Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser + appendix.

I dagens planering ökar antalet deltagande aktörer och privata byggherrar får allt mer inflytande i planeringsprocesserna. Privata markägare och byggherrar har en mer marknadsorienterad syn på planeringen och är i större utsträckning intresserade av snabb avkastning och effektivt byggande. I praktiken kan detta innebära att mer tid läggs på förhandlingar än medborgardialoger och att det allmänna inflytandet därmed får mindre utrymme. Detta avviker från Boverkets rekommendationer om en deliberativ deltagandeprocess vilket sätter planerare i en svårbedömd sits om hur de ska förhålla sig till partnerskapets krav på effektivitet och kraven på en välförankrad process hos allmänheten.Denna uppsats har som syfte att öka förståelsen för komplexiteten inom planeringsdemokratin genom att belysa och analysera motsättningar mellan partnerskapsplanering och medborgardialog. Uppsatsen är en kvalitativ studie och metodvalet har till stor del byggts på en fallstudie av Ängelholms kommuns översiktliga planering. Analysen förs fram med hjälp av intervjuer med representanter från de aktörer som är delaktiga i planeringsprocessen och teorier inom planering och demokrati. Resultatet visar på att motsättningarna mellan partnerskapsplanering och medborgardeltagande tycks ligga i bristande kommunikation mellan alla parter, vilket i sin tur leder till sämre förståelse för partnerskapets mål samt medborgarnas roll i planeringen. Ett mer deliberativt planeringssätt skulle kunna lösa en stor del av de problem vi identifierat. / Lately, the planning process has seen a significant increase of stakeholders and private builders are becoming more influential in the planning processes. Private landowners and property developers have a more market-oriented approach to planning and are more interested in quick returns and efficient construction. In practice, this may potentially lead to more focus on private interest and more time spent on negotiations rather than citizen dialogues, which limits the general public’s influence in the process. This differs from the recommendations of a deliberative participatory process put forward by the Swedish National Board of Housing, Building, and Planning. As a result, planners are put in difficult positions as they must conform to the partnership’s demands for efficiency, while still fulfilling the requirements for a planning process rooted in the public’s interest and based on citizen participation.This thesis aims to increase the understanding of the complexity of planning democracy by highlighting and analyzing the contradictions between partnership planning and citizen participation. The thesis is a qualitative study and the choice of method is largely built on a case study of the municipality of Ängelholm’s comprehensive planning. The analysis is presented through interviews with representatives of the actors involved in the planning, and through application of relevant theories in planning and democracy.The result of the study shows that the contradictions between the partnership planning and citizen participation seem to evolve from the lack of communication between the actors involved, which in turn complicates the understanding of the partnership’s objectives and the role of citizens in the planning process. A more deliberative planning method could solve a big part of the problems identified in this study.

Uppsatsen har till syfte att kartlägga problematiken med inflytandegrad och olika förutsättningar för politiskt deltagande för Malmö stads invånare genom Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Det är två demokratiska innovationer som implementerats i Malmö stad för att utöka invånarnas politiska delaktighet och stärka legitimiteten i politisk beslutsfattning. Studien har en demokratiteoretisk utgångspunkt som ligger till grund för att förstå de relevanta aspekterna av undersökningsobjektet. Dokumentforskning och intervjuer används för informationsinsamling om Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Resultatet analyseras genom det demokratiteoretiska ramverket. Innovationerna uppvisar brister när det kommer till att förverkliga reellt inflytande men skapar viss förutsättning för Malmös invånare att påverka politiken. Lika rättighet att delta genom de båda innovationerna erbjuds alla invånare genom Malmöinitiativet medan personer under arton och de som inte är folkbokförda i Malmö exkluderas i Malmöpanelen. Trots det, visade det sig att olika förutsättningar utifrån demografi och resurser, lade en grund för en ojämlik möjlighet till deltagande. / The paper aims to map the problem of different levels of influence and different opportunities for political participation for residents of Malmö through Malmöinitiativet and Malmöpanelen. This is two democratic innovations implemented in the city of Malmö to expand citizens' political participation and strengthen the legitimacy of political decision making. The study has democracy theory as the basis for understanding the relevant aspects of the object under examination. Document Research and interviews are used to gather information about Malmöinitiativet and Malmöpanelen. The result are analyzed through the framework of democracy theory. The innovations have shortcomings when it comes to the realization of real influence, but creates a certain prerequisite for residents of Malmö to influence politics. Equal rights to participate in the two innovations are offered to all residents through Malmöinitiativet while persons under eighteen and those who are not citizens are excluded from Malmöpanelen. Nonetheless, it turned out that the different prerequisites on the basis of demography and resources, made a foundation for an unequal opportunity for participation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur möjligheterna ser ut för invånarna i Region Västernorrland att påverka beslutet om nedläggningen av förlossningen vid Sollefteå sjukhus. Studien har genomförts som en fallstudie av nedläggningen där proteströrelsen samt regionfullmäktige har undersökts. Det empiriska materialet har samlats in genom frågeundersökningar med personer som är aktiva inom proteströrelsen samt genom kvalitativ textanalys där regionfullmäktiges protokoll från 2016 och fram till idag har analyserats. Resultatet visar att medborgarnas proteströrelse har varit omfattande men att de officiella kanalerna för medborgarinflytande är begränsade. Resultatet visar även att det inte finns några tecken på förändrade positioner i frågan hos de olika partierna i regionfullmäktige.

<p><p>Abstract</p><em><p>"Citizen Influence, Forms and Effects - A study of the Resistance Concerning the Establishment of a Juvenile Detention Center in Kristinehamn 2005-2007"</p><p>Political Science, Johan Utter</p></em><p> </p><p>This essay circles around the concepts of citizenship and the questions if and how citizens in the modern democracy can influence and effect the political decisions made by the governing body on the local level. This is done by the means of a case-study concerning the establishment of an institutional facility for convicted youths in Kristinehamn. The planning of this facility and especially its planned location in Sunneberg aroused a significant negative response from the citizens, demanding a better alternative for the location.</p><p>The proposition resulted in heavy protests from the citizens as the planned location was viewed as an important recreation area, where the citizens could experience nature first hand, close to the centre of town. As a result, some citizens living close to the planned location, formed a network called "Bevara Sunneberg", whose purpose was to influence the decision-makers and make the citizen’s voices heard. Also of interest are the classification of the resistance, by using already established theoretical models concerning interest groups, social movements and the concept of NIMBY-groups.</p><p>The results show that the citizen led by the group "Bevara Sunneberg" in fact managed to influence the decision-makers by adopting a wide variety of strategies, both by conventional and unconventional means. As the case haven’t yet been decided, the full extent of the resistance’s efforts are yet to be seen. Whether or not the planned establishment will be build, the fact remains that the resistance managed to effect the outcome of the case.</p><p>The network "Bevara Sunneberg" showed similarities to the concept of NIMBY-groups, but evolved into a form of hybrid, positioning itself somewhere between the theoretical positions of social movements and interest groups. As a conclusion I would like to state that citizen influence is possible in the local political context, though the extent of the influence can not be proved by this essay.</p><p> </p><strong><p>Key Words</p>: Citizen Influence, NIMBY-group, Political Participation, Kristinehamn, Juvenile Detention Center, Interest Group</strong></p>

The purpose of this study is to determine if and how municipal consultative entities through influence may affect the legitimacy of the Swedish democratic model. The study aims to do this through analysing the opportunities for influence present with the Youth Council and the Council of the Retired in Karlstads municipality, to determine how the councils may affect political participation and the role of elected representatives. To do so, the study asks the following primary research question: "What requisites for influence are present for participants of municipal consultative entities, as found for the representatives of the youth and the retired within the framework of their participation in the Youth Council and the Council of the Retired in Karlstads municipality?" The study answers this research question by dividing it into one question of policy and one question of democratic perspective, and investigating these matters through nine snowballing interviews with the decision makers, organisational actors and participants of the councils. The information from the interviews is then analysed per council through a framework of democracy theory, policy process theory and organisation theory. In a final step, the results from these analyses are compared to each other to determine common and disparate traits within the policies and dominant democratic perspectives of the councils. The primary findings of the study suggest that the success of a policy in this context, and the requisites for influence, are largely determined by how standardised and traceable the paths of communication between the decision makers and the participants are. It further finds that the democratic perspective among the primary decision makers appears largely congruent with the ideal of representative democracy. This, in turn, means that municipal consultative entities have the potential to either encourage or discourage participation (and thereby strengthening or weakening the legitimacy) within the Swedish democratic model depending on whether or not they are perceived to gain real influence. At the same time, the municipal consultative entities do not appear to undermine the role of elected representatives.

I dagens samhälle finns det ett stort behov av att arbeta hållbart på flera olika samhällsnivåer, inte minst på lokal nivå. Vid stadsutveckling är det viktigt att kommunerna arbetar utifrån den ekonomiska-, miljömässiga- och sociala dimensionen för att åstadkomma en hållbar stadsutveckling. Eftersom stadsutveckling syftar till att skapa en god levnadsstandard för samtliga kommuninvånare är det viktigt att invånarna är delaktiga i hållbarhetsarbetet. En viktig del i hållbarhetsarbetet är att skapa ett effektivt samspel mellan kommunens intressenter som skapar förutsättningar för kunskapsutbyte och integration, vilket i sin tur leder till utvecklingen av ett bättre samhälle. Dessutom bör kommuner vara kapabla till att integrera människor med varierande etiska, religiösa och socioekonomiska bakgrunder i den hållbara staden. Syftet med studien är att undersöka den inbyggda komplexiteten med att engagera intressenter i det kommunala hållbarhetsarbetet vid stadsutveckling. Eftersom studien syftar till att ge en ingående beskrivning av studiens problemområde har en deskriptiv forskningsstrategi valts. Studien bygger på en abduktiv ansats och forskningsmetoden är av kvalitativ karaktär. Empirisk data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från två kommuner samt genom innehållsanalyser av information på kommunernas hemsidor och årsrapporter. Studiens slutsatser är att samverkan mellan kommuner och deras intressenter är nödvändig för att utveckla en hållbar stad. Dessutom pekar resultatet på att utvärdering av den sociala aspekten inom hållbarhetsarbetet är en viktig komponent som behöver utvecklas och anpassas för att underlätta uppföljningsarbetet. Härutöver är slutsatsen att kommuners kommunikation med invånarna behöver anpassas och utvecklas utifrån invånarnas behov för att underlätta informationsutbyte mellan parterna. / To work sustainably today is of great need at various levels of society, especially at local level. Municipalities work with the economic-, environmental- and social dimensions of sustainability in order to achieve sustainable urban development. Since urban development aims at creating good living standards for city residents, it is important that residents are involved in the sustainability work executed by municipalities. An important part of sustainability is to create effective interactions among the municipality’s stakeholders that create the conditions for knowledge sharing and integration, leading to a better society. Furthermore, municipalities need to integrate people with varying ethical, religious and socio-economic backgrounds in the sustainable city. The purpose of the study is to investigate the complexity of engaging stakeholders in the municipal sustainability work with urban development. Since the study aims at giving a detailed description of the study problem area, a descriptive research strategy was chosen. The study is based on an abductive approach and the research method is qualitative. Empirical data has been gathered through semi-structured interviews with five respondents from two municipalities and through content analysis of information disclosed in municipal websites and annual reports. The study’s conclusions are that cooperation between municipalities and their stakeholders is necessary to develop a sustainable city. The results also indicate that the evaluation of the social aspect of sustainability is an important component that still needs to be developed. Measuring social sustainability is a condition to achieve impactful results with sustainability work. Lastly, the study clearly shows that municipalities’ communication with residents needs to be constantly developed based on the needs of residents to facilitate an effective information exchange.

Det demokratiska samhället med värderingar om allas lika rätt till inflytande har med Förenta Nationernas barnkonvention lyft frågan om barns rätt att påverka den fysiska planeringen (UNICEF, 2009). Plan- och bygglagen (PBL) gör ingen skillnad på barn eller vuxna vilket innebär att de ska ses som jämlika medborgare inom samhällsbyggnadsprocesser (SFS, 2010:900). Detta utgör den lagbestämda grunden till varför barn, precis som vuxna, ska ha samma rätt att påverka beslut som rör deras närmiljö. En barnchecklista kan tydliggöra att ett barnperspektiv tillämpas inom planeringsprocesser och frågorna utgår vanligen från vuxnas tolkningar av vad som bör innefattas (Boverket, 2000). Denna studie har uppmärksammat den brist på medverkan av barn och unga som ofta finns i planeringssammanhang och det finns därigenom utrymme för förbättringar. Studien har därför valt att fokusera på att få barnens röster hörda genom att undersöka vilka faktorer i miljön som är viktiga för dem. Detta har legat som grund till att utarbeta en ny checklista där deras värderingar varit grundläggande för frågornas utformande. För att uppnå detta anordnades workshops och enkätundersökningar med grupper av barn från lågstadiet upp till gymnasiet. Eftersom åldersspannen varierade mellan 9-18 år anpassades metoderna efter deras kognitiva förmåga. Resultatet från studien visade att barnen ansåg att det fanns flera faktorer i miljön som påverkar deras subjektiva upplevelse. Detta innefattade bland annat hur byggnader med dess utbredning och placering påverkar dem men även hur viktigt det är med bra gång- och cykelvägar för att främja för deras rörelsefrihet. Det betonades även hur bevarandevärden där exempelvis en enkel kulle för pulkaåkning eller en skogsdunge att busa i var viktigt att inte planera bort. Det slutgiltiga resultatet blev checklistan: Från barn till plan. Den är tänkt att fungera som ett arbetsverktyg med öppna frågor, vilket ger planeraren utrymme att belysa barnperspektivets tillämpning inom detaljplanering. Resultatet visade även på stor kunskap, intresse och medvetenhet hos barn och unga gällande den byggda miljön. De bör därför ses som självständiga kompetenta individer inom samhällsplanering med röster värda att höras.

Utifrån forskning och en pågående debatt i dagens samhälle går det att utläsa en problematik kring medborgardialog där den potentiella nyttan ställs mot eventuella risker. Debatten kring medborgardialogen har dessutom skapat diskussioner kring dess påverkan på effektiviteten i planprocessen i relation till de kvaliteter som erhålls. Frågan har blivit allt mer aktuell de senaste åren då planprocessen anses vara ineffektiv i relation till vad som krävs för att tillgodose behovet av bostäder (SOU 2013:34). Samtidigt har ett ökat intresse för medborgardialog uppmärksammats i landets kommuner (Khakee, 2006 m.fl.), något som generellt uppfattas som en tidskrävande process.  Stadsbyggnadsbenchen är en samarbetsorganisation i Stockholms län där åtta kommuner jobbar med benchmarking i stadsbyggnadsfrågor. De åtta kommunerna utgör i denna uppsats den empiriska plattformen där strateger och styrdokument har studerats för att studera kommunernas syn på medborgardialog. Syftet har varit att klarlägga de olika kommunernas syn och förhållande till medborgardialog med hänsyn till dess effektivitet och kvalitet i planprocessen. Effektivitet handlar i denna uppsats om kortare och snabbare planprocesser för att kunna framställa bostäder i takt med inflytten till Stockholmsregionen. Kvaliteterna som kan erhållas genom medborgardialog är många och utläses i uppsatsens undersökning, men handlar exempelvis om demokratiska kvaliteter som politisk jämlikhet och förtroende, men även andra kvaliteter som lokalt anpassade lösningar och ökat socialt kapital. Dokumentanalys och intervjuer med tjänstemän och politiker har varit de främsta metodologiska tillvägagångssätten i uppsatsen.  Resultatet visar på att kommunerna ser positivt på idén om medborgardialog. Många av dem har dessutom välformulerade strategier och handböcker som talar för en bred kunskap kring vad medborgardialogen kan bidra med, men även en medvetenhet om dess risker och fallgropar. Den generella uppfattningen bland både tjänstemän och politiker är att medborgardialog tar tid. Tiden kan eventuellt tas igen i slutskedet, men det finns inte några garantier på att det sker vilket innebär ett visst risktagande om projekten är under tidspress. Det krävs en tydlig strategi som efterlevs, engagemang både från kommun och medborgare samt tilldelade resurser för att eventuellt kunna skapa en effektiv och kvalitativ medborgardialog.

När en detaljplan upprättas måste kommunen enligt lag hålla samråd som en del av processen. Kommunen har en skyldighet att samråda med lantmäterimyndigheten, länsstyrelsen och andra berörda kommuner. Kommunen måste även ge tillfälle till samråd med bland annat kända sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av planen. Syftet med samrådet är att skapa ett bättre beslutsunderlag, vilket i sin tur ska leda till en bättre plan. Vidare syftar samrådet till att ge medborgare insyn i planprocessen och även möjlighet att påverka den slutliga planen. Syftet med denna studie är att kvalitativt undersöka hur väl medborgarinflytandet fungerar vid samråd till detaljplan. För att besvara syftet och frågeställningarna används två metoder; dokumentstudie och intervjustudie. I dokumentstudien undersöks 18 samrådsredogörelser från totalt nio olika kommuner. Syftet är att undersöka vad privatpersoner generellt sett har åsikter om vid samråden samt hur kommunerna hanterar och bemöter dessa yttranden. Vidare undersöks vilka brister samråden har idag. Intervjuerna användes för att konfirmera resultatet från dokumentstudien samt för att besvara funderingar som uppkommit vid dokumentstudien. Resultatet visar att vid samråd har privatpersoner generellt sett har åsikter om natur, infrastruktur, utseende eller utformning, otydlig information om planen samt personlig påverkan. Efter samrådet försöker kommunen att ändra planen efter synpunkterna i de fall de anser att det är möjligt. I de flesta fall har det dock inte ansetts möjligt, vilket visar att lagstiftarens syfte med samråd inte uppfylls. Slutligen visar studien att det finns flera brister med hur kommunerna informerar om samråden; dels är sättet ineffektivt, dels behöver kommunerna göra mer än vad lagen kräver för att skapa förutsättningar för ett lyckat samråd. / When a detailed development plan is established, the municipality must conduct consultations as part of the process. The municipality has an obligation to consult with lantmäterimyndigheten, länsstyrelsen and other affected municipalities. The municipality must also provide an opportunity for consultation with, among others, known stakeholders, apartment owners, tenants and residents affected by the plan. The purpose of the consultation is to create a better decision basis, which in turn will lead to a better plan. Moreover, the consultation aims to give citizens insight into and influence on the detailed planning process. The purpose of this study is to qualitatively research how well civic influence functions in consultation for detailed development planning. Two methods have been used to address the purpose: document analysis and interview studies. In the document analysis, 18 consultation reports from nine different municipalities have been studied. The purpose is to analyze what opinions citizens generally have during the consultations and how the municipalities handle and respond to these opinions. Furthermore, the study analyses what flaws the consultations have. The interviews were used to confirm the results from the document analysis and to answer any further questions that had occurred during the document analysis. The results show that citizens generally have opinions about nature, infrastructure, design and shape, unclear information, and personal interests. After the consultation, the municipality try to change the detailed development plan according to received opinions, whenever they find it possible. In most cases, however, it has not been considered possible, which shows that the legislator’s purpose of the consultation is not fulfilled. Finally, the study has shown that there are several flaws with the informing of the plan, such as it is being ineffective and that the municipalities need to do more than what is required by law to create conditions for a successful consultation.