The aim of this essay has been to surrey the perspective of view the special education teachers have on the tree concepts of special education, compensatory-, critical and dilemma perspective The questions that have been covered in this study are What does the concept of special education means for the special teachers?  What does the concept of mathematic difficulties means for the special teachers? What does the concept of the diagnostics of dyscalculia means for the special teachers? A qualitative research method has been used to answer the questions in this essay. In the purpose to get the most out of the study.

<p>Integration av elever inför nationalprov i matematik i niondeklass är centrala teman för mitt examensarbete. Fokus lägger jag på eleverna som betraktas som svaga i ämnet och därmed undervisas med hjälp av en speciell lärobok eller i små grupper, förutom att de går i en vanlig klass. Eftersom elever med utländsk bakgrund brukar överrepresentera gruppen som betraktas som svagast i ämnet, tar jag dessutom upp problematiken över skolans svårigheter/möjligheter att skapa en undervisningsform och undervisningsmiljö i sin uppgift att åstadkomma en skola för alla.</p><p>Syftet med undersökningen är att skaffa mig en verklig vision om vilken syn/filosofi som skolan/lärare har i arbetet att integrera alla elever i undervisningen och ge en skola för alla dvs. en likvärdig utbildning för alla. Till största delen har jag använt mig av den social konstruktivistiska tänkande teoretiska perspektiv, för att genom att undersöka talet hos skolpersonal om meningar ”Språksvårigheter”, ”Språksvårigheter i matematik” och ”Matematiksvårigheter” komma fram till svaren. De slutsatser jag har kunnat dra av undersökningen är, att skolor har en dålig uppfattning om skolsvårigheterna när de bara relaterar svårigheter (i det här fallet ”Språksvårigheter”, ”Språksvårigheter i matematik” och ”Matematiksvårigheter”) till den absoluta synen av skolsvårigheter (dvs. eleverna egenskaper). Detta dålig uppfattning/ofullständiga synsätt på skolsvårigheter gör att elever i svårigheter med matematik (speciellt eleverna med utländsk bakgrund) inte integreras i undervisningen.</p><p>Eleverna som särplaceras i mindre grupper pga. handikapp- problem eller socialproblem, ingår ej i min studie.</p> / <p>Integration of students before national tests in mathematics in class 9 is the central issue for my work. I focus on the students who are considered to be weak in the subject and therefore are being given education with help of a special book or in small groups beside their normal attendance in a normal class. As students with foreign background usually dominate this group of students, I also bring up the problems for the school to create an education form and education environment in its task to obtain a school for all.</p><p>The aim with the investigation is to obtain a real vision of what view/philosophy that school and teachers have in the work to integrate all students in the education and give them an equal education. Most of the part I have utilized the social constructive theory in order to investigate the opinions of school personnel regarding general “Language difficulties”, “Language difficulties in mathematics” and “Mathematics difficulties”. My conclusions are that the school has a bad comprehension about the school difficulties as they only relate difficulties (in this case “Language difficulties”, “Language difficulties in mathematics” and “Mathematics difficulties”) to the absolute view of school difficulties (i.e. the characteristics of students). This bad comprehension/uncompleted vision of school difficulties result in that the students with difficulties in mathematics (especially the students with foreign background) are not being integrated into the education.</p><p>Students who are moved into small groups due to disablement problems or due to social problems are not being part of my study.</p>

Syftet med denna studie har varit att se hur undervisande lärare kan hjälpa alla elever i sitt klassrum. Vad är det som krävs för att komma dit? Vilka studier finns det, vad kommer de fram till? Går det att koppla ihop det känslomässiga med det vetenskapliga, för att få elever att utveckla sina förmågor och självkänsla, ge eleverna ett sätta att hantera motgångar? Studien har genomförts med intervjuer av pedagoger inom skolvärlden för att få fram hur de uppfattar och beskriver att elever i matematiksvårigheter hanterar motgångar. Studiens resultat visar att när det gäller att lära elever att hantera motgångar, vilka i sin tur kan göra att elever tappar motivation, har vi pedagoger och vuxna runt omkring barnet en viktig roll i att stärka dem och få dem att se sina starka sidor, men även se vilka förändringar vi vuxna måste göra. Med en bra attityd gentemot matematiken får eleverna mer motivation, vilket i sin tur ger dem en större chans att hantera motgångar. / The purpose with this study was to examine how educating teachers can help all their pupils in the classroom. What does it take to get there? What studies are there, what do they say? Is it possible to connect the emotional, with the scientific to get pupils to elope their abilities and self-esteem, give the pupils a way to handle adversities? The study was done with interviews of school educators to find how they perceive and describes how pupils with mathematical disabilities handle adversities. This study’s result shows that when it is a question of pupil’s way of handling adversity, which might lead to that the pupils lose their motivation, educators and adults around the child have an important role in strengthening the pupils and make them see their strengths, but also see what kind of changes we as adults have to do. With a good attitude towards mathematic, the pupils get more motivated and it gives them a bigger possibility to handle adversities.

Integration av elever inför nationalprov i matematik i niondeklass är centrala teman för mitt examensarbete. Fokus lägger jag på eleverna som betraktas som svaga i ämnet och därmed undervisas med hjälp av en speciell lärobok eller i små grupper, förutom att de går i en vanlig klass. Eftersom elever med utländsk bakgrund brukar överrepresentera gruppen som betraktas som svagast i ämnet, tar jag dessutom upp problematiken över skolans svårigheter/möjligheter att skapa en undervisningsform och undervisningsmiljö i sin uppgift att åstadkomma en skola för alla. Syftet med undersökningen är att skaffa mig en verklig vision om vilken syn/filosofi som skolan/lärare har i arbetet att integrera alla elever i undervisningen och ge en skola för alla dvs. en likvärdig utbildning för alla. Till största delen har jag använt mig av den social konstruktivistiska tänkande teoretiska perspektiv, för att genom att undersöka talet hos skolpersonal om meningar ”Språksvårigheter”, ”Språksvårigheter i matematik” och ”Matematiksvårigheter” komma fram till svaren. De slutsatser jag har kunnat dra av undersökningen är, att skolor har en dålig uppfattning om skolsvårigheterna när de bara relaterar svårigheter (i det här fallet ”Språksvårigheter”, ”Språksvårigheter i matematik” och ”Matematiksvårigheter”) till den absoluta synen av skolsvårigheter (dvs. eleverna egenskaper). Detta dålig uppfattning/ofullständiga synsätt på skolsvårigheter gör att elever i svårigheter med matematik (speciellt eleverna med utländsk bakgrund) inte integreras i undervisningen. Eleverna som särplaceras i mindre grupper pga. handikapp- problem eller socialproblem, ingår ej i min studie. / Integration of students before national tests in mathematics in class 9 is the central issue for my work. I focus on the students who are considered to be weak in the subject and therefore are being given education with help of a special book or in small groups beside their normal attendance in a normal class. As students with foreign background usually dominate this group of students, I also bring up the problems for the school to create an education form and education environment in its task to obtain a school for all. The aim with the investigation is to obtain a real vision of what view/philosophy that school and teachers have in the work to integrate all students in the education and give them an equal education. Most of the part I have utilized the social constructive theory in order to investigate the opinions of school personnel regarding general “Language difficulties”, “Language difficulties in mathematics” and “Mathematics difficulties”. My conclusions are that the school has a bad comprehension about the school difficulties as they only relate difficulties (in this case “Language difficulties”, “Language difficulties in mathematics” and “Mathematics difficulties”) to the absolute view of school difficulties (i.e. the characteristics of students). This bad comprehension/uncompleted vision of school difficulties result in that the students with difficulties in mathematics (especially the students with foreign background) are not being integrated into the education. Students who are moved into small groups due to disablement problems or due to social problems are not being part of my study.

Studien syftar till att beskriva hur lärare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsättningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av två lärare i matematik i grundskolans senare år. Det empiriska materialet består av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lärarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lärarens medvetna val, men det förekom även individualisering som lärarna delvis var omedvetna om. / The study aims to describe how teachers of mathematics feel that they practically handle student differences in their mathematics teaching. The survey was conducted as a case study of two teachers of mathematics in secondary school. The empirical material consists of four classroom observations, which were analyzed to identify types of individualization, and four interviews, to highlight the teachers' experiences of and thoughts about individualization. It was found that there are several different types of individualization. Some individualization was the result of the teacher's conscious choice, but there were also individualization as teachers in part, were unaware of.

The aim of this study has been to survey what kind of view primary school teachers have on the dyscalculia diagnosis, and which learning methods they believe are important for pupils with mathematic difficulties and dyscalculia. The study will also clarify what they believe is important in the development of the pupils’ self-perception. The following questions have been covered What is the primary school teachers view on the diagnosis dyscalculia? Which learning methods do the teachers consider to be the best for pupils with mathematic difficulties and dyscalculia? How are teachers in primary school reasoning over the identity of pupils with mathematic difficulties and dyscalculia? The method used to answer these questions has been the qualitative research method. This method goes in-depth with the goal of producing coherence and entirety. It aims to convey understanding (Larsen, 2009). The empirical material has been analyzed and discussed based on various theories as starting point. The theoretical starting points have been the sociocultural perspective, the concept of integration, the special education perspective and the concept of identity. The study shows that the teachers have rich, but different reasonings regarding dyscalculia as a diagnosis. They have different perceptions of how the teaching should be organized for pu-pils with mathematic difficulties and dyscalculia. The teachers believe that the school is playing a role in the self-perception of the pupils, but they are divided in their opinions re-garding whether it is decisive or not. They consider that there are various factors in the pupils‘ school life that has great influence on the pupils’ self-perception.

Syftet med studien var att belysa och problematisera framställningarna i och problematisera framställningarna i åtgärdsprogram inom matematik samt att få insikt i pedagogernas bild av hur de arbetar med åtgärdsprogrammen i verkligheten och vilken syn de har på åtgärdsprogram. Vidare syftade studien till att ta fram riktlinjer för skrivandet av åtgärdsprogram för att det ska bli ett levande dokument som blir ett stöd för eleverna och pedagogerna. Studien genomfördes med två metoder, dokumentanalys och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Först genomförds en textanalys av fyra åtgärdsprogram och sedan följdes analysen upp av intervjuer med två speciallärare i matematik samt två klasslärare. Respondenterna kom från två olika skolor. Resultatet av studien visar att det är en signifikant skillnad mellan pedagogerna och speciallärarna i matematik kring hur de ser på åtgärdsprogram. Pedagogerna anser inte att det arbetas med åtgärdsprogram på ett effektivt sätt men speciallärarna i matematik tycker att det är ett levande dokument. Alla fyra respondenterna anser att det nuförtiden är enklare och bättre att arbeta med åtgärdsprogram sedan de började använda det digitala verktyget UNIKUM. Alla de fyra eleverna i denna studie har ett åtgärdsprogram där insatserna är att gå till specialläraren i matematik för intensivträning. Under denna intensivundervisning är fokus på den grundläggande taluppfattningen och att hjälpa eleven att få en bättre självkänsla och motivation inom matematik. Ett annat resultat av studien var att flera skolor som kontaktades inte hade några upprättade åtgärdsprogram inom matematik. istället skedde de insatserna genom att göra generella anpassningar för alla elever i klassrummet. / The aim of the present study was to illuminate and problematize supportive educational measures in mathematics and to examine how they are applied in reality and how they interpret educational measures. Further, it aims at finding guidelines for how Supportive educational measures should be written to become a living document to be a support for the students and teachers. The study was conducted with two methods, document analysis and semi-structured qualitative interviews. First an analysis of four supportive educational measures was performed and then the analysis was followed up by interviews of two special educators in mathematics and two teachers. The respondents came from two different schools. The results of the study indicate that there is a significant difference between teachers and special educators in mathematics about how they think about supportive educational measures. The teachers don’t think that they work with the supportive educational measures in an efficient way but the special educators in mathematics find it to be a living document. But all four respondents found that it nowadays is easier and better to work with supportive educational measures since they started it use the digital tool UNIKUM. All four students in this study were offered supportive education measures, where they had several appointments per week with the special educator in mathematics. At these appointments the students receive individual, intensive training regarding basic numeracy and worked together with the educator to achieve the goal of a higher level of mathematics self esteem and motivation. Another result of the study was that several schools that was contacted didn’t have any supportive educational measures written in mathematics. Instead their efforts where maid by doing general adjustments for all students in the classroom.

Enligt PISAs undersökning (Skolverket, 20I3) uppvisar svenska elever idag sämre prestationer i läsförståelse och matematik. Många påverkansfaktorer är omdiskuterade men varken lässvårigheter eller matematiksvårigheter har berörts. I relation till detta upprättas en litteraturstudie med syftet att undersöka huruvida lässvårigheter samverkar med matematiksvårigheter och hur det påverkar matematikprestationer. Resultatet av studien visar att lässvårigheter inte alltid påverkar matematiskprestationer. Somliga elever uppvisar svårigheter medan andra inte gör det, dock synliggörs kombinationen läs- och matematiksvårigheter oftare än svårigheterna var för sig. Slutsatser som dragits är att det behövs mer forskning på området för att undersöka hur det kommer sig att en bråkdel av elever i lässvårigheter inte uppvisar svårigheter i matematik, medan andra elever gör det och varför läs- och matematiksvårigheter uppvisas oftare i en kombinerad form. / According to the PISA research (Skolverket, 2013), Swedish students today show weaker presentations in reading comprehension and mathematics. Many factors have been discussed but neither of reading difficulties or mathematic difficulties has been concerned. According to this, a literature review will be established with the purpose to examine how reading difficulties co-operate with mathematic difficulties and how it may impact on mathematic achievements. The result shows that reading difficulties not always have an impact on mathematic achievements. Some students tend to show weaknesses while others do not; however the combined reading- and mathematic difficulties are shown more often compared to the difficulties on their own. Conclusions that have been made are that more research needs to investigate why only a minority of students with reading difficulties show weaknesses in mathematics, while other do not and why the combined reading- and mathematic difficulties are shown more often.