This thesis focuses on the challenges in teaching students with undiagnosed mathematical difficulties in an inclusive environment. Previous research mainly focuses on medically diagnosed mathematical difficulties in special education. Therefore, this study will focus on undiagnosed mathematical difficulties that fall within the teacher’s responsibility in the main classroom, such as math anxiety, lack of motivation and low self-esteem. To include students with these difficulties in the teaching environment, the teacher needs to manage the entailed challenges. This study is based on a hypothesis and associated research questions to investigate what students see as difficulties within mathematics and, more indepth, what teachers see as challenges. The two surveys conducted are based on a quantitative survey and a semi-structured interview. Further, this thesis discusses the students’ difficulties within mathematics, the complexity of the inclusive process and the pedagogical competence. The results show that the time aspect and the need for an excellent pedagogical relationship with the students are two of the most common challenges for the teacher. Further, the conclusion confirms that to succeed with inclusive teaching, the teacher must practice relational pedagogy. Individualized education will also play an important role, which will be a significant challenge in larger groups of students. The study has been conducted under a short time limit, and therefore some convenience-selections have been necessary. Further research could advantageously contain the same hypothesis and be carried out in a larger population and for a more extended period.

Syftet med studien är att få en större förståelse för elever i matematiksvårigheter genom att beskriva fyra speciallärares erfarenheter av undervisning med elever i matematiksvårigheter. Studien utgår från en kvalitativ ansats där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med verksamma speciallärare. I resultatet redogörs speciallärarnas uppfattning av matematiksvårigheter, hur undervisningen kan se ut och hur samarbetet fungerar mellan speciallärare och klasslärare.    Slutsatser som kan dras är att matematiksvårigheter inte endast beror på en enda faktor utan att flera olika perspektiv måste tas i beaktande för att kunna möta elever i matematiksvårigheter. De faktorer som nämns i störst utsträckning är olämplig undervisning, koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter, läs-och skrivsvårigheter och matematikängslan. Elever stöttas genom konkret material och genom anpassad undervisning. Elever gynnas av en tillgänglig lärmiljö och att det finns en medveten plan om hur den särskilda undervisningen ska ske. Det är även viktigt att hitta brister i elevernas matematikkunskaper redan i förskoleklass för att förebygga att matematiksvårigheter uppkommer. Resultatet visade även att speciallärare och klasslärare har ett nära samarbete och hjälps åt när det gäller att analysera och kartlägga eleverna. / The aim of the study is to contribute to a greater understanding of pupils’ difficulties in learning mathematics by describing four special teacher’s experiences of teaching students with difficulties. The study is based on a qualitative approach where four semi-structured interviews are implemented with active special teachers. The result describes how the special teachers' perception of mathematical difficulties, how the teaching can be planned and what the collaboration looks like between the special teacher and the class teacher. Conclusions is that mathematical difficulties do not only depend on one single factor and it is necessary to take into consideration to look at several different perspectives in order to be able to meet pupils with difficulties in learning mathematics. The factors that are mentioned to the greatest extent are inappropriate teaching, concentration difficulties, problem with working memory, reading- and writing difficulties and mathematical anxiety. Pupils are supported through concrete materials and adapted teaching. Pupils benefit from an accessible learning environment and that there is a conscious plan for how the special teaching should take place. It is also important to find gaps in mathematics already from preschool to prevent mathematical difficulties. The result also showed that special teachers and class teachers work closely together and help each other when it comes to analyzing pupils.

I denna kunskapsöversikt har vi undersökt om det finns forskning som behandlar huruvida kooperativt lärande är att arbetssätt som gynnar elever i grundskoleåldern. Vi väljer att särskilt fokusera på elever i matematiksvårigheter. Kunskapsöversikten är systematiskt utförd genom sökningar i sökmotorer för akademiska texter. Vi har valt ut artiklar efter dess relevans i förhållande till våra sökord. Resultaten presenteras därefter tematiskt utifrån gruppindelning vid kooperativt lärande, problemlösning som arbetssätt och förmåga samt elever i matematiksvårigheter och deras progression i samband med kooperativt lärande. Resultat som visar på god progression vid kooperativt lärande när struktur och arbetsgång är välplanerat och tid för implementering funnits. I vår diskussion så resonerar vi kring hur användbara våra resultat är i en verklig kontext, d v s ett “vanligt” klassrum. Vi skriver om vikten av fungerande grupper för ett gott resultat av kooperativt lärande, detta med kopplingar till sociokulturell teori. Inom kooperativt lärande så används ofta problemlösning som arbetssätt. Det används som ett sätt att öva på förmågor som resonemang och metod. Det lyfter vi upp utifrån de studier vi har använt.

Denna uppsats handlar om vilka matematiksvårigheter elever i årskurs 1–3 visar och hur lärare stödjer elever med matematiksvårigheter i undervisningen. Syftet med denna studie är att fördjupa våra kunskaper om hur lärare inom årskurserna 1–3 arbetar med elever som har matematiksvårigheter. Vi har i denna studie använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sju lärare för att få en förståelse för begreppet matematiksvårigheter och vilka undervisningsmetoder de använder. Syftet med denna studie är att tydliggöra hur lärare arbetar med elever som har matematiksvårigheter. Utifrån våra intervjuer fick vi en tydligare förståelse för vilka problematiska områden lärarna anser att elever med matematiksvårigheter har svårt för. I resultatet framkom det att lärarna använder olika undervisningsmetoder med laborativt material för att skapa en rolig och lärorik undervisning. Resultatet visade även att samtliga lärare i studien väljer att anpassa undervisningen utifrån den grupp elever de har och vad för metoder som passar för elever med matematiksvårigheter. Slutligen arbetar alla lärare för att skapa en inkluderande undervisning genom att anpassa alla moment i matematikundervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. / This essay is about what mathematical difficulties pupils in grades 1–3 show and how teachers support pupils with mathematical difficulties in teaching. The purpose of this study is to deepen our knowledge of how teachers in grades 1–3 work with pupils who have mathematical difficulties. In this study, we used a qualitative method with semi-structured interviews. The interviews were done with seven teachers to gain an understanding of the concept of mathematical difficulties and what teaching methods they use. Based on our interviews, we gained a clearer understanding of which problematic areas the teachers find difficult for pupils with mathematical difficulties. The results showed that the teachers use different teaching methods with laboratory material to create a fun and educational teaching. The results also showed that all teachers in the study choose to adapt the teaching based on the group of pupils they have and what methods are suitable for pupils with mathematical difficulties. Finally, all teachers work to create an inclusive teaching by adapting all elements of the mathematical subject according to the pupils' needs and qualification.

Problemområdet i denna uppsats rör matematiksvårigheter hos elever med språkstörning på gymnasiet. Bakgrunden är bland annat den rapport från SPSM (2018) som visar att rutiner kring elever med språkstörning på gymnasiet är bristfälliga samt en stor mängd forskning som konstaterar att det finns ett samband mellan språkstörning och matematik. Uppsatsens syfte är att synliggöra denna grupp genom att undersöka hur några elever med språkstörning på gymnasiet upplever och har upplevt sina matematiksvårigheter. Eftersom undersökningen utgår ifrån elevperspektivet valdes semistrukturerade intervjuer som metod. De fem deltagarna har alla diagnosen språkstörning, går på gymnasiet och har inte klarat gymnasiets första matematikkurs på utsatt tid.        Elevernas berättelser och upplevelser diskuteras utifrån attributionsteorins modell om hur vi attribuerar våra motgångar och framgångar. Det framkommer att alla eleverna har fått kämpa med matematiken genom hela sin skolgång. Eleverna förklarar sina svårigheter till övervägande del med stabila, det vill säga oföränderliga, faktorer, både sådana som ligger utanför dem själva (externa) och sådana som ligger inom dem själva (interna). Varken eleverna själva eller lärare de mött, har kopplat ihop matematiksvårigheterna med diagnosen språkstörning.        Utifrån resultaten diskuteras bland annat vikten av kunskap om sambandet mellan språkstörning och matematiksvårigheter hos matematiklärare samt samarbetet mellan denne och specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling. Vidare diskuteras organisatoriska förändringar som skulle kunna underlätta för den här elevgruppen och att man bör ha i beaktande hur upprepade misslyckanden resulterar i minskad motivation. Detta är särskilt relevant för elever, som förklarar sina motgångar med stabila, oföränderliga faktorer, då det minskar möjligheten att ta vara på den kapacitet de har. / The research problem in this thesis concerns mathematical difficulties in pupils with specific language impairment (SLI) in upper secondary school. A large amount of research shows that there is a connection between specific language impairment and mathematical difficulties and a report from SPSM (2018) states that routines concerning pupils with SLI in upper secondary school are deficient. The purpose of the thesis is to make this group more visible by examining how some pupils with SLI in upper secondary school experience, and have experienced, their mathematical difficulties. Since the study is based on the student perspective, semi-structured interviews were chosen as a method. The five participants have all been diagnosed with SLI and attend upper secondary school.        The students' stories and experiences are discussed based on the model of attribution theory, which describe how we attribute our adversities and successes. It appears that all the students have been struggling with mathematics throughout their schooling. Students explain their difficulties predominantly with stable, i.e. unchanging, factors, external as well as internal. Neither the students themselves nor the teachers they encountered have linked the mathematical difficulties with the diagnosis SLI.        Based on the results, the importance of more knowledge among mathematics teachers about the relationship between SLI and mathematical difficulties is discussed, as well as the importance of collaboration between mathematics teachers and special education teachers. Furthermore, organizational changes that could facilitate this student group are discussed and moreover that one should consider how repeated failures result in reduced motivation. This is particularly relevant for students, who explain their setbacks with stable, unchanging factors, as it reduces the ability to take advantage of their capacity.

Syftet med denna studie är att få ta del av speciallärares erfarenheter kring sitt arbete med elever i matematiksvårigheter. Jag valt att göra en livsberättelsestudie, där fyra speciallärares berättelser kring sitt arbete med elever i matematiksvårigheter är i fokus. Genom deras egna berättelser om sitt liv som speciallärare vill jag komma åt hur de jobbar med sina elever och varför de väljer att jobba på just de sätten de gör. Jag vill få fram speciallärarens tankar kring varför dessa elever hamnar i matematiksvårigheter och vad det kan bero på.Resultatet visar att de speciallärare som deltagit i studien är ganska samstämmiga i hur de idag jobbar med sina elever och varför de gör som de gör. Resultatet visar att det är en komplex fråga hur man får dessa elever inkluderade i den ordinarie undervisningen. Speciallärarna i studien ser att elever i svårigheter ofta kan vara rumsligt inkluderade, då de är i klassrummet med sina klasskamrater, men att de inte har något utbyte av det som sker, då de inte hänger med i undervisningen. Speciallärarna ser då att det är större möjligheter att klara dessa elever om de plockas ut i mindre grupper eller enskilt. Det är många faktorer som spelar in för att en elev ska lyckas med matematik och en viktig del i speciallärarnas arbete handlar om att skapa en lugn och trygg miljö för dessa elever. Det visar sig att endast en mindre del av deras berättelser handlade om att arbeta med matematiksvårigheter, då fokus i deras arbete oftast ligger på andra områden. Det centrala i allas berättelser handlar om hur viktigt det är för dem att skapa en bra miljö för sina elever, där eleverna får chans att bygga upp sin självkänsla och att få dem att våga tro på sig själva. / The purpose of this study is to gain access to Special Education Needs (SEN) Teachers experiences in their work with students with mathematical difficulties. I have decided to do a life story study, with four SEN Teachers' stories about their work with students of mathematical difficulties in focus. By their own stories about their life as a SEN Teachers, I would like to find out how they work with their students and why they choose to work the way they do. I want to get the SEN Teacher`s thoughts about why these students end up in difficulties with mathematics and what the reason might be.The results show that the SEN Teachers who participated in the study are fairly consistent in how they currently work with their students, and why they work the way they do. The results also show that it is a very complex issue to get these students included in the regular curriculum. The SEN Teachers see that students with difficulties can often be spatially included when they are placed in the classroom with their classmates, but cannot keep up with what is happening in the classroom, and they won’t gain the right knowledge. SEN Teachers will see that there are better chances of success with these students if they are placed in small groups or individually. There are many factors that come into play for a student to succeed in mathematics, and an important part of the SEN Teachers' work is about creating a peaceful and safe environment for these students. I found that only a small part of their stories was about the actual work with mathematics difficulties, the main part of their work were often needed in other areas. The core message of all the stories is the importance to create a good environment for their students, where the students have a chance to build their self esteem and to believe in themselves.

Läsåret 2013/2014 saknar nästan var tionde elev i årskurs 6 godkänt betyg i matematik. Matematik är ett av tre ämnen som en elev behöver godkänt i för att senare under sin skolgång kunna få gymnasiebehörighet. Skolan har ett lagstadgat uppdrag att ge alla elever förutsättningar att nå godtagbara kunskapskrav och om så inte sker ska ett särskilt stöd sättas in och dokumenteras i åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram får kontinuerligt utstå en hel del kritik för att de alltför ofta brister i kvalitet. Genom en kvalitativ textanalys granskas 15 åtgärdsprogram med syfte att utveckla kunskapen kring hur arbetet med särskilt stöd i matematik skrivs fram och bearbetas. Studien visar att det finns en koppling mellan åtgärdsprogram och kunskapskrav i 22 av 29 behovsbeskrivningar i 11 av 15 åtgärdsprogram. Det saknas i fyra av 15 åtgärdsprogram helt en beskrivning av elevens behov av särskilt stöd utifrån kursplanen i matematiks centrala innehållsområden och angivna förmågor. Av 38 åtgärder i åtgärdsprogrammen är sex av tydlig karaktär och resterande 32 av diffus karaktär. En klar majoritet av åtgärderna uppfyller inte kriterier om utvärderingsbarhet och konkretion som anges i Skolverkets allmänna råd. Studien visar att 26 av 38 åtgärder har en anknytning till aktuell forskning kring vad som är att betrakta som gynnsamma åtgärder för elever i matematiksvårigheter. Enbart i två av 15 åtgärdsprogram syns ett tydligt samband mellan elevens framskrivna behov och de inskrivna åtgärderna. / Academic year 2013/2014 almost every tenth student in grades 6 lacks passing grade in mathematics. Mathematics is one of the three subjects that a student needs to pass in order to later in their schooling get high school eligibility. The school has a statutory mandate to provide all students with opportunities to achieve acceptable knowledge requirements and if this is not done, a special support should be deployed and documented in an education plan. Education plans must constantly endure a lot of criticism because they do often lack in quality. Through a qualitative text analysis 15 education plans will be reviewed for the purpose of developing knowledge about how the work with special support in math are projected and processed. The study shows that there is a link between education plan and knowledge requirement in 22 of the 29 necessary descriptions in 11 of the 15 education plans. In four of the 15 education plans a description of the student's special needs based on the Mathematical Syllabuses core content and given abilities is missing entirely. Of the 38 measures in the education plans there are six with distinct character and the remaining 32 are of a diffuse character. A clear majority of the measures do not fulfill the criteria of evaluability and concreteness specified in Skolverkets general advice. The study shows that 26 of the 38 measures are related to current research on what is considered to be favorable measures for students in mathematics difficulties. Only two of the 15 education plans shows a clear connection between the students written needs and measures.

Syftet med den här studien är att bidra med en bild av hur enskilda lärare och lärararbetslag förstår extra anpassningar i matematik. Lärararbetslags förståelse av matematiksvårigheter är avgörande för vilka elever som får extra anpassningar och hur dessa utformas.    I studien undersöks och skapas en bild av den förståelse som vuxit fram under de tre år som gått sedan lagändringen/genomförandet 2014. Studien har en hermeneutisk ansats och bygger på en enkät, studier av elevers skriftliga individuella utvecklingsplaner och två fokusgruppsdiskussioner med lärararbetslag för elever i årskurs 3. Empirin är tolkad utifrån det matematikdidaktiska och specialpedagogiska fältet med extra anpassningar som forskningsområde. Resultatet analyseras utifrån Goffmans teori om det främre rummet och med inspiration av analysmetoden Grounded Theory.    I resultatet framgår att lärarna inte uppfattar någon tydlig gräns mellan ledning och stimulans, och extra anpassningar. Lärarna uttrycker att de möter eleven där den är, anpassar och individualiserar och att det sker inom ramen för ordinarie undervisning. Lärarna ser inte extra anpassningar som något nytt efter lagändringen, utan något som har funnits med i undervisningen långt tidigare. Samtidigt beskriver lärarna att undervisning och material anpassas mer idag. I matematik är de extra anpassningarna tydligt målrelaterade, framförallt färdighetsbaserade, samtidigt som arbetssätten och arbetsformerna för anpassningarna inte tydliggörs.   I elevernas individuella skriftliga utvecklingsplaner är det ibland svårt att utläsa, om insatserna är en framåtsyftande planering eller en extra anpassning. Extra anpassningar dokumenteras och hanteras på olika sätt i de olika lärararbetslagen. Lärararbetslagen upplever dokumentationen som problematisk och tidskrävande.   I studien synliggörs styrkan av arbetslagsarbete. Lärarna i arbetslagen visar på en ambition att vilja förstå och följa skolans styrdokument. / The purpose of the study is to investigate and create a vision of how individual teachers and teams of teachers understand the concept of special adjustments in Mathematics. Teachers' understanding of mathematical difficulties is important for which pupils get special adjustments and how they are designed.   The study examines and creates a view of understanding that has been developed since the amendment of the Swedish School Law in 2014. The approach of the study is hermeneutic and is based on a survey, studies of individual development plans and two focus group discussions with teams of teachers for students in the 3rd grade. The empiricism is interpreted from the mathematic didactics and the special pedagogical area, with special adjustments as the research area. The result is analyzed based on Goffman's theory front stage and inspired by the Grounded Theory analysis method.   The result shows that the teachers do not perceive a clear line between management and stimulus, and special adjustments. The teachers express they support the student in its starting-point. The teachers’ education is adjusted and individualized through the frame of ordinary education. The teachers do not see special adjustments as something new after the amendment of the law, rather as something that has been present in the education for a long time. At the same time the teachers need to modify their teaching and material more today. The special adjustments in Mathematics are explicitly target related, especially mathematic skills.  Working methods for the adjustments are not clarified.   In the individual development plans it is sometimes hard to determine if the input is a forward looking plan or a special adjustment. Special adjustments are documented and handled in different ways. The teachers’ experience the documentation as problematic and time consuming.   In the study it is possible to determine the power of working in teams. The teachers show an ambition of understanding and following the regulatory documents of the school.

Tal i bråkform är en viktig del av den svenska läroplanen, ett räknesätt som många elever har svårt att förstå. Lärare behöver vara insatta i olika undervisningsmetoder för tal i bråk-form, för att skapa bra undervisningstillfällen för elever. Detta behövs speciellt för elever i matematiksvårigheter. Undervisning ska anpassas utifrån elevers behov, vilket sker bäst när lärare känner till undervisningsmetoder som är fördelaktiga för elevers inlärning. Denna litte-raturstudie presenterar därför 15 undervisningsmetoder som forskning konstaterar som fördel-aktiga för undervisning om tal i bråkform för elever i matematiksvårigheter. Undervisnings-metoderna skiljer sig åt och är fördelaktiga på olika sätt. Undervisningsmetoderna passar också olika bra beroende på elevers tidigare kunskaper. Samtliga undervisningsmetoder för-klaras för att ge en tydlig bild av hur de kan bidra till fördelaktiga inlärningstillfällen för ele-ver i matematiksvårigheter. / Fractions is an important part of the Swedish curriculum, which many students have diffi-culties understanding. Teachers need to be familiar with different teaching methods for frac-tions to create good teaching opportunities for students. Especially for students with mathe-matic difficulties. Teaching should be adapted based on students’ needs, which happens best when teachers know which teaching methods that are beneficial for students’ learning. This literature study therefore presents 15 teaching methods that research finds to be advantageous for teaching fractions to students in mathematical difficulties. The teaching methods differ and are advantageous in different ways. The teaching methods also suit the students differ-ently depending on the students’ previous knowledge. All 15 teaching methods are explained to give a clear picture of how they can contribute to advantageous learning opportunities for students with mathematical difficulties.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar kunskapsutvecklingen och motivationen i matematik hos gymnasieelever i matematiksvårigheter. Forskning som presenteras i denna studie visar att inom motivation finns det flera olika påverkansfaktorer som tillsammans har stor påverkan för en individs lärande. Den teoretiska utgångspunkten som detta arbete utgår ifrån är motivation som delas in i inre och yttre påverkansfaktorer. De inre faktorer som vi utgår från är matematikängslan, självförtroende och de mål med skolgången som eleven sätter upp för sig själv. De yttre faktorer som vi utgår från är skolans lärmiljöer, undervisning och även ett avstamp i relationellt perspektiv, där lärare-elevrelationer är centrala då undervisning och inlärning inte kan ske utan dessa. Som metod användes semistrukturerade intervjuer där totalt åtta gymnasieelever intervjuades individuellt vid ett tillfälle. Samtliga av dessa elever upplevs av sina lärare att de har gjort ovanligt stora framsteg under den tid de har gått på gymnasieskolan, där de gått från att ha stora matematiksvårigheter till att nu klara av och följa med i matematikundervisningen. Då resultaten analyserades framkom tydligt att eleverna nu befann sig i en bättre lärmiljö som i större utsträckning är mer tillgänglig för eleverna, för att de ska kunna ta till sig kunskaperna inom matematik. Undervisningen är nu mer strukturerad, tydlig och även mer vägledande. Flera av respondenterna har nu även en form av målsträvan i matematiken som varierade och gällde högre betyg, högre kunskaper och/eller behörighet att söka högre studier. Samtidigt upplevde respondenterna att de hade bättre relationer med sina lärare och att lärarna uppfattades i högre grad som stödjande, genuint intresserade av att lära ut och att respondenterna skulle lyckas. Läraren hade stor roll för att respondenternas självförtroende i matematik skulle kunna repareras. / The aim of this study is to analyze which factors affects the development of knowledge, and the motivation of mathematic students with difficulties in mathematics in upper secondary school. Studies presented in this work shows that within motivation there are several factors which influence and together they have a huge impact upon students learning. The theoretical perspective which this study use is that motivation can be separated into intrinsic and extrinsic factors which influences individuals. The intrinsic factors we studied are mathematical anxiety, self-confidence and the inner goals which originates from within the student. The extrinsic factors we studied are learning environment, teaching and the relational perspective, where teacher-student relationships are fundamental for all education and learning cannot take place without it. As a method, we used semi structured interviews where a total of eight students in upper secondary school were interviewed individually at one occasion. All of the students are perceived by their teachers to have done remarkable progress in mathematics during the time they have studied in upper secondary school, as they have gone from having mathematical difficulties to be able to participate and to be active in the mathematics education. When the results were analyzed, we understood that students today are in a preferable learning environment which to a greater extent is more accessible for students, therefore their ability to learn mathematics has improved. The teaching now is better structured, distinct and also more formative. Several respondents now also have an achievement goal varying between higher grades, better knowledge and/or to be qualified for higher studies. At the same time the respondents experience better teacher-student relations and perceive their teachers as being more supportive, genuinely more interested to teach and committed to the success of the students. The teachers have had a huge impact to restore the respondent’s self-confidence in mathematics.