Inom ramen för den översiktliga planeringen är samråd och utställning de främsta, lagstadgade tillfällena i plan-och bygglagen där medborgarna kan lämna synpunkter på ett förslag till översiktsplan (Boverket 2014). En av de positiva effekterna av medborgardialog är att de som bor och använder ett område dagligen har en god lokalkännedom om platsen och på så sätt kan bidra med en unik kunskap till planerarna (Khakee 2000). Medborgardialog anses däremot ofta medföra ett ökat behov av resurser i form av tid och pengar (Khakee 2006: 19). Det har även visat sig att mest inflytande över den fysiska planeringen har medelålders, vita män medan kvinnor och barn är grupper som inte har lika stora möjligheter att påverka (Henecke & Khan, 2002: 23).  Idag förekommer även svårigheter med att integrera kulturella resurser i samhälls-planeringen. Eftersom samhällsplanering innebär sektoröverskridande samarbeten och behov av en helhetssyn behövs det nya metoder för att säkerställa medborgarinflytande och de kulturella resursernas plats i samhällsplaneringen (Lundberg & Hjort 2011:6-7).  Cultural planning är en samhällsutvecklingsmetod vilken syftar till att inkludera kulturella perspektiv i samhällsplaneringen. Centralt i metoden är även fokus på människan och kommunikation mellan människor. Intresset för metoden har ökat de senaste åren i Sverige (Lundberg & Hjort 2011:6-9,3). Studien har genom en fallstudie av Tjörns kommun studerat om cultural planning kan vara en användbar metod för att förbättra medborgarnas deltagande och inflytande i den översiktliga planeringen.  Studien visar att Tjörns kommun har nått fler människor genom tillämpningen av cultural planningmetoden vid en jämförelse mellan antalet medborgare som lämnade synpunkter vid samråd och utställning och de som medverkade genom övriga dialogaktiviteter som kommunen genomförde. Tillämpningen av cultural planning har bidragit till att de frågor som varit viktigast för medborgarna fått en betydande påverkan på översiktsplanen. Översiktsplaneprocessen har haft många inslag av kommunikativ planering även om den representativa demokratin utgjort ramen. Studien visar att i det studerade fallet har cultural planningmetoden bidragit till att medborgarnas deltagande och inflytande i översiktsplaneprocessen förbättrats i jämförelse med om endast de enligt plan-och bygglagen lagstadgade formerna av medborgardeltagande ägt rum.

No description available.

Medborgardialoger i fysisk planering blir allt viktigare och dess plats allt mer självklar. Det finns oändliga möjligheter för dess utformning och vad som blir bäst beror på plats och situation. Härav blir det intressant att närmare undersöka hur Uppsala kommun har arbetat med medborgardialoger vid framtagningen av planprogrammet för Eriksberg. Arbetet syftar till att undersöka vilka förutsättningar medborgarna ges att delta i den fysiska planeringen. Vidare undersöks vilka problem som finns vid medborgardialoger och hur väl arbetet stämmer överens med kommunens styrdokument. Kanske finns det situationer där medborgardialoger inte ens är önskvärt. Genom en kvalitativ studie bestående av intervjuer och en dokumentanalys i kombination med tidigare forskning framkommer att det svåraste för kommunen är att skapa tillfällen där alla berörda har möjlighet att delta på lika villkor. Genom olika strategier arbetar kommunen med att öka deltagandet genom till exempel utskick av vykort och visst uppsökande av särskilda grupper. I kommunens arbete förekommer tillfällen där medborgardialoger inte alltid är positivt, det handlar främst om en avvägning när i planeringsfasen medborgarna släpps in för att de ska bli produktiva dialoger. Denna avvägning, likt alla andra beslut kring hur medborgardialoger utformas och vilken roll medborgarna ska få är upp till kommunen att bestämma.

No description available.

Medborgardialog är ett svenskt samlingsnamn för olika deltagardemokratiska metoder och praktiker, gemensamt är att det handlar om metoder för att låta medborgarna komma till tals i politiken. Medborgardialog förespråkas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och används i många svenska kommuner. I den här uppsatsen studeras ett fall av medborgardialog face-to-face i en svensk kommun. Detta görs genom analys av dokument och deltagande observation samt intervjuer med medborgare, tjänstemän och politiker, för att se i vilken mån fallet uppfyller de deltagardemokratiska värdena: deltagande, inflytande, roller och relationer och deliberation. Fallet jämförs mot teori och tidigare forskning i det övergripande syftet att utröna vilken betydelse medborgardialogen har för demokratin. Med grund i intervjuerna studeras också respondenternas förväntningar och syn på medborgardialog för att ta reda på om de överensstämmer. Resultatet visar att den studerade medborgardialogen i låg grad uppfyller de deltagardemokratiska värdena men att det till viss del finns samsyn och gemensamma förväntningar på medborgardialogen mellan medborgare, tjänstemän och politiker.

Denna uppsats studerar närmre på hur implementeringen av medborgardialoger på lokal nivå ser ut. Syftet med denna studie är att medverka till fördjupade kunskaper kring ett systematiskt arbete för dialoger med medborgarna. Klippans kommun är den valda kommunen att belysa olika perspektiv vid implementering av policyn. Empirin analyseras utifrån Lennart Lundquist (1992) tre villkor för god implementering: förstå, kunna och vilja. För att svara på syftet har det empiriska materialet utgjorts framför allt av olika offentliga handlingar och av intervjuer med politiker och tjänstemän i Klippans kommun. Detta i anslutning till den valda forskningsdesignen kvalitativ analys. Studien visar på att olika planeringsideal och underliggande motiv har stor påverkan på resultatet av implementeringen i arbetet med medborgardialoger. Således behöver Klippans kommun arbeta för en gemensam syn på mål och syfte med konceptet medborgardialog. En slutsats är att analysen av Klippans kommun visar på att en verklighetsförankring kan förefinnas i viljan att utveckla arbetet med medborgardialoger, men att egentligen vägen dit inte alltid speglar den förståelse och kunnande som kommunen är försedd med.

I denna studie undersöks ungdomar i gymnasieålders användning – och upplevelse – av sina egna samt våra gemensamma platser. Detta ska i förlängningen undersöka huruvida man med bilddidaktiska metoder och verktyg kan medvetandegöra ungas rätt till insyn och påverkan i demokratiska processer som har inflytande på förändringar av våra gemensamma platser.Undersökningen har gett två ungdomar möjligheten att med engångskamera fotografera de platser som de själva ansett vara av värde, eller extra mycket använda under det senaste året.

Denna uppsats undersöker hur Vimmerby kommun arbetar med landsbygdsutveckling, medborgardialog och inkludering av unga i kommunens arbete. Vimmerby kommun är en landsbygdskommun belägen i landsbygdslänet Kalmar. Uppsatsens frågeställningar har besvarats med hjälp av dokumentanalys och genom intervjuer med tjänstepersoner på Vimmerby kommun och Region Kalmar. I denna uppsats framkommer att landsbygdsutveckling i Vimmerby kommun är integrerat i stor del av kommunens arbete, detta för att stora delar av kommunen är landsbygd med mindre tätorter och orter. Det som framgår som viktiga faktorer för en levande landsbygd är bland annat kommunikationsmöjligheter, service och tillgängliga bostäder. I kommunen finns ett arbete med en Social Lokal Utvecklingsstrategi (SLUS) som syftar till att öka attraktionskraften och vara en medskapande medborgardialog med närings- och föreningsliv och medborgarna. Dialog och inkludering, speciellt med unga, är en utmaning för många kommuner. Representationen av unga i SLUS-projektet har inte varit så stor och kommunens arbete med ungdomsinflytande har skett med varierad framgång.

Denna uppsats adresserar problemet med att uppnå ökat medborgardeltagande i samhällsplanering och politiska beslut. För att adressera problemet har studien som syfte att undersöka hur svenska kommuners medborgardialogsarbete förhåller sig till de demokratiska värdena legitimitet, effektivitet och social rättvisa. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tre medborgardialogspraktiker från tre olika svenska kommuner. Intervjuerna analyserades utifrån analysramverket demokratikuben och dess dimensioner rekrytering av dialogdeltagare, kommunikation samt grad av inflytande. Empirin kunde visa att kommunernas dialogarbete har potential att bidra till de demokratiska värdena, förutsatt att den enskilda kommunen har en välutvecklad systematik för dialogprocessernas olika faser, resurser nog att hantera dem, samt att ansvariga utförare av dialogerna har tillräckligt god kunskap och värderar de tre demokratiska värdena högt nog att prioritera dem. Studien identifierar även bristen på en tydlig definition av begreppets innebörd, samt dess oklara plats i det politiska systemet som hinder för att förverkliga medborgardialogens potential som demokratiskt verktyg.

In recent decades, municipal investments in citizen dialogues and other types of civicparticipation in politics have increased significantly. This is because they want to involvetheir citizens in the development of society more than every four years when there areelections. One of the municipalities that in recent years has made a major investment incitizen dialogues is the municipality of Örnsköldsvik. With their investment in theTillsammanskontraktet, they want to involve the municipality's citizens in the futuredevelopment of society and together with the municipality shape the guidelines fordevelopment and thereby strengthen local democracy. However, there is criticism of citizendialogues and in how municipalities choose to shape the design of it. According to many, thedesign is crucial if the citizen dialogue will strengthen democracy or, on the contrary, evenhave a negative effect on it. Other researchers also believe that the municipalities'investments in citizen dialogues often does not lead to any major changes in the design andthus do not have any major impact at all on democracy.That study examines one of the citizen dialogues that Örnsköldsvik's municipality hasinvested in designing a new design for, the municipal pensioners' council. The aim of thestudy was to identify how the new design is designed, how it differs from the previous designand also what the design of the citizen dialogue can have on the impact on democracy. Toanswer these questions, the study uses Archon Fung's democracy cube and its threedimensions of who participates, how they communicate and make decisions and the degree ofinfluence to identify the new design, its change and its impact on democracy. By conductinginterviews with both representatives from the municipality and participants, the results of thestudy show that the municipal pension council's new design has increased the democraticpotential in the municipality by mainly making changes in the dimensions of how theycommunicate and make decisions and the degree of influence where participants have agreater chance to bring forward their perspectives and thus a greater chance of indirectlyinfluencing. However, the dimension of who participates has not changed since before andthere is a problem with including low-resource citizens, this part can thus have a negativeeffect on democracy in the municipality.