ett kvalitativt sätt undersöka vilka för- och nackdelar de tillfrågade lärarna ser med användandet av undervisningsmetoden har vi använt oss av intervjuer. Våra intervjuer visade att de tillfrågade lärarna utgick från att läromedelsförfattarna tagit hänsyn till styrdokument då de skrev läromedlet. Vid val av annat material än lärobok tas hänsyn till den gemensamma kursplanen samt lärarnas erfarenhet. Lärarna angav ett flertal faktorer som de ansåg påverkar elevers motivation t.ex. varierad undervisning och ett varierat arbetssätt. Nackdelar lärarna såg med användandet av skönlitteratur i undervisningen var bl.a. att elever med bristande läsförståelse kunde missgynnas. Fördelar kunde vara sådant som en utvecklad begreppsförståelse samt en verklighetsanknytning till matematiken m.m. Utifrån våra resultat samt vår teoretiska bakgrund konstaterade vi att skönlitteratur används i viss utsträckning, då främst i de tidigare åren av grundskolan. Vi märkte även att detta arbetssätt stämmer väl överens med vad som står i kursplanen för matematik.

I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka elevers uppfattning om bedömning i matematik. Vårt syfte har varit att ta reda på om lärarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlärnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir då styrande för vilka kriterier eleverna använder för att bedöma sina egna kunskaper men också hur de uppfattar lärarens bedömning. Läraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlärningsorienterad syn med läroprocessen i fokus räcker det inte enbart med en undervisning som är formativt inriktad. Det krävs också ett stort engagemang kring varje individ.

I detta arbete har jag studerat attityder och användning av miniräknare på gymnasieskolans A-kurs i matematik. Studiens syfte var att undersöka hur elever och lärare upplever miniräknarens roll i matematikundervisningen. Undersökningen bygger på intervjuer av tre gymnasielärare samt enkätundersökningar hos respektive lärares elevgrupp. Resultaten visar att de deltagande eleverna och lärarna generellt har en positiv inställning till miniräknaranvändande. Till skillnad från sina elever har lärarna en något mer återhållsam inställning. De lärare och elever som ingick i studien tycker att räknarens huvudsakliga uppgift är att spara tid. Lärarna anser att elevernas miniräknaranvändande präglas av slentrianmässig användning utan reflektion över hur ofta eller till vilka uppgifter den behöver användas. Medan lärarna tycker att eleverna bör minska sitt miniräknaranvändande vill eleverna använda den oftare än vad de gör idag. Studien visar också att elever och lärare har olika uppfattning av vad som styr miniräknaranvändandet.